Hoppa till innehåll
Charles Kimball, grundare av Cannabis Wine Tours, menar att upplevelser där odlarna själva tar emot besökare kan föra människor närmare både plantan och platsen – samtidigt som små cannabisodlare i norra Kalifornien får en ny möjlighet att synas och få stöd.
Efter många år inom besöksnäringen i norra Kalifornien har jag lärt mig en sak: människor minns sällan bara vad de åt eller drack. De minns resan genom landsbygden, odlingen de promenerade genom, personen som tog emot dem och berättelsen bakom upplevelsen.
Jag tror att cannabis har samma förmåga att skapa en koppling mellan människor och en plats. Genom mitt arbete med Cannabis Wine Tours, där vi arrangerar privata upplevelser hos odlare i Mendocino och Sonoma, har jag sett människor som använt cannabis i åratal stå bredvid en fullvuxen cannabisplanta för första gången. De känner doften av plantan i solen, ser hur stor den faktiskt kan bli och börjar ställa frågor.
Många har aldrig funderat särskilt mycket på odlaren, marken, vädret eller allt det arbete som krävs innan cannabisen hamnar i en förpackning på en dispensary. För mig är det här cannabisturism blir riktigt intressant. Fokus flyttas från enbart produkten till människorna, platsen och ursprunget bakom den.
Cannabisturismen börjar hos odlaren
Mendocino County är som gjort för den här typen av upplevelser, eftersom cannabis har spelat en så viktig roll i områdets jordbrukshistoria. Det handlar om riktiga gårdar, ofta små familjeföretag som försöker överleva i en bransch som har blivit oerhört tuff.
Spencer Stribling, ägare och odlare på McNab Cannabis i södra Mendocino County, berättar att några av de största utmaningarna är att nå fram till kunderna och att överleva på en marknad som ständigt förändras.
– Att kunna välkomna besökare till vår gård är en viktig del i att föra ut vår berättelse till resten av landet, säger Stribling.
Det är lätt att förstå när man ser vad som händer under ett besök. Enligt Stribling blir gästerna ofta förvånade över hur stora fullvuxna cannabisplantor kan bli och över att få se så mycket cannabis på nära håll. Många kommer från delstater där både lagarna och synen på cannabis skiljer sig kraftigt från Kaliforniens.
Men för mig ligger det verkliga värdet inte bara i att få se en enorm planta. Det handlar om tiden tillsammans med odlaren – möjligheten att ställa frågor och höra hur cannabisen odlades och varför man valde just de metoderna.
Stribling lyfter också fram en av de största skillnaderna mellan cannabis- och vinturism. En vingård kan ta emot en besökare från en annan delstat, sälja vin direkt på plats, värva personen till sin vinkubb och sedan fortsätta skicka flaskor hem till kunden i flera år. Cannabisodlare har i regel inte tillgång till något som ens liknar en sådan direkt och långvarig kundrelation.
Som Stribling själv uttrycker det:
– Att dela våra berättelser, odlingsmetoder och farhågor är det närmaste vi kan komma våra kunder.
Han hoppas att gårdsbesök så småningom ska bli betydligt vanligare, och jag förstår varför. För en liten odlare som inte kan konkurrera med en storskalig verksamhet när det gäller volym eller pris kan mötet ansikte mot ansikte vara en av de bästa möjligheterna att förklara vad som gör gården och dess cannabis annorlunda.
Mike Harden, grundare och vd för Sonoma Hills Farm, ser i stort sett samma sak ur odlarens perspektiv. Sonoma Hills Farm är certifierad av CCOF enligt OCal, Kaliforniens standard för cannabis som odlas enligt principer jämförbara med ekologisk produktion. Enligt Harden ligger den lilla gårdens verkliga styrka i något som en storskalig odling helt enkelt inte kan kopiera.
– De vinner genom sin storlek och sina priser, och bredvid dem är det lätt att försvinna i mängden, berättar han.
Det som små gårdar däremot kan konkurrera med är, som han uttrycker det:
– Platsen, människorna och upplevelsen av att faktiskt vara här.
Det fastnade hos mig, eftersom det beskriver precis vad jag själv ser när människor besöker en cannabisgård.
– När någon står ute på fältet, ser hur vi odlar och träffar människorna som utför arbetet ser de aldrig på cannabis på samma sätt igen, säger Harden.
Hans förhoppning inför framtiden är ganska enkel: att ett besök på en cannabisgård en dag ska kännas lika naturligt som ett besök på en vingård. Jag tycker inte att cannabis ska försöka bli vin – och det gör inte Harden heller.
– Vi försöker inte vara en vingård. Det är en annan växt och en annan kultur, säger han.
Däremot finns det något att lära av hur Kaliforniens vindistrikt har välkomnat människor till sina gårdar och låtit själva platsen bli en del av berättelsen.
Cannabisturismen måste fortfarande följa andra regler
Leigh Anne Baker, vd för JANE Dispensary, lyfter en annan sida av frågan som jag tycker är mycket viktig.
– Cannabisbranschen jämförs ofta med vinindustrin, men den får fortfarande inte arbeta på samma sätt, berättar hon.
Intresset bland resenärer finns redan. Vissa vill träffa odlarna och se hur cannabis produceras, medan andra söker en bekväm och laglig plats där de kan använda cannabis tillsammans med andra under resan.
Cannabis omfattas däremot av ett betydligt mer komplicerat regelverk. Ett odlingstillstånd innebär inte automatiskt att en gård får ta emot allmänheten och sälja cannabis. Vad den enskilda gården får erbjuda beror på dess licenser och lokala godkännanden. I Kalifornien regleras odling och detaljhandel som separata kommersiella verksamheter, samtidigt som städer och counties kan ställa ytterligare krav på tillstånd.
De privata gårdsupplevelser som jag arrangerar handlar om att träffa odlaren, besöka gården och lära sig mer om odlingen. Försäljning eller konsumtion av cannabis ingår inte i själva gårdsbesöket. I stället kan gästerna besöka en lokal licensierad cannabisbutik och konsumtionslounge, där de – om produkterna finns tillgängliga – kan köpa cannabis från gården de just har besökt.
Jag tycker faktiskt om den kopplingen. När du har träffat odlaren och vandrat över marken får det en helt annan betydelse att sedan se samma gårds produkter på hyllan i en cannabisbutik.
Baker anser att cannabisbutikerna också har en viktig roll i den relationen. Hon beskriver dem som ”ambassadörer för regionen”, eftersom ett besök i en cannabisbutik för många resenärer kan vara den första, och ibland enda, personliga kontakten med cannabiskulturen i norra Kalifornien. En bra butik kan göra mer än att sälja en produkt. Den kan berätta vem som odlade den, var den odlades och varför just den odlaren spelar roll.
Baker lyfter dessutom en viktig fråga om vad som händer när semestern är över. En vingård kan behålla kontakten med en besökare i flera år genom vinklubbar och leveranser direkt till hemmet. Med dagens delstatliga och federala regelverk kan cannabisföretag i regel inte upprätthålla samma relation över delstatsgränserna genom direktförsäljning.
Därför blir tiden som besökaren faktiskt får tillbringa med en odlare eller kunnig personal i en cannabisbutik ännu mer värdefull.
Jamie Peters, ansvarig för partnerrelationer och kommunikation på Visit Mendocino County, har ett uppfriskande enkelt sätt att se på cannabis:
– Det är jordbruk.
Sedan legaliseringen har Visit Mendocino County arbetat för att göra cannabis till en del av regionens identitet som resmål. Det har bland annat skett genom gårdsbesök, listningar över cannabisvänligt boende och andra verksamheter samt satsningen Cannabis Trail. Peters ser möjligheter att utveckla fler personliga cannabisupplevelser, weekendresor och samarbeten med företag inom mat, boende, friluftsliv och hälsa.
Hon nämner allt från gårdsbesök till meditation, skogsbad och stjärnskådning. Men något annat hon sade fastnade ännu starkare hos mig:
– Cannabisodlarna är precis som alla andra. De försöker försörja sig, ta hand om sina familjer och lyckas inom det yrke de har valt.
Det glöms ibland bort i alla diskussioner om legalisering, licenser, skatter och cannabiskultur. Bakom gårdarna finns familjer. Mendocino är en del av Emerald Triangle, och flera generationer av kunskap om cannabisodling har vuxit fram i den här regionen. De odlare som fortfarande finns kvar försöker föra arvet vidare, samtidigt som de konkurrerar på en marknad som har förändrats dramatiskt omkring dem.
Turismen kan inte rädda små gårdar – men den kan hjälpa
Besöksverksamhet kommer inte att lösa alla problem som små cannabisodlare står inför, och jag vill inte låtsas att den kan göra det. Branschen brottas med skatter, regler, höga kostnader för att uppfylla myndigheternas krav, konkurrens från mycket stora odlingar och begränsningar för hur odlare får sälja sina produkter och hålla kontakten med kunderna. Men turismen kan ge odlarna något annat av värde.
Den lilla gårdens styrka finns i odlaren, marken, kunskapen och berättelsen om platsen. När en besökare får vandra genom odlingen tillsammans med personen som faktiskt driver upp plantorna, ställa frågor och förstå hur mycket arbete som ligger bakom produkten får den kunskapen ett värde.
Jag anser att odlare ska få skäligt betalt för den tid, kunskap och upplevelse de delar med sina besökare. De intäkterna kan inte ensamma rädda en hel bransch, men de kan bli ytterligare ett sätt att stötta små odlare. Minst lika viktigt är att konsumenterna får lära känna människorna bakom den cannabis de köper.
Cannabis behöver inte bli vin. Jag hoppas faktiskt att det inte blir så. Växten har sin egen historia, personlighet, sina egna motgångar och sin egen kultur. Men Kaliforniens vindistrikt har förstått en viktig sak: människor vill veta var en produkt kommer ifrån. De vill träffa personen som skapade den, gå på marken där den producerades och resa hem med en berättelse.
Det är precis vad jag ser hända med cannabis. När någon har vandrat genom en cannabisodling, stått intill plantorna och pratat med personen som odlat dem blir cannabis mer än någonting de sett i en förpackning.
Den får en plats, en odlare och en berättelse. För mig är det där cannabisturismens verkliga framtid finns.
Källa
- Kimball, C. (2026). The Future of Cannabis Tourism Starts on the Farm. High Times, 28 augusti. Tillgänglig på: High Times (hämtad 28 augusti 2026).
