Stockholm Medical Cannabis Conference

Eniga narkotikaforskare vill att regeringen utreder kriminaliseringen

”Kommer vår nya justitieminister Gunnar Strömmer lyssna på forskarna och tillsätta en utredning, eller kommer han göra som sin företrädare och nöja sig med att säga ”oacceptabelt” när skotten ekar i förorterna?” Det frågar sig Christian Engström i denna veckas krönika!

– Tillsätt en statlig, icke-politisk, utredning av narkotikapolitiken snarast, krävde narkotikaforskaren Ted Goldberg i en debattartikel hos SvD nu i veckan. Den åsikten är han inte ensam om. Alla de mest kända narkotikaforskarna i Sverige har vid olika tillfällen krävt precis samma sak. Att forskarna är så eniga om vad som bör göras är ett guldläge för den nytillträdda regeringen när den ska ta itu med Sveriges skyhöga narkotikadödlighet och skenande gängvåld.

För att regeringen behöver göra något är det ingen tvekan om. Om de gängrelaterade dödsskjutningarna fortsätter att öka under den här mandatperioden, precis som de gjorde under den förra och förrförra, kommer det bli en mycket jobbig valrörelse 2026 för de fyra samarbetspartierna. Det är de alldeles säkert medvetna om redan nu.

Annons
Cannabis i Fokus annons

Att Sverige toppar EU-statistiken över narkotikarelaterad dödlighet har kanske inte samma politiska sprängkraft som gängvåldet, i vart fall inte just nu i debatten. Men det är en skamfläck att vi under år och decennier har låtit människor med problematiskt bruk fortsätta dö, hellre än att försöka utreda varför vi är sämst i Europa och vad vi kan göra åt det. Regeringen måste ta tag i det problemet också.

Men när nöden är som störst är hjälpen som närmast. En enig kår av ledande narkotikaforskare har under flera års tid krävt en utvärdering av den svenska narkotikapolitiken. Ingen seriös debattör har presenterat några hållbara motargument. Motståndet bestod enbart av att de tidigare ansvariga socialdemokratiska ministrarna, Morgan Johansson och Lena Hallengren, stoppade fingrarna i öronen och huvudet i sanden så fort frågan kom på tal.

Men nu har Johansson och Hallengren fått sparken av väljarna, och kan inte längre agera stoppklossar mot att vi skaffar oss kunskap. Nu kan både regeringen och alla vi andra lyssna på vad narkotikaforskarna har att säga.

Tillsätt en utredning för att utvärdera narkotikapolitiken. Sverige riskerar att måla in sig i ett hörn i narkotikapolitiken. Vi bör söka en hedervärd reträtt istället för att förskansa oss,

skrev Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi, i en debattartikel hos DN i början av året. Just den artikeln ligger tyvärr bakom en betalvägg, men har har utvecklat sitt resonemang på andra ställen.

– Sverige har inte tagit ställning till forskningen. Snarare har politiken varit grundad i ideologi,

sa han ett par år tidigare i en intervju hos SvD.

– Dessa svåra frågor skulle kunna belysas i den utvärdering av svensk narkotikapolitik som riksdagen krävt. I en sådan utredning bör det också ingå att studera resultaten av den liberalisering av narkotikapolitiken som skett i flera länder,

sa han när han blev intervjuad av Stockholm University Press Blog i samband med lanseringen av en bok om narkotikapolitiken i de nordiska länderna.

– Faktaresistensen borde någon gång ge vika,

sa Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpingsuniversitet och engagerad i Svensk förening för beroendemedicin, när TT intervjuade honom för knappt ett år sedan.

– Man kan lite syrligt säga att om [dåvarande] socialministern [Lena Hallengren] tycker att nuvarande lagstiftning är så himla bra, så blir man ju extra fundersam varför hon inte vill att man ska få undersöka det och få belägg för det. När folk inte vill att en fråga besvaras så brukar det vara för att man är orolig för svaret,

fortsatte han.

Sedan 1990-talet har polisen spenderat en halv miljard på urinprover. Man har tredubblat den arbetskraft som läggs ner på narkotikaärenden. Trots det minskar inte narkotikaproblemen i samhället,

påpekade Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, i en debattartikel hos Dagens Samhälle.

Att utesluta kriminaliseringen av narkotikabruk från den kommande utredningen vore ett allvarligt misstag som skulle låta viktiga frågor förbli obesvarade,

sa han i samma artikel.

Och som nämndes i inledningen till den här krönikan vill även Ted Goldberg, professor i sociologi, att regeringen snarast tillsätter en ordentlig narkotikautredning utan skygglappar och tankeförbud. Han skriver:

Att inte uppmärksamma drogpolicyns betydelse för den organiserade brottslighetens tillväxt är elefanten i det narkotika­politiska rummet, och ju längre vi blundar desto värre blir det.

Kort sagt: i stor utsträckning växer den ekonomiska basen för Sveriges kriminella gäng ur den svenska narkotika­politiken. Därmed har vår drogpolicy stor del i våldet. Rimligtvis bör vi rikta in oss på att ta ifrån gängen denna inkomst­källa. Hittills har vi försökt göra detta genom ett ständigt ökande bruk av olika tvångs­medel; poliser, fängelse­straff med mera, men den organiserade brottsligheten bara växer. Därför behövs nytänkande.

För att ta fram ett konkret förslag på hur en reglering skulle kunna se ut bör en statlig, icke-politisk, utredning tillsättas snarast. Utredarna kan ta lärdom av bland annat vår egen alkohol­politik, och erfarenheter av regleringar utomlands.

Kommer vår nya justitieminister Gunnar Strömmer lyssna på forskarna och tillsätta en utredning, eller kommer han göra som sin företrädare och nöja sig med att säga ”oacceptabelt” när skotten ekar i förorterna? Låt oss hoppas att han väljer att lyssna. Den nya regeringen har helt enkelt inte råd att misslyckas lika grovt som den förra inom narkotikapolitikens område.