Sju av tio svarande vill att medicinsk cannabis ska användas i svensk sjukvård och bekostas av staten. Drygt hälften vill se laglig cannabisförsäljning under Systembolagsliknande former. Cannabis i Fokus anonyma rundringning gav också något som inte ryms i ett procenttal: nyfikna frågor, personliga berättelser och en återkommande undran över varför pengarna ska gå till kriminella.

Elva volontärer, 120 000 slumpvis utvalda telefonnummer till personer boende i Sverige och tre frågor om cannabis. Mellan den 20 augusti och den 5 november 2026 hjälpte volontärerna Cannabis i Fokus redaktion att genomföra en omfattande rundringning för att höra vad människor tycker om medicinsk cannabis, reglerad försäljning och sina egna erfarenheter av växten.
Enligt redaktionens sammanställning ringdes varje nummer tre gånger. Totalt svarade 21 procent och deltog i undersökningen. Det motsvarar omkring 25 200 personer.
Bland dem var stödet för medicinsk cannabis tydligt. Även en laglig försäljning under Systembolagsliknande former fick stöd av en majoritet – om än en betydligt knappare sådan.
Och samtalen stannade ofta inte vid tre frågor.
Ingen försäljning, inga namn och tre frågor om cannabis
Varje samtal inleddes med ett klargörande: den som ringde var inte en säljare. Volontären ringde från nyhetssajten Cannabis i Fokus och ville ställa tre snabba frågor om cannabis, helt anonymt.
Deltagarna informerades om att Cannabis i Fokus innehar utgivningsbevis för periodisk skrift och om rätten till källskydd och anonymitet. Budskapet var tydligt: ingen skulle kunna identifieras i redovisningen eller pekas ut för sina svar.
Innan cannabisfrågorna ställdes fick den som svarade bekräfta att hen var över 20 år. Det var ett krav för att få delta. Omkring fyra procent av dem som svarade vid uppringningen uppgav att de var yngre än 20 år och fick därför inte besvara undersökningens frågor. Deras svar ingår inte i resultaten.
Volontärerna hade telefonnummer att ringa, men kände inte till vilka personerna som svarade var. De hade inga uppgifter om namn, ålder, kön eller annan personlig bakgrund. Ålderskontrollen byggde enbart på personens egen uppgift om att uppfylla ålderskravet. Ingen exakt ålder efterfrågades.
Samtliga deltagare var alltså anonyma i fråga om identitet, exakt ålder och kön. Den som deltog behövde inte presentera sig eller lämna sådana uppgifter.
När det stod klart att samtalet handlade om cannabis och inte om att sälja något märkte volontärerna ofta ett växande intresse.
Kanske var det lättnaden över att för en gångs skull slippa diskutera sitt elavtal med en fullständig främling. Kanske kändes cannabisfrågorna nya, spännande eller angelägna. Det undersöktes inte.
Men många tog sig tid. Och flera hade egna frågor på lager.
71 procent säger ja till medicinsk cannabis som staten betalar
Den första frågan löd: Ska medicinsk cannabis användas inom svensk sjukvård och ska den då betalas av staten?
Hela 71 procent svarade ja. Elva procent svarade nej och 18 procent hade ingen åsikt.
Det är ett tydligt stöd bland deltagarna för både tillgång till behandlingen och offentlig finansiering. Frågan ställdes som en gemensam fråga, vilket innebär att svaren gäller de båda delarna tillsammans.
Men volontärerna mötte också stor nyfikenhet. Många undrade om medicinsk cannabis över huvud taget är laglig i Sverige. Andra ville veta hur man får den på recept och vad behandlingen kostar.
Volontärerna uppskattade att omkring 1,5 procent av deltagarna berättade att de själva var medicinska cannabispatienter eller hade en anhörig som var det. Uppgiften bygger på vad som kom fram spontant i samtalen, inte på en särskild fråga till samtliga deltagare.
Bakom ordet cannabis fanns alltså inte bara politiska åsikter. Där fanns också frågor om vård, tillgång och den egna plånboken.
51 procent vill ha laglig försäljning under kontrollerade former
Den andra frågan löd: Ska vi ha laglig cannabisförsäljning i Sverige under Systembolagsliknande former?
Här svarade 51 procent ja, medan 33 procent svarade nej. Resterande 16 procent visste inte.
Drygt hälften av de svarande föredrog alltså en modell med laglig, reglerad försäljning. I samtalen utanför själva frågeformuläret återkom ett konkret resonemang: det är bättre att staten får pengarna än att gängen får dem.
Många tog upp kriminaliteten och ville att den skulle stoppas. Flera berättade att de tycker att det känns obekvämt att köpa cannabis av kriminella. Några uppgav att de i stället köper av någon som odlar till vänner och bekanta.
Det var spontana berättelser, inte en separat kartläggning av inköpsvanor. Men de gav samtalen en tydlig förankring i människors vardag.
För den som vill köpa cannabis handlar försäljningsmodellen också om vem man behöver möta och vart pengarna går. Ett kvitto och ordnade öppettider verkar, åtminstone för många av deltagarna, inte vara någon särskilt skrämmande framtidsvision.
69 procent uppgav att de hade provat cannabis
Den tredje frågan var rak: Har du använt cannabis någon gång?
Av de svarande uppgav 69 procent att de hade provat cannabis minst en gång i livet. Ytterligare 22 procent ville inte svara på frågan och nio procent svarade nej.
Det är en hög andel med egen erfarenhet bland deltagarna. Att ha provat någon gång säger däremot inget om huruvida personen använder cannabis i dag, hur ofta det har skett eller i vilket sammanhang.
De som avstod från att svara ska heller inte räknas in på någon av sidorna. Ett obesvarat svar är just det – ingen bekännelse mellan raderna.
Anonymiteten innebar också friheten att låta bli. Tre snabba frågor var ett erbjudande, inget förhör.
Nyfikenheten tog större plats än ilskan
Den som föreställer sig att ett telefonsamtal om cannabis omedelbart skulle sluta i upprörda utrop och en påslängd lur får tänka om.
Volontärerna berättar om många trevliga samtal. Flera av de uppringda tyckte att frågorna var roliga och tankeväckande. Många ställde följdfrågor och ville diskutera ämnet vidare.
Enligt volontärernas uppskattning var färre än en procent av de uppringda riktigt otrevliga.
Det betyder inte att alla höll med. Resultaten visar tydligt att det finns både motstånd och osäkerhet. Men det gick att prata om cannabis – om vården, pengarna, kriminaliteten och egna erfarenheter – utan att samtalet behövde haverera.
Volontärerna uppskattade också att omkring fem procent av dem som deltog kände till Cannabis i Fokus sedan tidigare. För de allra flesta tycktes samtalet alltså vara ett första möte med redaktionen.
Vi ringde om cannabis. Vi blev kvar i samtal om hur samhället borde fungera.
Ett resultat att lyssna på – med rätt läsglasögon
Rundringningen visar vad de personer som valde att delta svarade. Den ska inte läsas som ett statistiskt säkerställt mått på vad hela Sveriges befolkning tycker.
Att telefonnumren valdes slumpvis gör inte automatiskt de svarande representativa. När 21 procent deltar kan personer med intresse för eller egen erfarenhet av cannabis vara mer benägna att svara. Det stora antalet deltagare tar inte bort den risken.
Eftersom uppgifter om exakt ålder och kön inte samlades in går det heller inte att bedöma hur deltagarna speglar befolkningen i dessa avseenden. Undersökningen omfattar dessutom bara personer som uppgav att de uppfyllde ålderskravet på över 20 år.
Resultaten är ändå värda uppmärksamhet: bland omkring 25 200 deltagare fanns ett tydligt stöd för offentligt finansierad medicinsk cannabis och en knapp majoritet för reglerad försäljning.
Något för partierna att fundera på
Cannabis i Fokus har länge förespråkat laglig cannabisförsäljning under Systembolagsliknande former. Vi vill se en reglerad marknad där samhället tar ansvar för försäljningen och intäkterna, samtidigt som kriminella förlorar kunder.
Rundringningen visar att den tanken har stöd bland många av dem som deltog. Den visar också en nyfikenhet på medicinsk cannabis som förtjänar tydliga svar.
Undersökningen mätte inte partival eller hur avgörande cannabisfrågan är i valbåset. Men ett politiskt parti på jakt efter nya väljare skulle åtminstone kunna börja med att lyssna.
Ett förslag till öppningsreplik finns redan: vi vill ställa tre frågor om cannabis.
Det fungerade för våra volontärer. Och de hade inte ens några vallöften att locka med.
Så svarade deltagarna
1. Ska medicinsk cannabis användas inom svensk sjukvård och ska den då betalas av staten?
| Svar | Andel |
| Ja | 71 % |
| Nej | 11 % |
| Ingen åsikt | 18 % |
2. Ska vi ha laglig cannabisförsäljning i Sverige under Systembolagsliknande former?
| Svar | Andel |
| Ja | 51 % |
| Nej | 33 % |
| Vet inte | 16 % |
3. Har du använt cannabis någon gång?
| Svar | Andel |
| Ja, minst en gång i livet | 69 % |
| Vill inte svara | 22 % |
| Nej | 9 % |
Om undersökningen: Cannabis i Fokus redaktion genomförde rundringningen med hjälp av elva volontärer mellan den 20 augusti och den 5 november 2026. Underlaget bestod av 120 000 slumpvis utvalda telefonnummer till personer boende i Sverige. Enligt redaktionens sammanställning ringdes varje nummer tre gånger och 21 procent deltog, motsvarande omkring 25 200 personer. Deltagandet var anonymt. Volontärerna hade inga förhandsuppgifter om deltagarnas identitet, ålder, kön eller personliga bakgrund. Före undersökningens tre frågor fick personen bekräfta att hen var över 20 år. Exakt ålder efterfrågades inte. Omkring fyra procent av dem som svarade vid uppringningen uppgav att de var yngre än 20 år och fick därför inte delta. De ingår inte i resultaten. Procenttalen i tabellerna avser deltagarnas svar. Uppgifterna om tidigare kännedom om Cannabis i Fokus, patientanknytning och bemötande är volontärernas uppskattningar, inte resultat från separata frågor till samtliga deltagare. Resultaten är inte säkerställda som representativa för Sveriges befolkning.
MER STÖD OCH FAKTA: Så svarar människor i andra länder om cannabis
Starkt stöd för medicinsk cannabis och betydande stöd för laglig försäljning återkommer i flera internationella undersökningar. Här är ett urval med frågor som berör samma områden som Cannabis i Fokus rundringning.
| Land och undersökning | Resultat |
| Danmark, Norstat 2022 · 1 001 vuxna | 54 procent ville legalisera cannabis och låta staten stå för försäljningen. 28 procent svarade nej och 18 procent visste inte. Undersökningen beställdes av Cannabis & Samfund. |
| Storbritannien, YouGov 2025 · 2 533 vuxna | 73 procent ansåg att läkare ska få förskriva medicinsk cannabis. 14 procent var emot. I samma undersökning stödde 45 procent legalisering generellt, medan 42 procent motsatte sig den. |
| Spanien, CIS 2021 · 3 823 vuxna | 90,1 procent stödde medicinsk cannabis. 49,7 procent stödde legalisering av försäljningen, medan 40,9 procent var emot. Materialet har också analyserats i en vetenskaplig artikel publicerad av Universidade de Santiago de Compostela. |
| USA, Pew Research Center 2024 · 5 140 vuxna | 88 procent stödde laglig cannabis åtminstone för medicinskt bruk. 57 procent ville tillåta både medicinsk användning och vuxnas rekreationsbruk. 11 procent ville inte tillåta någotdera. |
| Kanada, Research Co. 2024 · 1 001 vuxna | 62 procent stödde att cannabis är lagligt i landet, medan 33 procent var emot. Undersökningen genomfördes sex år efter legaliseringen och viktades efter ålder, kön och region. |
| Finland, THL 2022 · 3 857 personer, 15–69 år | 56 procent ville tillåta laglig tillgång enbart för medicinskt bruk och 24 procent för alla ändamål. Sammantaget stödde alltså 80 procent laglig tillgång åtminstone för medicinsk användning. |
| Thailand, NIDA Poll 2024 · 1 310 personer från 15 år | 74,6 procent ansåg att regeringens cannabispolitik skulle stödja medicinsk användning och behandling. Samtidigt stödde en majoritet återklassning som narkotika. Medicinskt stöd betydde alltså inte stöd för fri försäljning. |
Hur många har själva provat? I Frankrikes nationella EROPP-undersökning 2023 uppgav 50,4 procent av 18–64-åringarna att de hade använt cannabis någon gång. I USA:s nationella NSDUH-undersökning 2024 var motsvarande andel 51 procent bland vuxna från 18 år. Båda ligger under de 69 procent som uppgav egen erfarenhet i Cannabis i Fokus rundringning.
Sverige visar en annan nivå. I Ipsos undersökning för RFMA hösten 2024 stödde 22 procent av 18–75-åringarna legalisering, jämfört med 18 procent året före. Ökningen var enligt rapporten statistiskt säkerställd. Frågan gällde att göra försäljning, köp och användning lagliga och nämnde inte någon Systembolagsmodell.
Källor:
- Danmark: Norstat/Why Consulting, Danskernes holdning til legalisering af cannabis, 2022. Rapport och metodbeskrivning finns publicerade hos Folketinget. ft.dk
- Storbritannien: YouGov, undersökning genomförd 8–9 januari 2025, med fullständiga frågeformuleringar och svarstabeller. ygo-assets-websites-editorial-emea.yougov.net
- Spanien: CIS, aprilbarometern 2021, analyserad i Influencia de la ideología en las actitudes hacia la legalización del cannabis en España, tidskriften RIPS. revistas.usc.gal
- USA och Kanada: Pew Research Center, januari 2024; Research Co., oktober 2024. Pew Research Center
- Finland och Thailand: THL:s befolkningsundersökning 2022; NIDA:s nationella telefonundersökning 14–15 maj 2024. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
- Egen erfarenhet av cannabis: OFDT, EROPP 2023; SAMHSA, NSDUH 2024, tabell 1.7B. bdoc.ofdt.fr
- Sverige: Leifman och Brännström, Svenska folkets inställning till cannabis, RFMA Rapport 2025:1, baserad på Ipsos mätningar. rfma.se
Cannabis i Fokus rundringning hösten 2026 och redaktionens sammanställning av svar och volontärernas återrapportering. Bakgrund om källskydd och redaktionens tystnadsplikt: Journalistförbundet. www.sjf.se
Dela denna artikel

