Hoppa till innehåll
Unga som använder cannabis på egen hand rapporterar fler problem än de som enbart använder tillsammans med andra. Men vad kommer först – cannabisbruket eller det dåliga måendet? En norsk debattartikel efterlyser större förståelse för ungdomarnas situation. Forskningen ger stöd för den hållningen, samtidigt som den visar att självmedicinering kan innebära egna risker.
När samtalet om ungas cannabisbruk fastnar vid själva substansen riskerar människan bakom bruket att försvinna. Den frågan står i centrum för ett debattinlägg i norska Dagens Medisin, publicerat den 9 november.
Författaren Camilla Lunde, ansvarig för förebyggande arbete vid Blå Kors, argumenterar för att vuxna behöver förstå vilken funktion cannabis fyller i ungdomars liv. Den som använder för att hantera oro, sömnsvårigheter eller svåra tankar behöver mer än information om möjliga skadeverkningar.
Det är ett resonemang som förtjänar uppmärksamhet även i Sverige. Men en sak måste hållas isär från en annan: att förstå varför någon använder cannabis är inte samma sak som att fastställa att användningen är en fungerande behandling.
Ensambruk kan signalera större utsatthet
Bakgrunden är en studie från norska Folkehelseinstituttet, publicerad i tidskriften Addictive Behaviors. Forskarna analyserade enkätsvar från 965 gymnasieelever som hade använt cannabis under det senaste året.
Nästan alla hade använt tillsammans med andra. Omkring en fjärdedel hade dessutom använt ensamma.
Den senare gruppen rapporterade i genomsnitt 5,4 negativa konsekvenser, jämfört med 2,9 bland dem som enbart använde i sociala sammanhang. Skillnaderna omfattade bland annat psykiska besvär, skolproblem och svårigheter i nära relationer. Sambanden kvarstod efter justering för bland annat användningsfrekvens.
Det gör ensambruk till en möjlig varningssignal. Däremot visar studien inte att ensamheten vid användningstillfället orsakar problemen.
Undersökningen bygger på självrapporterade upplevelser och är en tvärsnittsstudie. Den följer alltså inte hur samma ungdomars mående och användning utvecklas över tid. Därför kan den inte avgöra om problemen föregick cannabisbruket, uppstod efteråt eller förstärkte varandra.
Forskning stöder att sambandet går åt båda håll
Lundes resonemang får stöd av forskning som följt unga över tid.
En studie publicerad i Psychiatry Research 2023 följde 767 deltagare i åldrarna 15–24 år. Depressiva symtom förutsade cannabisbruk ett år senare. Samtidigt förutsade cannabisbruk senare depressiva symtom.
Resultatet passar dåligt med föreställningen att sambandet alltid har en enda riktning.
För vissa kan psykiskt lidande föregå användningen. För andra kan användningen bidra till att måendet försämras. Hos ytterligare andra kan båda processerna pågå samtidigt.
Studien bevisar inte att cannabis orsakar depression eller att depression orsakar cannabisbruk. Däremot stärker den argumentet för att vården behöver undersöka båda delarna, i stället för att automatiskt utgå från att alla problem började med cannabis.
Upplevd lindring är inte bevis för behandling
Att en ungdom upplever sig lugnare efter cannabis är en relevant uppgift. Den säger något om personens erfarenhet och om varför användningen fortsätter.
Men den besvarar inte frågan om effekten håller över tid.
En stor forskningssammanställning i JAMA Psychiatry från 2019 omfattade elva longitudinella studier och drygt 23 000 personer. Cannabisbruk under ungdomsåren var förknippat med högre odds för depression och självmordsrelaterade utfall i ung vuxen ålder, även efter att forskarna tagit hänsyn till psykiskt mående vid studiernas början.
För depression var den sammanvägda oddskvoten 1,37. Det innebär inte att 37 procent av användarna utvecklade depression. Något statistiskt säkerställt samband med senare ångest kunde sammanställningen inte visa.
Eftersom underlaget var observationsstudier kan kvarvarande skillnader mellan grupperna påverka resultaten. Ändå är fynden ett tydligt skäl att inte framställa självmedicinering bland unga som riskfri eller vetenskapligt etablerad behandling.
Riskerna måste beskrivas utan överdrifter
Det finns också forskning som nyanserar långtgående påståenden om cannabis och ungas hjärnor.
En metaanalys i JAMA Psychiatry från 2018 omfattade 69 studier av ungdomar och unga vuxna. Frekvent eller omfattande cannabisbruk var kopplat till en liten genomsnittlig försämring av kognitiva prestationer. I studier som krävde mer än 72 timmars uppehåll var skillnaden däremot inte statistiskt säkerställd.
Det bevisar inte att all påverkan försvinner efter tre dygn. Men resultaten ger anledning att vara försiktig med generella påståenden om stora, bestående kognitiva skador hos alla unga som använder cannabis.
Samtidigt finns allvarliga riskbilder. Den europeiska EU-GEI-studien, publicerad i The Lancet Psychiatry 2019, fann tydliga samband mellan psykossjukdom och daglig användning, särskilt av cannabis med hög THC-halt.
Den studien omfattade vuxna och är inte ett direkt mått på risken för norska gymnasieelever. Den understryker ändå varför användningsmönster och produktstyrka behöver ingå i riskbedömningen.
Ett enstaka användningstillfälle och ett dagligt bruk av THC-starka produkter bör inte behandlas som samma exponering.
Alla negativa konsekvenser är inte samma sorts skada
Den norska studien väcker även en fråga om hur cannabisrelaterade problem beskrivs.
Bland de rapporterade konsekvenserna finns både psykiska besvär och problem med polisen. FHI:s redovisning nämner också skam och relationsproblem.
Samtliga kan vara betydelsefulla för den som drabbas. Men de kan inte utan vidare tolkas som likvärdiga medicinska skadeverkningar av cannabis.
Polisproblem uppstår i ett rättsligt sammanhang. Skam och konflikter kan påverkas av omgivningens reaktioner, samtidigt som själva användningen också kan bidra.
Cannabis i Fokus bedömer därför att resultaten behöver läsas med denna åtskillnad i åtanke. Studien mäter inte hur stor del av problemen som beror på substansens effekter, bakomliggande utsatthet eller samhällets bemötande.
Den visar heller inte vilken narkotikapolitik som bäst skulle minska problemen.
Förståelse behöver följas av konkret hjälp
Lundes uppmaning att lyssna får stöd av behandlingsforskningen, men förståelse behöver omsättas i insatser.
Forskningsöversikter om problematiskt cannabisbruk bland ungdomar pekar på stöd för bland annat kognitiv beteendeterapi, motivationsarbete och familjebaserade behandlingar. Insatserna kan hjälpa unga att hantera situationer som utlöser användning och förändra förhållanden i vardagen.
Resultaten varierar, och ingen metod hjälper alla. Men forskningen ger ett mer konkret innehåll åt förebyggande arbete än enbart upprepade varningar.
Om användningen hänger samman med psykiskt lidande behöver även det utredas och bemötas.
Se människan utan att blunda för riskerna
Cannabis i Fokus bedömer att Lundes huvudbudskap är välgrundat: ett seriöst förebyggande arbete måste intressera sig för varför unga använder cannabis.
Forskningsläget ger samtidigt inget stöd för att avfärda riskerna eller förklara alla negativa samband med redan befintlig ohälsa. Den motsatta förenklingen – att cannabis automatiskt förklarar hela ungdomens livssituation – håller inte heller.
För oss bör utgångspunkten vara tillgänglig hjälp, saklig information och ett bemötande som gör det möjligt att berätta hur man faktiskt mår.
Att fråga varför är inte att acceptera att unga far illa. Det är en förutsättning för att kunna hjälpa.
Källor
- Dagens Medisin: Camilla Lunde, Når unge bruker cannabis, må vi også forsøke å forstå hvorfor, 9 november 2026. Debattinlägget som refereras. dagensmedisin.no
- Addictive Behaviors / Folkehelseinstituttet: Bretteville-Jensen och Burdzovic Andreas, Cannabis use settings matter, 2026, samt FHI:s redovisning av urval, självrapporterade konsekvenser och metodbegränsningar. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
- Psychiatry Research: Prospective associations between cannabis use and depressive symptoms across adolescence and early adulthood, 2023. Longitudinell studie av samband i båda riktningarna. sciencedirect.com
- JAMA Psychiatry: Gobbi med flera, Association of Cannabis Use in Adolescence and Risk of Depression, Anxiety, and Suicidality in Young Adulthood, 2019. Systematisk översikt och metaanalys. jamanetwork.com
- JAMA Psychiatry: Scott med flera, Association of Cannabis With Cognitive Functioning in Adolescents and Young Adults, 2018. Systematisk översikt och metaanalys. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
- The Lancet Psychiatry: Di Forti med flera, The contribution of cannabis use to variation in the incidence of psychotic disorder across Europe (EU-GEI), 2019. repository.cam.ac.uk
- Behandlingsforskning: Treatment of Adolescent Cannabis Use Disorders samt Psychological Interventions for Cannabis Use among Adolescents and Young Adults: A Systematic Review. Översikter över behandlingsmetoder och evidensens begränsningar. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
