Är Cannabisindustrin mer Investeringsbar än Någonsin?

Investeringsklimat i Cannabisindustrins är Bättre idag än 2019 säger han som nu Investerat 550 Miljoner Dollar i Branschen!

FundCanna har sedan 2021 finansierat cannabisföretag genom över 5 000 transaktioner och åtagit sig kapital på mer än 550 miljoner dollar. Företagets grundare Adam Stettner ser nu en snabbt växande framtidstro i branschen. Trots att cannabisaktierna fortfarande utvecklas svagt anser han att möjligheterna är större i dag än under investeringsboomen 2019.

För drygt en månad sedan inleddes en av de mest intressanta och potentiellt betydelsefulla förhandlingarna i den amerikanska cannabispolitikens historia.

Under de följande 17 dagarna följde den globala cannabisindustrin noga hur den amerikanska narkotikamyndigheten DEA presenterade ett övertygande och vetenskapligt grundat argument för att cannabis faktiskt har legitima medicinska användningsområden vid flera olika sjukdomstillstånd.

Omklassificeringsprocessen har nu återigen bromsat in medan den administrativa domaren Derek Julius överväger vilken rekommendation han ska lämna. Rekommendationen blir i slutändan inte bindande, men effekterna av den historiska förändringen i den federala regeringens inställning till cannabis börjar redan märkas i hela branschen.

En av dem som ser förändringen är Adam Stettner, grundare och vd för FundCanna. Den San Diego-baserade finansieringsplattformen har sedan 2021 åtagit sig att tillhandahålla mer än 550 miljoner dollar till cannabisföretag genom över 5 000 transaktioner.

Under de senaste två till tre månaderna har FundCanna sett både fler finansieringsansökningar och en snabbare omsättning av kapitalet. Kunderna köper mer, betalar tillbaka snabbare och ansöker sedan om ny finansiering tidigare än förut.

För Stettner är det ett tydligt tecken på att cannabisföretagen känner större säkerhet inför framtiden.

En positiv överraskning

Den tydligaste förändringen har varit DEA:s närmast totala omsvängning i frågan om cannabis ska klassificeras som en Schedule III-substans enligt den federala narkotikalagstiftningen Controlled Substances Act.

Stettner konstaterar att den federala regeringen under mer än 50 år behandlade cannabis ungefär som heroin, för att därefter ägna två och en halv vecka åt att redogöra för alla skäl till varför cannabis inte alls är jämförbart med heroin.

Även för en veteran inom cannabisbranschen blev detta en positiv överraskning.

På den motsatta sidan framstod argumenten från de sju berörda parter som motsatte sig en bredare omklassificering som betydligt svagare. Enligt Stettner återanvändes i stor utsträckning gamla argument som cannabisreformens motståndare har fört fram under många år.

Motståndarna presenterade enligt honom mycket lite vetenskaplig eller övertygande bevisning mot en omklassificering. I stället framfördes bland annat argumentet att förändringen skulle kunna orsaka ekonomisk skada för företag som arbetar med drogtester.

Stettner menar att detta inte är ett rimligt skäl för att behålla cannabis i Schedule I, särskilt när motståndarna inte lyckades bemöta den vetenskapliga dokumentation som presenterades.

Samtidigt betonar han att detta bara är det första steget i en process som kan fortsätta under både månader och år.

Den nuvarande situationen visar dessutom hur motsägelsefull den federala cannabispolitiken har blivit. Cannabis kan i praktiken behandlas både som en Schedule I-substans och som en Schedule III-substans. Hur produkten används avgör vilken klassificering som gäller.

Stettner känner inte till någon annan produkt som behandlas på samma sätt.

Som jämförelse pekar han på Tylenol med kodein, som är klassificerat i Schedule III. Läkemedlets klassificering förändras inte beroende på hur en viss person har fått tag på det. För cannabis finns ingen motsvarande tydlighet.

Den verkliga frågan under DEA:s förhandling var därför inte bara om cannabis för vuxenbruk ska följa den medicinska cannabisen till Schedule III. Frågan var om cannabis som helhet uppfyller kriterierna för den klassificeringen.

Bortom skatteregeln 280E

Den ekonomiska konsekvens som oftast uppmärksammas i samband med en omklassificering är ett möjligt slut på den federala skatteregeln Section 280E.

Regeln hindrar cannabisföretag som direkt hanterar produkten från att göra avdrag för normala rörelsekostnader, eftersom verksamheten fortfarande betraktas som federalt förbjuden.

En analys som Whitney Economics publicerade i april 2026 uppskattar att amerikanska cannabisföretag betalade omkring 2,24 miljarder dollar i extra federal skatt under 2025 som en direkt följd av 280E.

Stettner beskriver 280E som den stora rubriken, men menar att de viktigaste följderna finns längre ner i företagens balansräkningar.

När cannabisföretag inte kan dra av sina kostnader kan deras effektiva skattesats uppgå till mellan 70 och 80 procent. För företag som får göra normala avdrag kan motsvarande nivå ligga strax över 20 procent.

Om 280E försvinner frigörs omedelbart ett betydande kassaflöde. Cannabisföretagens balansräkningar framstår i dag som onödigt svaga eftersom så mycket kapital binds upp i framtida skattebetalningar.

FundCanna räknar redan bort effekten av 280E när företaget gör sina kreditanalyser. En omklassificering skulle innebära att cannabisföretagens verkliga ekonomiska styrka även blir synlig för en betydligt större grupp långivare och investerare.

Företagen skulle omedelbart se finansiellt starkare ut. Det skulle kunna frigöra mer kapital för skuldbetalningar och göra det möjligt för långivare att erbjuda större finansieringar med längre löptider.

Förändringen skulle också påverka hur cannabisföretagen agerar. Ett förbättrat kassaflöde skapar fler möjligheter till tillväxt, expansion och företagsförvärv.

När företagen får mer pengar över vill de återinvestera kapitalet och öka tillväxttakten. För att göra det använder de ofta lånefinansiering, vilket är precis den del av marknaden där FundCanna är verksamt.

Tre nödvändiga steg

Trots alla möjliga fördelar är en omklassificering ingen universallösning för den amerikanska cannabisindustrin.

Grundläggande problem med banker och betalningshantering gör fortfarande att cannabisföretagen arbetar under sämre villkor än företag i nästan alla andra branscher.

Enligt de senaste siffrorna från Financial Crimes Enforcement Network, FinCEN, hade knappt 1 000 amerikanska banker och kreditunioner cannabisindustrin som kunder i slutet av 2024. Det handlade om 816 banker och 182 kreditunioner, vilket motsvarar omkring tio procent av samtliga banker och kreditunioner i USA.

Stettner tror inte att en omklassificering ensam kommer att öka den siffran särskilt mycket. Det grundläggande problemet är inte bara cannabisens narkotikaklassificering utan också FinCEN:s regler.

Myndighetens vägledning från 2014 om rapportering av misstänkta cannabisrelaterade transaktioner påverkas inte av en övergång till Schedule III. Den administrativa bördan för banker som arbetar med cannabisföretag är därför i stort sett oförändrad.

Utan SAFE Banking Act och utan ny vägledning från FinCEN väntar sig Stettner ingen större förändring, även om fler banker sannolikt kommer att bli nyfikna på marknaden.

En ny FinCEN-vägledning skulle kunna skapa verklig rörelse. Om SAFE Banking Act dessutom antas skulle betydligt fler banker kunna börja arbeta med cannabisföretag. Framför allt kan fler kreditunioner och regionala banker börja undersöka möjligheten eller välja att erbjuda tjänster till särskilt utvalda företag.

Stettner räknar däremot inte med att storbanker som JPMorgan omedelbart kommer att rusa in i cannabisindustrin.

Även vanliga små och medelstora företag, exempelvis restauranger, kemtvättar och entreprenadföretag, får mellan 75 och 80 procent av sina låneansökningar avslagna trots att verksamheterna aldrig har varit federalt förbjudna.

Cannabis kommer dessutom även fortsättningsvis att betraktas som en kontroversiell och särskilt reglerad bransch. Därför är det orealistiskt att förvänta sig att industrin plötsligt ska få en bred tillgång till traditionella banktjänster.

SAFE Banking Act presenterades på nytt under 2026 efter sju tidigare försök. Om lagen antas skulle den kunna påverka de stora kortnätverkens förbud mot cannabistransaktioner på ett sätt som varken en omklassificering eller en ny FinCEN-vägledning kan åstadkomma på egen hand.

Marknaden är fortsatt försiktig

Trots de betydande framstegen inom den federala cannabispolitiken och flera cannabisföretags övergångar till större amerikanska börser har cannabisaktierna inte följt med uppåt.

Stettner konstaterar att aktierna varit oförändrade eller sjunkit sedan presidentens exekutiva order. Samma sak har hänt efter utvecklingen mot Schedule III och efter att DEA:s förhandling inleddes.

Även två börsnoterade cannabisföretag som nyligen flyttats till större handelsplatser har fallit efter sina uppgraderade noteringar.

Stettner ser dock detta som en möjlighet snarare än som en signal om att lämna marknaden. Värderingarna i förhållande till vinsterna är fortfarande mycket låga, även för några av branschens mest lönsamma företag.

Han betonar att det handlar om en analys och inte om investeringsrådgivning, men hans bedömning är att cannabisindustrin är undervärderad i dag. År 2019 var den däremot övervärderad.

Under investeringsboomen 2019 fanns färre delstater med laglig cannabis, inget betydande regulatoriskt momentum och ingen tydlig federal väg framåt. Trots det strömmade investerarnas pengar in i sektorn.

Stettner valde medvetet att lämna den traditionella finansbranschen och gå över till cannabis eftersom han såg en möjlighet. Utvecklingen hade gått tillräckligt långt för att den inte längre skulle kunna vändas tillbaka, samtidigt som marknaden fortfarande befann sig i ett så tidigt skede att en stor del av tillväxten återstod.

Fem år senare anser han att den möjligheten är större i dag än den var då.

Källa:

Ben Stevens, Cannabis Opportunity ‘Greater Today’ Than in 2019, Says the Lender Who Has Committed $550m, Business of Cannabis, publicerad den 3 augusti 2026.