Hoppa till innehåll
Cannabisanvändning, även så sällan som en gång i månaden, är förknippad med sämre skolprestationer, svagare impulskontroll och emotionella svårigheter, visar en stor amerikansk studie.
Cannabisanvändning bland amerikanska tonåringar är kopplad till negativa effekter på skolresultat, impulskontroll och emotionellt välbefinnande, enligt forskning publicerad i tidskriften Pediatrics.
Forskarna analyserade data från 162 532 amerikanska elever i årskurserna 8, 10 och 12 och fann att 26,2 procent hade använt cannabis. Bland användarna konsumerade 4,6 procent nästan dagligen, 3,6 procent varje vecka, 4,8 procent varje månad och 13,2 procent var tidigare användare men inte aktuella konsumenter.
Studien, som analyserade data från Monitoring the Future-undersökningarna genomförda mellan 2018 och 2022, visade dosberoende samband mellan användningsfrekvens och negativa utfall. Även månatliga användare hade signifikant högre sannolikhet för svaga skolresultat jämfört med icke-användare, med justerade oddskvoter mellan 1,30 och 2,20.
Forskargruppen, från Columbia University Vagelos College of Physicians and Surgeons, fann att effekterna sträckte sig bortom akademiska resultat. Månatliga och tidigare användare uppvisade också högre sannolikhet för bristande impulskontroll och självreglering (justerade oddskvoter 1,26–2,19) samt negativa emotionella tillstånd (justerade oddskvoter 1,10–1,42).
Studieförfattarna observerade dessutom ett konsekvent dos–respons-mönster över samtliga negativa psykosociala kategorier, med ett undantag: låg social delaktighet visade endast ett svagt samband med cannabisanvändningens frekvens.
Yngre ungdomar, särskilt de under 16 år, tycktes vara extra sårbara för de akademiska och emotionella effekterna av cannabisanvändning, enligt studien.
Effektstorlekarna varierade mellan olika områden: små effekter för svaga skolresultat, små till medelstora effekter för bristande impulskontroll och självreglering samt små effekter för negativa emotionella tillstånd.
Den tvärsnittsstudie som genomfördes omfattade ett etniskt och rasligt varierat urval med en medelålder på 16 år, varav 45,8 procent var pojkar.
Forskarna drog slutsatsen att resultaten understryker vikten av att vårdpersonal rutinmässigt frågar ungdomspatienter om cannabisanvändning, och noterade att negativa samband var tydliga även bland dem som använde cannabis så sällan som en gång per månad.
Samtidigt som resultaten belyser riskerna med cannabisanvändning bland ungdomar, tyder internationell evidens på att legalisering och reglering faktiskt kan bidra till att skydda unga människor. I Tyskland minskade cannabisanvändningen bland 12–17-åringar från 6,7 till 6,1 procent mellan 2023 och 2025 efter legaliseringen i april 2024, samtidigt som regelbunden användning sjönk från 1,3 till 1,1 procent. På liknande sätt visar kanadensiska myndighetsrapporter att ungdomsanvändningen inte har ökat sedan legaliseringen 2018, medan analyser av amerikanska delstater med lagliga cannabismarknader visar att tonårskonsumtionen antingen varit stabil eller minskat i de flesta jurisdiktioner. Dessa data stödjer argumentet att reglerade ramverk minskar ungas tillgång till oreglerade produkter och samtidigt möjliggör bättre utbildning om potentiella risker, vilket tyder på att farhågor om ökad ungdomstillgång vid legalisering kan vara obefogade.
