Hoppa till innehåll
Sveriges hårda narkotikapolitik ifrågasattes i Veckan med Camilla och Leif GW. Kriminologen Albin Stenström menar att straff inte minskat bruket – snarare tvärtom. Nu vill han se vård istället för straff.
SVT-programmet Veckan med Camilla och Leif GW tog upp narkotikapolitiken den här veckan. Man inledde med ett par reportage om hur den svenska repressiva narkotikapolitiken formades av polisläkaren Nils Bejerot på 60- och 70-talet, och hur situationen med gängkriminalitet ser ut idag, när 13-åringar i Haparanda ägnar sig åt att smuggla narkotika över gränsen.
Narkotikaforskaren Albin Stenström var en av de inbjudna gästerna. Han är kriminolog vid Stockholms Universitet, och bland annat en av författarna bakom ESO-rapporten Bruk och straff som publicerades för drygt ett år sedan. Den rapporten undersöker hur kriminaliseringen av narkotikabruk har fungerat i praktiken, och vad politiken har lett till.
Med början 12 minuter in i programmet diskuterade Stenström med en inbjuden polisman och programledarna Leif GW Persson och Camilla Kvartoft.
– Har kriminaliseringen av eget bruk haft önskad effekt? var första frågan som Stenström fick.
– Syftet var att ungdomar skulle avskräckas från att pröva narkotika. De som hade ett beroende skulle få hjälp genom tvångsvården. Tanken var att bruket skulle minska, skadorna skulle minska och dödligheten skulle i förlängningen också minska. Men inget av detta har ju hänt, utan det har snarare gått åt andra hållet. Så det vi föreslår är en omläggning av politiken från straff till vård, prevention och skademinimerande insatser. Och i det ser vi en avkriminalisering av eget bruk och mindre innehav framför oss, svarade Stenström.
Den inbjudna polismannen höll med om att lagstiftningen inte har lett till mindre bruk av narkotika, eller att det finns mindre narkotika i samhället, men trodde ändå att lagen har en avskräckande effekt.
– Man kan resonera lite tvärtom också. Andra sidan av myntet är att om vi nu skulle avkriminalisera narkotika så skulle förmodligen narkotikamarknaden öka. Antalet personer som skulle bruka narkotika eller testa för första gången skulle öka. Det kommer att leda till att mer pengar kommer att flyta in i den här marknaden och det kommer att hamna i de gängkriminellas fickor, sa polismannen.
Men polismannens killgissningar fick mothugg av Stenström.
– Det finns inte stöd för att en avkriminalisering skulle öka bruket. Vi gör en sån genomgång i den här rapporten när vi tittar på de internationella studierna. Det är andra faktorer som styr narkotikabruket i ett samhälle, svarade Stenström.
Och polisens fokus på att jaga narkotikabrukare har ett antal negativa samhällseffekter, påpekade Stenström:
– Låt oss prata lite om ungdomarna. Narkotika är nu det vanligaste brottet bland ungdomar som de lagför. Det har historiskt varit stöld, nu är det narkotika. Det här innebär svårigheter för dem att etablera sig på arbetsmarknaden med den pricken i belastningsregistret. Det blir svårare att få körkort. Vi har en ungdomsarbetslöshet på 25% och vi har de här gängen som rekryterar hela vägen upp till Haparanda. Det är lite som att be om problem, tänker jag.
Efter det här replikskiftet visades ett mycket bra inslag med bland annat journalisten Johan Wicklén om legaliseringsvågen i resten av världen.
Därefter fortsatte diskussionen om situationen i Sverige. Albin Stenström fick frågan om han tycker att de som ”partyknarkar” eller ”rekreationsknarkar” har ett ansvar att inte göda de kriminella gängen som säljer och smugglar in narkotikan.
– Jag förstår att det är en politiskt gångbar fråga att göra utspel på. Men narkotikabruket är inte jämnt fördelat, utan en liten grupp problematiska brukare står för en stor andel av bruket. Att då gå på sällananvändarna och förvänta sig att det ska ha någon större vikt på totalen, det stämmer inte, svarade Stenström.
Efter det här fick Leif GW Persson kommentera frågan, och för ovanlighetens skull hade han inte en färdig åsikt.
– Jag är blandad i frågan. Jag vet faktiskt inte. Antag att vi gör så att vi avkriminaliserar eget bruk. Kommer det att leda till att vi hamnar i ett fritt fall rakt ner i källaren? Det tror jag inte på. Det som möjligtvis kommer att hända är att vi rör oss inom ganska små grader av förändring. Så jag tror inte det kommer att bli någon katastrof. Frågan är om det blir bättre eller sämre. Den återstår att besvara, för det finns faktiskt olika sätt att tolka de kända fakta som vi har, sa GW.
– Men kritikerna av dagens politik menar att man borde utreda hur lagen har slagit och vad alternativet skulle kunna vara, sa programledaren.
– Ja, det kan jag köpa. Jag har ju levt hela mitt liv på att utreda andras tillkortakommanden, så visst, sa Leif GW Persson.
…
Länkar:
- Veckan med Camilla och Leif GW 16 april 2025
- ESO-rapporten Bruk och straff
