Inget stöd för restriktiv cannabispolitik!

Marijuanaens restriktiva federala klassificering stöds inte av vetenskapen, slår ny studie fast

Marijuana och andra droger är inte så farliga som lagar skrivna för ett halvt sekel sedan påstår, enligt en ny vetenskaplig översikt.

Sedan den amerikanska lagen Controlled Substances Act (CSA) antogs 1970 har USA:s narkotikalagstiftning styrts av rigida kategorier som påstås spegla hur farliga olika substanser är men den nya studien menar att ”narkotikapolitik motsäger experters bedömningar av drogers skadeverkan” både i USA och globalt.

Resultaten visar att staters juridiska klassificeringar av substanser har liten likhet med vad experter faktiskt vet om vilka droger som orsakar mest skada något som cannabisanvändare och en stor del av allmänheten länge har varit medvetna om.

Marijuana har till exempel varit klassat som en Schedule I-drog i USA i decennier. Även om president Donald Trump förra månaden undertecknade en verkställande order som instruerar justitieministern att skyndsamt slutföra processen att flytta cannabis till Schedule III har detta ännu inte genomförts.

I den nya artikeln som publicerades i decembernumret 2025 av Harm Reduction Journal konstaterar en tvärvetenskaplig panel bestående av amerikanska forskare, kliniker och personer med egen erfarenhet av substansbruk att den federala narkotikapolitiken är ”dåligt anpassad till vetenskapliga bevis” och ofta går emot experters riskbedömningar.

För att nå sina slutsatser använde forskarna en metod kallad multi-criteria decision analysis. Sjutton experter utvärderade 19 vanligt förekommande droger utifrån 18 skadeområden från dödsfall vid överdos och långsiktiga hälsoskador till familjesplittring, brottslighet och ekonomiska kostnader. Varje drog poängsattes och viktades för att ta fram en samlad rangordning av skadegrad.

Studien med titeln ”US drug policy does not align with experts’ rankings of drug harms: a multi-criteria decision analysis” visar också att nästan alla droger är mer skadliga för användaren själv än för andra, ett resultat med tydliga politiska implikationer. ”En rad skadebegränsande strategier bör övervägas,” skriver författarna och påpekar att straffinriktade metoder sammanfallit med ökade överdosdödsfall snarare än minskat bruk.

Resultaten kommer i ett läge där både federala och delstatliga beslutsfattare omprövar långvariga synsätt på drogreglering, straff och folkhälsostrategier.

”Till exempel bedömdes cannabis som mindre skadligt än vad dess Schedule I-status antyder.”

Genom att placera cannabis i den mest restriktiva juridiska kategorin samtidigt som fentanyl återfinns i Schedule II och alkohol helt står utanför det federala klassificeringssystemet har USA skapat ett ramverk som forskarna menar inte längre speglar vare sig vetenskaplig konsensus eller faktisk risknivå för befolkningen.

”Resurser bör fokuseras på hälsa och välmående, inte på fängelsestraff,” skriver de.

Sammantaget målar studien upp en bild av en drogpolitik som frusit i tiden en politik som behandlar substanser som cannabis och psilocybin som stora hot, samtidigt som den inte lyckas hantera de droger som orsakar mest skada. När fentanyldödsfall ökar och alkoholrelaterade problem kvarstår, menar forskarna att en evidensbaserad lagstiftning inte längre bara är en akademisk fråga utan en folkhälsofråga.

”Psilocybin och cannabis är förknippade med mindre skada än många andra droger och har potentiella medicinska fördelar men personer som använder dem riskerar fortfarande straff i många jurisdiktioner.”

Forskarna menar att en evidensbaserad klassificering kan stödja en förskjutning bort från strafforienterad polisiär kontroll och mot mer riktad skadebegränsning, förbättrad tillgång till behandling och folkhälsoinsatser särskilt när det gäller fentanyl och alkohol.

Med hänvisning till att ”fentanyl bedömdes som den mest skadliga drogen” pekar de på evidens för åtgärder som utdelning av naloxon, fentanyltestremsor och övervakade konsumtionsrum.

Författarna efterlyser vidare granskning och skriver att studien ”utgör en användbar startpunkt för framtida arbete i USA som kan omfatta fler droger, drogers potentiella nyttor, sårbara subpopulationer (till exempel ungdomar), samt olika användningsformer och administrationsvägar.”

”Sammantaget kan detta arbete användas för att driva vetenskaplig debatt om de bästa sätten att minska skador för personer som använder droger och samtidigt åtgärda samhälleliga konsekvenser.”

Studien publiceras kort efter att Trumpadministrationen backat från en tidigare federal rekommendation om att begränsa alkoholkonsumtion till specifika nivåer, samtidigt som marijuana fortfarande är federalt kriminaliserat och allt fler amerikaner väljer cannabis av personliga hälsoskäl.

Fler förändringar kan också vara på väg. President Trump undertecknade förra året en lag med bestämmelser som ska undanröja hinder för forskning kring risker och fördelar med marijuana, psykedelika och andra Schedule I-substanser.

Originalartikeln hos Marijuana Moment!