Hoppa till innehåll
Den 10 september uppmärksammas den internationella suicidpreventiva dagen. I Sverige dog 1 220 människor i fastställda suicid under 2025. Bakom varje siffra finns en människa, människor som blev kvar och många frågor som aldrig fick något svar. Men dagen handlar inte bara om sorg. Den bär också på ett viktigt budskap: suicid går att förebygga.
Från tystnad till samtal
Den internationella suicidpreventiva dagen instiftades för att öka kunskapen om suicid och påminna om att förebyggande arbete kan rädda liv. Årets internationella tema är ”Changing the Narrative on Suicide” – att förändra berättelsen om suicid.
Det handlar om att lämna en kultur präglad av tystnad, skam och missförstånd och i stället skapa större öppenhet, förståelse och stöd. När människor vågar berätta hur de mår ökar möjligheten att få hjälp innan situationen blir akut.
Trots att psykisk ohälsa diskuteras mer öppet än tidigare är suicidtankar fortfarande något många bär på i tystnad. En person kan sköta sitt arbete, svara på meddelanden, skratta tillsammans med andra och samtidigt kämpa för att ta sig igenom dagen.
Det är en av anledningarna till att suicid kan vara så svårt att upptäcka. Lidandet syns inte alltid utanpå.
Över 1 200 liv på ett år
Under 2025 dog 1 220 personer av fastställda suicid i Sverige. Av dem var 894 män och 326 kvinnor. Ytterligare 165 dödsfall registrerades där suicid misstänktes, men där avsikten inte gick att fastställa.
Drygt 70 procent av dem som dog var män. Det säger något om vikten av att också tala om de normer som kan göra det svårt att visa sårbarhet, be om hjälp eller erkänna att livet inte längre känns möjligt att hantera.
Samtidigt går det inte att beskriva en typisk person som drabbas. Suicidtankar kan förekomma hos människor i alla åldrar och livssituationer. Orsakerna är ofta flera och kan bland annat handla om depression, trauma, ensamhet, ekonomiska problem, långvarig smärta, beroende, separationer eller en akut livskris.
Ofta är det inte livet i sig som personen vill lämna, utan ett lidande som för stunden känns omöjligt att stå ut med.
Våga fråga – och stanna kvar i svaret
Det kan kännas skrämmande att fråga någon om suicidtankar. Många är rädda för att säga fel eller göra situationen värre. Men tystnad hjälper sällan den som redan känner sig ensam.
En enkel fråga kan öppna en dörr:
Hur mår du egentligen?
Om svaret väcker oro kan man fråga mer direkt:
Har du tankar på att inte vilja leva?
Det viktigaste är inte att ha perfekta formuleringar eller färdiga lösningar. Det viktiga är att lyssna, ta det personen berättar på allvar och hjälpa till att söka stöd. Lova inte att hålla suicidtankar hemliga. Om det finns konkreta planer eller om situationen är akut behöver vården eller 112 kontaktas direkt. 1177 rekommenderar att den som har allvarliga suicidtankar eller suicidplaner omedelbart söker hjälp på en psykiatrisk akutmottagning eller ringer 112.
Att stanna kvar kan betyda mycket. Det kan handla om att sitta bredvid medan personen ringer vården, följa med till en mottagning eller fortsätta höra av sig även efter det första samtalet.
När cannabis blir ett sätt att försöka stå ut
För vissa människor blir alkohol, cannabis eller andra substanser ett sätt att försöka dämpa ångest, sömnproblem, traumatiska minnen eller mörka tankar. Den tillfälliga lindringen kan kännas betydelsefull när andra verktyg saknas.
Men det är viktigt att skilja mellan att uppleva en stunds lättnad och att få behandling för den bakomliggande psykiska ohälsan.
Forskningen om cannabis och suicid är komplicerad. Studier har funnit samband mellan cannabisbruk och suicidtankar eller suicidförsök, särskilt vid frekvent bruk och bland unga. Det betyder däremot inte att cannabis ensamt orsakar suicid. Depression, trauma, social utsatthet, annan substansanvändning och tidigare psykisk ohälsa kan påverka både cannabisbruket och suicidrisken.
Därför behöver frågan behandlas nyanserat. Cannabis ska varken utmålas som den enda orsaken till psykisk ohälsa eller presenteras som en lösning på suicidtankar. Den som använder cannabis för att klara ångest, depression eller en känsla av hopplöshet behöver kunna berätta det för vården utan rädsla för att bli dömd.
Skam gör människor tystare. Suicidprevention kräver motsatsen.
Du behöver inte lösa allt i dag
När någon befinner sig i en djup kris kan framtiden kännas som ett enda stort och oöverstigligt problem. Då kan nästa steg behöva vara mycket mindre.
Att ringa ett samtal. Berätta för en person. Ta sig igenom den närmaste timmen. Låta någon annan bära en del av det som blivit för tungt.
Den suicidpreventiva dagen påminner oss om att det finns handlingar som kan göra skillnad – inom vården, politiken, familjen, vänskapskretsen och på arbetsplatsen. Bättre tillgång till psykiatrisk vård är avgörande, men också ett samhälle där människor vågar säga att de inte orkar och blir tagna på allvar när de gör det.
Vi kan inte alltid se vem som befinner sig nära gränsen. Därför behöver vi fråga en gång extra, lyssna lite längre och fortsätta höra av oss.
Ibland börjar vägen tillbaka inte med en stor lösning.
Ibland börjar den med att någon stannar kvar.
Hjälp finns att få
Vid omedelbar fara eller konkreta suicidplaner: Ring 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning.
1177: Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att hitta rätt vård.
Mind Självmordslinjen: Ring 90 101 eller använd chatten på Mind.se. Du kan vara anonym. Chatten är öppen dygnet runt.
Är du orolig för någon annan behöver du inte bära ansvaret ensam. Kontakta vården eller 112 om situationen är akut.
Källor
Folkhälsomyndigheten (u.å.). Statistik om suicid. Tillgänglig på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/suicidprevention/statistik-om-suicid/ (Hämtad 10 september 2026).
Mind (u.å.). Prata eller chatta med en volontär. Tillgänglig på: https://mind.se/stod-kunskap/prata-eller-chatta-med-volontar/ (Hämtad 10 september 2026).
1177 (u.å.). Till dig som har självmordstankar. Tillgänglig på: https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/ (Hämtad 10 september 2026).
World Health Organization (WHO) (u.å.). World Suicide Prevention Day. Tillgänglig på: https://www.who.int/campaigns/world-suicide-prevention-day (Hämtad 10 september 2026).
Maffre Maviel, G., Somma, C., Davisse-Paturet, C., Airagnes, G. & Melchior, M. (2025). ”The role of depression in the relationship between cannabis use and suicidal behaviours: A systematic review and meta-analysis”. Drug and Alcohol Dependence, 273, 112714. https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2025.112714
Sanz-Pérez, A., Serrano, D.R., Fraguas-Sánchez, A.I., Pardo, M.C., Ruiz Sánchez de León, J.M., Estupiñá, F.J., Pérez, T. & González-Burgos, E. (2026). ”Growing Concerns: A systematic review and meta-analysis of cannabis use and mental health risks in youth”. Addictive Behaviors, 172, 108528. https://doi.org/10.1016/j.addbeh.2025.108528
