Hoppa till innehåll
En ny studie utmanar gamla uppfattningar om cannabis och visar att medelålders och äldre vuxna som använder drogen faktiskt kan uppleva vissa fördelar för hjärnan och den kognitiva förmågan.
Detta kommer samtidigt som cannabisanvändningen ökar bland äldre amerikaner. Forskning visar att nästan var femte person i åldern 50–64 år använde marijuana det senaste året, liksom 5,9 procent av personer 65 år och äldre.
Det är anmärkningsvärt eftersom forskningen om cannabis och hjärnan historiskt sett främst har fokuserat på ungdomar, inte på åldrande vuxna.
– Fler äldre använder cannabis. Det är mer tillgängligt och används av andra skäl än bland yngre, till exempel för sömnproblem och kronisk smärta, säger Dr Anika Guha, legitimerad psykolog vid University of Colorado Anschutz Medical Campus och studiens huvudförfattare, i ett uttalande.
– Dessutom lever människor längre. Vi måste fråga oss: Vilka är de långsiktiga effekterna av cannabisbruk när vi blir äldre?
För att undersöka detta analyserade Guha och hennes kollegor data från 26 362 vuxna i åldrarna 40 till 77 år, med en genomsnittsålder på 55 år. Samtliga bodde i Storbritannien.
Deltagarna svarade på detaljerade frågor om sitt cannabisbruk, genomgick MRI-undersökningar för att analysera hjärnans struktur och utförde en rad kognitiva tester.
Forskarna fokuserade särskilt på hjärnområden med hög förekomst av CB1-receptorer, en typ av cannabinoidreceptor som de antog skulle påverkas extra mycket av cannabis.
Ett centralt fokus var Hippo campus, som innehåller många av dessa receptorer och spelar en avgörande roll för minnet när vi åldras. Det är också ett område som är starkt kopplat till demens.
De kognitiva testerna mätte förmågor som tidigare kopplats till cannabisbruk, bland annat inlärning, minne, bearbetningshastighet, uppmärksamhet och exekutiva funktioner.
Forskarna fann att cannabisbruk bland äldre vuxna generellt var kopplat till större hjärnvolymer i flera områden.
– Det är inte så att större alltid är bättre. Men vi vet också att hjärnvolymen ofta minskar med åldern på grund av processer som atrofi och neurodegeneration, säger Guha.
– Den minskningen är ofta kopplad till sämre kognitiv funktion och ökad risk för demens.
Äldre vuxna som använde cannabis tenderade också att prestera bättre på kognitiva tester, vilket stärker den växande mängden bevis för att cannabis kan ha neuroprotektiva effekter när vi åldras.
I en dansk studie fann forskare att cannabisanvändare upplevde betydligt mindre kognitiv försämring under livet än icke-användare.
En amerikansk studie på patienter med hiv visade också att personer med en historia av sporadiskt cannabisbruk hade bättre kognitiv förmåga.
Till och med Guha blev överraskad av hur tydliga resultaten var.
– Jag blev lite förvånad över att varje kognitiv mätning som visade en signifikant effekt pekade på bättre prestation hos cannabisanvändare, säger hon.
– Det går emot de vanliga antagandena, eftersom mycket forskning har visat att cannabis är kopplat till sämre kognitiv funktion, åtminstone på kort sikt.
Det betyder dock inte att konstant användning är nyckeln till ett bra åldrande.
– För många av våra mått verkade måttlighet vara bäst, säger Guha.
I de flesta hjärnområden och kognitiva tester där en effekt sågs hade måttliga användare större hjärnvolymer och bättre kognitiv prestation.
Det fanns dock några undantag. När det gällde till exempel höger amygdala samt visuellt minne och inlärning hade tunga användare de starkaste resultaten.
– Det tyder verkligen på att effekterna är dosberoende, säger Guha, samtidigt som hon påpekar att studien saknade detaljerad information om exakt hur deltagarna använde cannabis.
Det fanns också en möjlig nackdel. Högre cannabisbruk var kopplat till lägre volym i den bakre gyrus cinguli, ett hjärnområde som är involverat i minne, inlärning och emotionell bearbetning.
Men även detta fynd är inte entydigt.
– Viss forskning tyder på att en mindre bakre gyrus cinguli faktiskt kan vara kopplad till bättre arbetsminne, så det är lite oklart vad detta betyder, säger Guha.
– Det är en bra påminnelse om att dessa effekter involverar flera processer. Det är inte bara bra eller bara dåligt.
Sammanfattningsvis menar Guha att cannabisens effekter på hjärnan beror på många faktorer, bland annat hur den används, vilka produkter som väljs, varför den används och i vilken fas av livet man studerar effekterna.
– Huvudbudskapet är att bilden är nyanserad, säger hon. – Det här är viktiga frågor, och vi håller fortfarande på att förstå dem.
Fler svar kan vara på väg. Guha och hennes kollegor har ytterligare en studie under granskning som undersöker hur cannabis påverkar hjärnans funktion, inte bara dess struktur, hos samma grupp äldre vuxna.
– Dessa data tyder på att cannabis också kan ha positiva effekter på hur dessa hjärnområden fungerar, inte bara på deras storlek eller volym, säger hon.
Guha har även börjat undersöka sambandet mellan hjärnhälsa och användning av psilocybin, en annan tidigare tabubelagd substans som blivit allt mer accepterad.
– Om människor använder dessa ämnen är det värt att veta vilka effekter de har, både positiva och negativa, säger hon.
Originalartikeln på Nypost.com
