Ganja-teorier: Kan öppen källkod ersätta politiker?

Idén om ett digitalt folkstyre utan Presidenten, kongressen eller statsminister, riksdag och regering när Demokratin nu befinner sig i ett vägskäl.

Misstron mot politiker växer, lobbyismen kritiseras och många upplever att dagens demokratiska system har svårt att hänga med i ett allt snabbare informationssamhälle. Men tänk om lösningen inte är fler politiker – utan mer öppen källkod?

Det är utgångspunkten i en tankeväckande essä från Cannabis.net som utforskar hur principerna bakom öppen programvara skulle kunna inspirera ett helt nytt sätt att styra samhällen. Resultatet är en vision där lagar behandlas mer som datorprogram än som politiska kompromisser.

När programmerare löser problem annorlunda än politiker

I teknikvärlden har öppen källkod revolutionerat utvecklingen av allt från operativsystem till internetservrar. Tusentals människor från hela världen kan tillsammans granska, förbättra och utveckla samma kodbas utan att någon enskild aktör har monopol på besluten.

Författaren ställer en provocerande fråga:

Om denna modell fungerar för några av världens mest komplexa tekniska system – varför skulle den inte kunna fungera även för lagstiftning?

I dagens parlament skrivs lagar ofta bakom stängda dörrar, påverkas av partipolitik och förändras genom långa förhandlingar. Ett system inspirerat av öppen källkod skulle i stället låta lagförslag granskas offentligt, diskuteras transparent och förbättras kontinuerligt av experter, forskare och medborgare.

Lagar som ständigt kan förbättras

I mjukvaruvärlden finns inga perfekta första versioner.

Program släpps, testas, kritiseras och uppdateras. Buggar rättas till. Funktioner förbättras.

Artikeln argumenterar för att samma filosofi skulle kunna tillämpas på lagstiftning.

I stället för att anta lagar som sedan ligger orörda i åratal skulle de kunna genomgå kontinuerlig kvalitetsgranskning. Felaktigheter skulle upptäckas snabbare och regler kunna justeras när ny forskning eller ny kunskap blir tillgänglig.

På samma sätt som programmerare skickar in förbättringsförslag till ett öppet projekt skulle medborgare och sakkunniga kunna lämna konkreta förslag till förändringar av lagtexter.

Transparens i stället för lobbyism

En central kritik mot dagens politiska system handlar om inflytande.

Lobbyorganisationer, stora företag och ekonomiskt starka intressen har ofta betydligt större möjligheter att påverka lagstiftningen än vanliga medborgare.

Ett öppet system skulle enligt resonemanget göra hela beslutsprocessen synlig.

Alla förändringar skulle dokumenteras.

Alla skulle kunna se:

• vem som föreslagit en ändring
• varför ändringen gjorts
• vilka argument som framförts
• vilka konsekvenser som förväntas

Precis som programmerare kan följa varje rad kod i ett öppet projekt skulle medborgarna kunna följa varje förändring i lagstiftningen.

Versioner av lagar

En annan idé är att lagar skulle kunna versionshanteras.

Precis som programvara har version 1.0, 2.0 eller 3.4 skulle lagstiftning kunna få tydliga utvecklingshistoriker.

Man skulle alltid kunna se:

• när en förändring gjordes
• vem som föreslog den
• vilka problem den skulle lösa
• vilka tester eller utvärderingar som låg bakom beslutet

Det skulle göra lagstiftningen betydligt mer spårbar än dagens system.

Kan artificiell intelligens hjälpa demokratin?

Artikeln spekulerar också kring AI:s framtida roll.

En avancerad AI skulle inte ersätta människors värderingar eller demokratiska beslut, men skulle kunna analysera enorma mängder data och simulera olika konsekvenser innan nya lagar införs.

Exempelvis skulle ett system kunna beräkna hur en ny skatteregel påverkar:

• statens intäkter
• småföretag
• arbetsmarknaden
• bostadsmarknaden
• klimatutsläpp

På så sätt skulle politiska beslut kunna fattas med betydligt bättre beslutsunderlag än i dag.

Blockchain och verifierbara beslut

Essän nämner även blockchain som ett möjligt verktyg.

Tekniken skulle kunna användas för att säkerställa att:

• röstningar inte manipuleras
• lagändringar inte kan ändras i efterhand
• historiken alltid finns kvar
• hela processen är verifierbar

Tanken är inte att blockchain ska styra samhället, utan att tekniken skulle kunna skapa större förtroende för själva beslutsprocessen.

Vad har cannabis med detta att göra?

Vid första anblick kan kopplingen verka oväntad.

Men författaren menar att cannabisrörelsen länge fungerat som ett exempel på hur decentraliserade nätverk kan utmana etablerade maktstrukturer.

Många av de förändringar som skett inom cannabispolitiken de senaste decennierna har vuxit fram underifrån genom aktivister, patienter, forskare och lokala initiativ – snarare än genom traditionella partistrukturer.

I den meningen används cannabis mer som en symbol för decentralisering än som själva huvudfrågan.

En ny typ av demokrati?

Visionen handlar inte om att avskaffa demokratin.

Tvärtom argumenterar texten för en mer deltagande demokrati där fler människor faktiskt kan bidra med kunskap mellan valen.

Precis som internet gjorde information tillgänglig för alla skulle öppen lagstiftning kunna göra själva samhällsstyrningen mer tillgänglig.

Medborgarna skulle inte bara rösta vart fjärde år utan även kunna bidra till förbättringar av lagstiftningen löpande.

Kritiken mot modellen

Samtidigt finns uppenbara invändningar.

Alla människor har inte juridisk kompetens.

Alla frågor kan inte reduceras till tekniska problem.

Politik handlar ofta om värderingar där det inte finns något objektivt rätt svar.

Det finns också risker kring informationssäkerhet, digitalt utanförskap och möjligheten att organiserade grupper försöker manipulera öppna system.

Dessutom kräver demokratiska beslut ofta kompromisser mellan olika intressen – något som inte alltid kan lösas genom kod eller algoritmer.

Framtidsvision eller början på något större?

Oavsett om idén framstår som realistisk eller utopisk pekar artikeln på en utveckling där digital teknik allt oftare utmanar traditionella samhällsstrukturer.

Precis som öppen programvara förändrade hur världen utvecklar teknik kan samma principer, menar författaren, en dag komma att påverka hur vi skriver lagar, granskar makthavare och organiserar demokratin.

Frågan är inte nödvändigtvis om kongressen eller parlamenten kommer att ersättas av datorer – utan om framtidens demokrati kan bli betydligt mer transparent, deltagande och kontinuerligt förbättrad än den vi känner i dag.

Källor:

• Originalartikel: ”GANJA THEORIES: Open Source Government – The Code That Could Replace Congress”, Cannabis.net.
• Bakgrund om öppen källkod, blockchain och digital styrning: forskning om ”code is law” och blockchain-baserad reglering. (arXiv)
• Bakgrund om cannabislagstiftning och federala styrningsmodeller i USA. (digitalcommons.mainelaw.maine.edu)