Malta varnar!

Malta begränsar historisk cannabislegalisering – skickar varningsbrev till konsumenter för ”störande” lukt

I slutet av 2021 blev Malta det första europeiska landet att legalisera innehav av cannabis för vuxna. Personer över 18 år fick inneha upp till sju gram på sig, förvara upp till 50 gram hemma och odla upp till fyra plantor. Reformen etablerade även ett regelverk för odling och distribution via licensierade ideella föreningar, kallade Cannabis Harm Reduction Associations (CHRA).

Portugal och flera andra länder hade tidigare avkriminaliserat eget bruk, men det betraktades fortfarande som ett civilt brott. Maltas reform hyllades därför som ett pragmatiskt, folkhälsobaserat steg bort från kriminalisering – något som både skulle minska intäkterna för narkotikasyndikat och skydda människor från livslånga rättsliga konsekvenser.

Men fyra år senare har det regerande Arbetarpartiet vänt i frågan.

I maj godkände Maltas parlament enhälligt Lagförslag 128, som innebär att användning av icke-medicinsk cannabis på offentlig plats – inklusive där lukten upplevs som störande för tredje part – nu beläggs med böter på 235 euro.

Det nya är att detta inte bara gäller offentlig konsumtion, utan även rökning i hemmet – om en granne klagar på lukten. En gratis telefonlinje har inrättats för att ta emot klagomål, och i juli började varningsbrev skickas ut.

”Många rökte på sina balkonger och störde de som bodde ovanför,” sade Joey Reno Vella, ordförande för myndigheten ARUC (Authority for the Responsible Use of Cannabis), till Times of Malta tidigare i år.

Lagen säger att inga rättsprocesser får inledas utan ARUC:s godkännande – men om böterna inte betalas kan det bli ett ärende för domstol. Vad händer då med personer som får flera böter och saknar möjlighet att betala?

”Vi är tillbaka på att bestraffa både växten och människor istället för att ta itu med de verkliga problemen: bostadstäthet, social stigmatisering och bristen på trygga konsumtionsutrymmen,” sa Karen Mamo, aktivist och tidigare ARUC-anställd, vid en drogpolitiskt konferens i juni.

CHRA-föreningar har förbjudits att driva egna loungeutrymmen, vilket ytterligare begränsar alternativen för laglig konsumtion.

Polisens närvaro har aldrig lämnat scenen. Från dag ett har unga människor som rökt på stränder, takterrasser eller gator blivit föremål för ingripanden. Konservativa lobbyister och katolska kyrkan har eldat på en berättelse om att Malta är på väg att bli ”nästa Amsterdam”.

2023 hävdade vice talman Claudette Pace att hon mött en synskadad man vars ledarhund blivit påverkad av passiv cannabisrök. 2024 lanserade regeringen en kampanj om ”ansvarsfull cannabisanvändning”, med affischer och sociala medier-inlägg som varnade för böter vid rökning offentligt eller nära minderåriga.

Budskapet var tydligt: cannabis är fortfarande ett hot mot barn och allmän ordning – trots att vuxna kan dricka alkohol eller röka tobak med barn i famnen utan samma moralpanik.

Odörklagomål i tättbebyggda lägenhetsområden har blivit ett effektivt sätt att rulla tillbaka 2021 års skydd. För många hyresgäster som inte får röka inomhus blir böter en oundviklig risk.

Odling av de tillåtna fyra plantorna får nu bara ske helt inomhus och osynligt utifrån – annars väntar böter på upp till 1 000 euro. Det här slår hårt mot unga och arbetarklasspersoner i hyresrätter, men har liten effekt på villaägare med privata trädgårdar.

Varje bestridd bot kan utvecklas till en rättsprocess baserad på subjektiva lukttolkningar. Dessutom tvingas CHRAs att lämna över sina medlemsregister till ARUC – vilket väcker oro för hur informationen kommer att användas.

Malta gav en gång hopp åt cannabisreformister i Europa om att en fungerande legalisering utanför Amerika var möjlig. Men landets snabba kursändring visar hur skör reformen är – och att legalisering inte är en slutpunkt, utan en process som kräver ständig försvar och justering.

Originalartikeln hos Marijuana Moment!