Hoppa till innehåll
Han odlade cannabis i sin egen trädgård – inte för att sälja den, inte för att bli rik och inte för att berusa sig. Han gjorde det för att försöka lindra sin svårt sjuka hustrus lidande. Resultatet blev att han greps, dömdes till fängelse och bötfälldes med motsvarande hundratusentals kronor. Kort därefter avled hans hustru. Fallet har blivit ett av de mest omtalade exemplen på kollisionen mellan medmänsklighet, medicin och narkotikalagstiftning.
Den historia som illustreras i den bifogade bilden bygger på det uppmärksammade fallet med Fidelis Arie Sudewarto från Indonesien. Händelsen inträffade 2017 och väckte stor uppmärksamhet både i Indonesien och internationellt.
En ovanlig sjukdom förändrade familjens liv
Fidelis hustru, Yeni Riawati, led av den sällsynta neurologiska sjukdomen syringomyeli, där en vätskefylld cysta bildas i ryggmärgen. Sjukdomen kan orsaka svår smärta, muskelsvaghet och successivt försämrad livskvalitet.
Enligt Fidelis och hans försvar hade traditionella behandlingar inte gett tillräcklig lindring. Han började därför odla ett mindre antal cannabisplantor hemma och framställde ett extrakt som han gav sin hustru. Familjen uppgav att hennes aptit förbättrades, smärtorna minskade och att hennes allmäntillstånd blev bättre under den period då hon fick behandlingen.
Det är viktigt att notera att dessa uppgifter bygger på familjens egna beskrivningar och inte på någon kontrollerad klinisk studie.
Gripandet
I februari 2017 slog den indonesiska narkotikapolisen till mot familjens bostad.
Fidelis greps efter att myndigheterna upptäckt ett antal cannabisplantor på tomten. Enligt hans advokat visade drogtester att han själv inte använde cannabis, och åklagarsidan hävdade inte heller att han varit narkotikahandlare.
Trots detta åtalades han enligt Indonesiens mycket stränga narkotikalagstiftning för odling och innehav av cannabis.
Hustrun avled medan maken satt frihetsberövad
Efter gripandet upphörde den behandling som Fidelis hade gett sin hustru.
Drygt en månad senare avled Yeni Riawati.
Det går inte att fastslå att hennes död orsakades av att behandlingen upphörde. Däremot blev tidssambandet en central del av den offentliga debatten och bidrog till att fallet väckte starka känslor både inom Indonesien och internationellt.
Domen
I augusti 2017 dömdes Fidelis Arie till:
- åtta månaders fängelse
- böter på 1 miljard indonesiska rupiah
Domstolen konstaterade samtidigt att han inte var narkotikahandlare, men ansåg att lagen inte gav utrymme att bortse från den olagliga odlingen.
Ett fall som satte fokus på medicinsk cannabis
Fallet fick stor uppmärksamhet bland läkare, jurister, människorättsorganisationer och patientgrupper.
Många menade att historien illustrerade de svåra etiska frågor som uppstår när patienter söker lindring utanför det etablerade sjukvårdssystemet i länder där medicinsk cannabis är totalförbjuden.
Samtidigt framhöll andra att lagstiftningen måste upprätthållas oavsett motiv och att enskilda inte kan tillåtas producera egna narkotikaklassade läkemedel.
Debatten fortsätter
Sedan 2017 har flera länder liberaliserat sina regler kring medicinsk cannabis, medan Indonesien fortfarande har en av världens mest restriktiva narkotikalagstiftningar.
Historien om Fidelis Arie används därför fortfarande som ett exempel på den konflikt som kan uppstå när medmänskliga motiv möter en absolut narkotikalagstiftning.
Oavsett var man står i cannabisdebatten har fallet blivit en påminnelse om att lagstiftning, medicinsk forskning och patienters lidande ibland hamnar på kollisionskurs – och att dessa frågor sällan har enkla svar.
Källor:
- The Jakarta Post – Man jailed for growing cannabis for now-deceased wife (thejakartapost.com)
- The Jakarta Post – Man jailed for cannabis for dying wife (thejakartapost.com)
- Detik News – Pengacara: Fidelis Tanam Ganja untuk Obati Istri, Harus Dibebaskan (detiknews)
- ANTARA News – Fidelis Akhirnya Bebas Dalam Kasus Ganja Untuk Kesehatan (kalbar.antaranews.com)
- Juridisk genomgång av domen, Tanjungpura University – Tinjauan Sosiologi Hukum terhadap Putusan Perkara Nomor 111/Pid.Sus/2017/PN.Sag (jurnal.untan.ac.id)
