Hoppa till innehåll
CBD förknippas främst med oljor, kosttillskott och medicinsk cannabis. Nu har forskare hittat ett helt annat användningsområde för ämnet: plast. Ett nytt hampabaserat material kan sträckas till 16 gånger sin ursprungliga längd och kan på sikt bli ett alternativ till fossil plast i förpackningar, beläggningar och flexibel elektronik.
När någon nämner CBD är det knappast vattenflaskor, plastfilmer och elektronik som först dyker upp i tankarna. Men forskare från bland annat University of Connecticut och Purdue University har utvecklat en termoplast där cannabidiol från industrihampa används som byggsten.
Materialet kallas polycannabidiolkarbonat, förkortat pCBDC, och består till 92 procent av biologiskt baserade råvaror. Tanken är att CBD ska kunna ersätta delar av den fossila kemi som används vid tillverkningen av vanlig plast.
Det handlar alltså inte om att blanda malda hampstjälkar i plast. Forskarna använder CBD-molekylen och bygger långa polymerkedjor av den – ungefär som petrokemiska råvaror omvandlas till plast i dag.
Och nej, vattenflaskan blir inte berusande.
Kan sträckas till 16 gånger sin längd
I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Chem Circularity, lyckades forskarna tillverka en genomskinlig och mycket töjbar plastfilm. Materialet kunde förlängas med upp till 1 600 procent innan det brast.
Det är en viktig egenskap för material som ska användas i tunna förpackningar, skyddande beläggningar och flexibel elektronik. Många tidigare biobaserade plaster har varit för spröda eller svåra att bearbeta för att kunna konkurrera med etablerade material.
Den nya plasten hade dessutom en hög glasomvandlingstemperatur. Förenklat innebär det att materialet behåller sin stabilitet och inte blir mjukt eller klibbigt lika lätt när temperaturen stiger. Enligt forskarna klarar det kontakt med kokhett vatten, något som är ovanligt bland plaster baserade på förnybara råvaror.
CBD kan ersätta ett omdiskuterat ämne
Forskarna ser framför allt en möjlighet att använda CBD som alternativ till bisfenol A, mer känt som BPA. Ämnet används vid framställningen av polykarbonatplast men har länge varit omdiskuterat eftersom det kan påverka kroppens hormonsystem.
– Förhoppningen är att cannabidiol kan ersätta bisfenol A i dagens bearbetade plaster, säger Gregory Sotzing, professor i kemi vid University of Connecticut.
Forskargruppen pekar även ut PET som en möjlig konkurrent. PET används bland annat i dryckesflaskor, livsmedelsförpackningar och material för flexibel elektronik. Tillverkningen är beroende av råolja och naturgas, medan kasserad PET kan brytas ned till mikroplast som sprids i vatten, luft och livsmedel.
Den hampabaserade plasten skulle enligt forskarna kunna användas till genomskinliga filmer, beläggningar och andra produkter som i dag tillverkas av fossilbaserade material.
Plasten kan brytas ned till sina byggstenar
En av materialets mest intressanta egenskaper är möjligheten till kemisk återvinning. Forskarna kunde bryta isär polymerkedjorna och återvinna CBD:n, som därefter skulle kunna användas som råvara på nytt.
Det skiljer sig från vanlig mekanisk återvinning, där plast smälts om men ofta försämras efter varje återvinningscykel. Om ett material i stället kan återföras till sina ursprungliga kemiska byggstenar ökar möjligheten att skapa ett mer slutet kretslopp.
Det betyder däremot inte att plasten kan kastas i naturen och försvinna av sig själv. Biobaserad och biologiskt nedbrytbar är inte samma sak. Även en plast gjord av växter behöver ett fungerande system för insamling och återvinning.
Hampans blommor blir industriell råvara
Industrihampa odlas främst för fibrer, frön och blommor. Stjälkens fibrer kan användas i textilier, rep, isolering och kompositmaterial, medan den vedartade kärnan bland annat används i hampbetong och djurströ. Fröna kan bli livsmedel och olja.
Den nya forskningen visar att även cannabinoiderna kan få industriella användningsområden som inte har något med rus eller medicinsk behandling att göra. CBD kan i framtiden bli en kemisk råvara på samma sätt som olika beståndsdelar ur råolja används till allt från plast och asfalt till färg och lösningsmedel.
– Vi hittar nya sätt att använda hela växten. Det var vad man gjorde med oljan, där man hittade användningsområden för varje liten droppe, ända ned till slammet som blir asfalt. Nu gör vi samma sak med hampa, säger Sotzing.
Långt kvar till hampaflaskor i butiken
Trots de lovande resultaten befinner sig materialet fortfarande på forskningsstadiet. Forskarna arbetar nu med att förbättra den mekaniska styrkan och skala upp tillverkningen.
Tillgången till CBD är ett annat hinder. I dag produceras inte tillräckligt stora mängder för att ersätta mer än en liten del av världens PET-plast. Priset måste också kunna konkurrera med en petrokemisk industri som har byggts och effektiviserats under mer än ett århundrade.
Tillverkningen är dessutom inte helt växtbaserad. Att materialet består till 92 procent av biologisk råvara innebär att andra kemikalier fortfarande behövs. En fullständig miljöbedömning måste därför ta hänsyn till odling, utvinning, kemisk bearbetning, energiförbrukning och hur plasten hanteras efter användning.
Från förbjuden växt till framtidens material
Det mest anmärkningsvärda är kanske inte att hampa kan användas till ytterligare en produkt, utan vilken del av växten forskarna har valt. CBD har hittills främst betraktats som ett ämne för läkemedel, kosmetika och hälsoprodukter. Här används samma molekyl som råmaterial för avancerad plast.
Forskningen visar hur lite av hampans industriella potential som faktiskt har utforskats. Växten behöver inte bara konkurrera med bomull på åkern eller cement på byggarbetsplatsen. Den kan även bli en del av den kemiska industrin – ett område som fortfarande är nästan helt beroende av fossila råvaror.
Nästa gång någon ser en flaska med CBD-olja kan det därför vara värt att tänka på att samma molekyl en dag också kan finnas i själva flaskan.
Källor
- Davis, H.D. et al. (2026). ”High-molecular-weight hemp-derived polycannabidiol carbonate thermoplastic with PET-like heat resistance, strength, and processability”. Chem Circularity, 1(2), artikel 100018. Tillgänglig: https://doi.org/10.1016/j.checir.2026.100018 (Hämtad 3 augusti 2026).
- University of Connecticut (2026). ”A Hemp-Based Plastic Offers a Greener Alternative to Plastic Packaging”. UConn Today, 13 maj. Tillgänglig: UConn Today (Hämtad 3 augusti 2026).
