Hoppa till innehåll
De stora cannabiskedjorna kan pressa priserna och erbjuda en förutsägbar köpupplevelse. De fristående butikerna konkurrerar i stället med lokalkännedom, personligt bemötande och snabbare beslut. När amerikanska cannabiskunder får välja tycks många föredra den mindre aktören.
På den reglerade cannabismarknaden i USA möter kunderna i huvudsak två typer av butiker. På ena sidan finns stora kedjor med verksamhet i flera delstater. På den andra finns fristående aktörer – allt från en enskild familjeägd butik till mindre företag med några få försäljningsställen inom samma delstat.
Båda modellerna har tydliga fördelar. För kunden kan valet handla om pris, läge och produktutbud, men också om förtroende och känslan i butiken. En genomgång från amerikanska High Times visar att kedjorna har ett ekonomiskt övertag, medan de fristående butikerna ofta vinner på sådant som är svårare att mäta i ett kalkylblad.
Kedjorna gynnas av sin storlek
En fördel med de stora kedjorna är igenkänning. En kund som reser mellan amerikanska delstater där cannabis är lagligt kan känna sig tryggare med ett välkänt namn och ett mer förutsägbart sortiment. Kedjorna kan dessutom köpa in större volymer och därmed förhandla fram bättre villkor.
Grossistföretaget Sun Theory har analyserat beställningar från cannabisbutiker i fem amerikanska delstater. Enligt företagets uppgifter utgjorde kedjorna omkring 54 procent av de aktiva butikskunderna, men stod för närmare 73 procent av grossistvolymen.
Skillnaden berodde inte främst på större enskilda beställningar, utan på att kedjorna beställde oftare. De fyllde i genomsnitt på lagren ungefär varannan vecka, jämfört med cirka var 24 dag för de fristående butikerna.
Den regelbundna handeln gav också bättre ekonomiska villkor. Kedjorna fick rabatter och krediter motsvarande omkring fyra till fem procent av försäljningen, medan de fristående aktörerna låg runt två procent.
Stordriften ger alltså ett verkligt övertag. Däremot är det inte säkert att hela besparingen når kunden. Stora företag kan samtidigt ha dyrare lokaler, fler administrativa nivåer och högre kostnader för att driva organisationen.
Utbudet behöver inte vara större
Det är lätt att anta att en stor kedja automatiskt erbjuder ett bredare sortiment. Sun Theorys siffror ger dock inte stöd för den bilden.
Både kedjor och fristående butiker beställde omkring åtta olika produkter per order ur jämförbara kataloger. Skillnaden tycks alltså inte främst ligga i hur stor del av sortimentet de tar in, utan i hur produkterna väljs ut, presenteras och säljs.
För en kedja kan ett enhetligt sortiment vara en styrka. Kunden vet ungefär vad som väntar oavsett vilken butik som besöks. En mindre aktör kan i stället anpassa inköpen efter efterfrågan i det egna området och snabbare ta in produkter från små lokala producenter.
Det senare kan vara särskilt viktigt på cannabismarknaden, där mindre odlare och tillverkare inte alltid kan leverera de volymer som stora butikskedjor kräver.
De fristående butikerna säljer mer än en produkt
De oberoende butikernas främsta styrka är ofta deras lokala förankring. Ägaren kan själv forma verksamheten, bygga relationer med kunderna och ge butiken en tydlig identitet. Den behöver inte följa ett centralt koncept som ska fungera likadant på flera platser.
Adolphus A. Busch V, vd för Teal Cannabis, driver den fristående butiken Current Cannabis i St. Louis-området. Han beskriver lokalkännedomen som en avgörande fördel.
– Som lokal aktör är vi en del av samhället. Vi bor här, arbetar här och bygger relationer här. Det ger oss en direkt förståelse för kundernas önskemål, intressen och värderingar, säger han till High Times.
Det personliga bemötandet kan väga tyngre än några sparade dollar. Enligt Busch åker kunder sällan förbi flera cannabisbutiker enbart för att hitta det lägsta priset på en viss produkt. De återvänder till platser där de litar på rekommendationerna, känner sig välkomna och möts av personal som känner igen dem.
Snabba beslut mot centrala processer
En liten aktör kan också reagera snabbare på förändringar. Om kunderna börjar efterfråga en särskild produkt kan ägaren kontakta en lokal producent och fatta ett inköpsbeslut utan att först få det godkänt av en central inköpsavdelning.
Shavon Sullivan Wright, grundare av den fristående cannabisbutiken The Grass Cab, beskriver snabbheten som småföretagens superkraft.
– Medan en större aktör fortfarande skickar ett erbjudande genom en inköpsavdelning i en annan delstat har jag redan skakat hand med odlaren och skickat meddelanden till stamkunderna. Vi rör oss i relationernas hastighet. De rör sig i kalkylbladens hastighet, säger hon.
Det betyder inte att stora kedjor saknar kunskap om sina lokala marknader. Med rätt försäljningsdata kan även ett företag med många butiker anpassa sortimentet efter olika områden. Men ju fler beslutsled som finns, desto större är risken att reaktionen blir långsammare.
Flest valde den oberoende butiken
Det finns ingen omfattande konsumentundersökning i High Times genomgång som avgör vilken butikstyp amerikaner generellt föredrar. Artikelförfattaren genomförde däremot en mindre, ovetenskaplig omröstning på X. Där valde 60 procent en fristående cannabisbutik framför en kedja.
Resultatet ska inte betraktas som representativt, men det speglar den återkommande bild som framträder i branschens resonemang: pris och bekvämlighet spelar stor roll, men kundlojalitet skapas ofta genom förtroende, kunskap och personliga relationer.
För konsumenterna behöver valet inte heller vara antingen eller. Kedjor kan erbjuda stabilitet, täta lagerpåfyllningar och bättre inköpsvillkor. Fristående butiker kan erbjuda lokal prägel, flexiblare beslut och produkter som annars riskerar att försvinna i en mer standardiserad marknad.
Den avgörande frågan är därför kanske inte om kedjor eller oberoende butiker är bäst. Frågan är om ett cannabisföretag kan växa utan att förlora det som gjorde kunderna lojala från början.
Källa: High Times – Chain vs. Indy: Which Dispensaries Do People Prefer?
Kategorier: Ekonomi, Internationellt, Cannabisindustrin
Etiketter: USA, cannabisbutiker, dispensaries, detaljhandel, cannabismarknaden, småföretag
