Hoppa till innehåll
En ny studie från Israel och USA visar att daglig behandling med medicinsk cannabis kan lindra flera svårbehandlade symtom hos personer med Parkinsons sjukdom. Efter tre månaders behandling rapporterade deltagarna framför allt bättre sömn, mindre smärta och färre nattliga toalettbesök. Forskarna betonar samtidigt att resultaten är preliminära och behöver bekräftas i större, randomiserade och placebokontrollerade studier.
Personer med Parkinsons sjukdom kan uppleva betydligt mer än de välkända motoriska symtomen som skakningar, muskelstelhet och långsamma rörelser. Sömnstörningar, smärta, depression, ångest, kognitiva problem och störningar i urinblåsans funktion kan ha minst lika stor påverkan på livskvaliteten.
Nu pekar en ny prospektiv studie på att medicinsk cannabis möjligen kan lindra några av dessa så kallade icke-motoriska symtom.
Studien genomfördes av forskare vid bland annat Sheba Medical Center, Technion – Israel Institute of Technology och Cleveland Clinic. Resultaten publicerades den 16 juni 2026 i den vetenskapliga tidskriften Cannabis and Cannabinoid Research.
Patienterna fick själva anpassa behandlingen
Forskarna rekryterade 68 personer med Parkinsons sjukdom som skulle påbörja behandling med medicinsk cannabis. Deltagarna använde antingen cannabisblommor eller cannabisextrakt i form av olja från licensierade israeliska apotek.
Produkterna innehöll varierande proportioner av THC och CBD. Deltagarna fick själva anpassa dosen efter effekt och tolerans och instruerades att använda cannabis minst en gång om dagen under tre månader.
Det handlade alltså inte om ett standardiserat läkemedel med samma dos och cannabinoidsammansättning för alla. Upplägget var i stället utformat för att efterlikna hur medicinsk cannabis används i den israeliska sjukvården.
Av de 68 personer som påbörjade studien fullföljde 50 tremånadersuppföljningen. Medelåldern bland dem som fullföljde var 65,6 år och 68 procent var män.
Bortfallet motsvarade 26,5 procent. Enligt forskarna berodde det huvudsakligen på att deltagare förlorades under uppföljningen och inte på allvarliga biverkningar.
Tydligast förbättring av sömn och smärta
Patienterna undersöktes före behandlingsstarten och efter tre månader med flera etablerade mätinstrument för Parkinsons sjukdom.
Den sammanlagda poängen på skalan för icke-motoriska symtom förbättrades med i genomsnitt 14,5 poäng. Även de separata bedömningarna av sömn och smärta visade statistiskt signifikanta förbättringar.
Resultaten visade bland annat:
- Sömnproblemen förbättrades med 5,9 poäng på Parkinson’s Disease Sleep Scale-2.
- Smärtan förbättrades med 8,1 poäng på King’s Parkinson’s Disease Pain Scale.
- Den sammanlagda belastningen av icke-motoriska symtom förbättrades med 14,5 poäng.
- Livskvaliteten förbättrades i mindre omfattning men förändringen var statistiskt signifikant.
- Symtom kopplade till urinvägarna förbättrades med 2,1 poäng.
- Antalet nattliga toalettbesök minskade med motsvarande en medianförändring på 0,5 besök per natt.
Däremot förändrades inte urineringen under dagtid på något tydligt sätt.
Forskarna bedömde att förbättringarna av framför allt sömn och smärta var tillräckligt stora för att kunna vara kliniskt relevanta. Det betyder att förändringen inte enbart syntes i den statistiska analysen, utan även kan ha varit märkbar för patienterna i vardagen.
Nattliga toalettbesök kan få stora konsekvenser
Förbättringen av nattliga urineringsproblem är ett särskilt intressant resultat.
Personer med Parkinsons sjukdom kan drabbas av täta och plötsliga urinträngningar, svårigheter att tömma urinblåsan och återkommande behov av att gå upp på natten. Problemen kan bero på förändringar i både nervsystemet och urinblåsans reglering.
Att vakna flera gånger varje natt kan försämra en redan störd sömn och öka tröttheten under dagen. Det kan också öka risken för fall när personer med nedsatt balans och rörelseförmåga måste ta sig till toaletten i mörker.
Cannabinoidreceptorer finns både i det centrala nervsystemet och i vävnader som reglerar urinblåsans funktion. Det ger en möjlig biologisk förklaring till resultaten, men studien kan inte fastställa exakt vilka mekanismer som låg bakom förbättringarna.
Ingen särskild THC- eller CBD-profil fungerade bäst
Forskarna analyserade cannabisprodukternas kemiska innehåll med avancerad vätskekromatografi. Därefter undersökte de om mängden THC, CBD eller andra cannabinoider kunde kopplas till hur mycket patienterna förbättrades.
Något sådant samband kunde inte identifieras.
Varken THC-dominerade, CBD-dominerade eller mer balanserade produkter kunde pekas ut som överlägsna. Resultatet innebär inte att produkternas sammansättning saknar betydelse. Studien var sannolikt för liten och behandlingarna för varierande för att avgöra vilken kombination som fungerar bäst för ett visst symtom eller en viss patient.
Det är också möjligt att olika personer behöver olika cannabinoidprofiler och doser. Genetik, ålder, sjukdomsstadium, övriga läkemedel och tidigare erfarenhet av cannabis kan påverka både effekt och tolerans.
Få och huvudsakligen milda biverkningar
Behandlingen bedömdes överlag vara väl tolererad. De registrerade biverkningarna beskrevs som få och milda.
Det är ett positivt resultat, men säkerhetsbedömningen begränsas av den korta studietiden och det relativt lilla antalet deltagare. En uppföljning på tre månader kan inte visa vilka effekter en behandling får efter flera års användning.
Personer med Parkinsons sjukdom kan dessutom vara särskilt känsliga för yrsel, blodtrycksfall, balansproblem, hallucinationer, dåsighet och kognitiv påverkan. THC kan förstärka flera av dessa problem, särskilt vid högre doser.
CBD betraktas ofta som mindre berusande, men är inte helt utan risker. Ämnet kan bland annat påverka nedbrytningen av andra läkemedel och vid höga doser orsaka trötthet, magproblem eller påverkan på levervärden.
Resultaten gäller inte de motoriska symtomen
Studien var framför allt inriktad på icke-motoriska symtom. Den visar därför inte att cannabis bromsar sjukdomens utveckling eller skyddar de dopaminproducerande nervceller som gradvis förloras vid Parkinsons sjukdom.
Den visar inte heller att cannabis på ett tillförlitligt sätt förbättrar skakningar, muskelstelhet eller långsamma rörelser.
Det är en viktig skillnad. En behandling kan vara värdefull genom att förbättra sömn, minska smärta eller göra att en patient behöver gå upp mer sällan på natten, även om den inte påverkar själva grundsjukdomen.
Medicinsk cannabis ska därför inte betraktas som en ersättning för levodopa eller andra etablerade behandlingar. I Sverige är levodopa förstahandsbehandling vid tidig Parkinsons sjukdom, medan bland annat dopaminagonister och MAO-B-hämmare kan användas beroende på patientens symtom och sjukdomsstadium.
Det finns fortfarande ingen behandling som med säkerhet kan stoppa eller bromsa sjukdomsförloppet.
Tidigare forskning ger en splittrad bild
Den nya studien passar in i ett återkommande mönster inom forskningen om cannabis och Parkinsons sjukdom. Observationsstudier och patientundersökningar rapporterar ofta förbättringar, medan kontrollerade kliniska prövningar har gett mer varierande resultat.
En systematisk forskningsöversikt från 2022 inkluderade fem randomiserade studier och 18 icke-randomiserade studier. Forskarna fann inte tillräckliga bevis för att generellt rekommendera cannabis vid Parkinsons sjukdom. Samtidigt identifierades möjliga fördelar för smärta, ångest, sömn, livskvalitet och i vissa fall tremor.
En placebokontrollerad studie från 2020 undersökte det syntetiska THC-liknande läkemedlet nabilon. Bland de patienter som först hade svarat på behandlingen försämrades de som bytte till placebo mer än de som fortsatte med nabilon. Effekten verkade framför allt vara kopplad till bättre sömn och minskad ångest.
En randomiserad studie från 2024 med 61 deltagare gav däremot mindre positiva resultat. Ett extrakt med relativt mycket CBD och lite THC förbättrade inte de motoriska symtomen mer än placebo. Sömn och vissa kognitiva mått utvecklades dessutom bättre i placebogruppen, medan milda biverkningar var vanligare bland dem som fick cannabisextraktet.
En liten fallserie med sex patienter har samtidigt rapporterat förbättrad sömn efter låga doser av ett THC- och CBD-extrakt. Den studien var dock alldeles för liten och saknade placebogrupp.
Så sent som i maj 2026 publicerades en uppdaterad systematisk översikt och metaanalys av elva randomiserade studier. När resultaten slogs samman kunde forskarna inte se någon statistiskt säkerställd generell effekt på Parkinsons sjukdom, motoriska eller icke-motoriska symtom, livskvalitet, depression eller ångest.
Varför kan studierna ge olika svar?
En möjlig förklaring är att cannabis inte är en enda behandling.
Olika studier har använt rent CBD, syntetiska cannabinoider, THC-dominerade produkter, balanserade extrakt och cannabisblommor. Doserna, administrationssätten och behandlingstiderna har varierat kraftigt.
Patienterna har dessutom befunnit sig i olika stadier av sjukdomen och haft olika huvudsymtom. En produkt som inte påverkar motoriska symtom kan fortfarande hjälpa en undergrupp med smärta eller sömnproblem.
I öppna observationsstudier vet deltagarna att de får cannabis. Förväntningar, naturliga variationer i symtomen och andra förändringar under studieperioden kan därför påverka resultaten. Utan en kontrollgrupp går det inte att avgöra hur stor del av förbättringen som faktiskt orsakades av behandlingen.
Randomiserade och placebokontrollerade studier ger säkrare besked, men kan samtidigt missa individuella effekter om de slår samman patienter med mycket olika symtom och använder samma dos till alla.
Lovande signal – men ännu inget slutgiltigt bevis
Den nya studien är inte ett bevis för att medicinsk cannabis bör bli standardbehandling vid Parkinsons sjukdom. Den ger däremot en tydligare bild av vilka symtom som är mest relevanta att undersöka vidare.
Smärta, sömnstörningar och nattliga urineringsproblem framstår som mer lovande behandlingsområden än de klassiska motoriska symtomen.
Nästa steg behöver vara större randomiserade studier med placebogrupper, standardiserade cannabisprodukter och tydligt fastställda doser. Forskarna efterlyser också längre uppföljning, mätningar av cannabinoidhalter i kroppen och förutbestämda tester av minne och andra kognitiva funktioner.
Fram till dess bör resultaten betraktas som en lovande men preliminär signal. För enskilda patienter kan symtomlindringen vara betydelsefull, men forskningen har ännu inte fastställt vilka som har störst möjlighet att bli hjälpta, vilken produkt som bör användas eller hur behandlingen ska doseras på ett säkert sätt.
Källor
- Originalartikel: NORML – Study: Cannabis Treatment Provides “Meaningful Benefits” for Patients With Parkinson’s
- Anis med flera: Exploratory Prospective Study of Self-Titrated Medical Cannabis for Nonmotor Symptoms in Parkinson’s Disease
- Uppdaterad systematisk översikt och metaanalys av randomiserade studier, 2026
- Urbi med flera: Effects of Cannabis in Parkinson’s Disease – A Systematic Review and Meta-Analysis
- Liu med flera: Short-Term Cannabidiol with Δ-9-Tetrahydrocannabinol in Parkinson’s Disease – A Randomized Trial
- Peball med flera: Non-Motor Symptoms in Parkinson’s Disease Are Reduced by Nabilone
- Ruver-Martins med flera: Low Doses of Cannabis Extract Ameliorate Non-Motor Symptoms of Parkinson’s Disease Patients
- Parkinson’s Foundation: Medical Marijuana and Parkinson’s Disease
- Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom
