Hoppa till innehåll
New York Times slår fast att USA har ett växande cannabisproblem. Men enligt aktörer inom den lagliga branschen riskerar tidningens lösningar högre skatter och hårdare regler. De riskerar att förvärra exakt de problem man säger sig vilja lösa.
Amerikas ledande tidning beklagar landets påstådda ”marijuanaproblem”, men enligt skribenten Chris Fontes är New York Times lösningar värre än själva sjukdomen.
I en ledare den 9 februari hävdar The New York Times att Amerika har ett marijuanaproblem. Det är ett omfattande påstående som snabbt har plockats upp av de vanliga aktörerna som vill se en återgång till förbudspolitik.
På flera punkter har Times redaktion rätt. Högpotenta produkter har blivit vanligare. Fokus på THC-halt per milligram snedvrider konsumentbeteenden. Märkningen är ibland inkonsekvent. Vilseledande hälsopåståenden förekommer. Överkonsumtion är ett verkligt problem.
Vi som har byggt företag inom det nuvarande statligt reglerade systemet vet att dessa utmaningar inte är hypotetiska.
Men den lösning som New York Times föreslår – högre skatter och ännu strängare regleringar – feldiagnostiserar problemet och riskerar att göra situationen värre.
Som lagliga aktörer som dagligen navigerar i ett komplext regelverk vet, är cannabisproblemet inte brist på regler. Det handlar om fragmenterad tillsyn, strukturell ineffektivitet och avsaknad av konsekvent ansvarstagande.
Cannabis är redan hårt reglerat – från frö till försäljning
Licensierade cannabismarknader hör redan till de mest restriktiva systemen för konsumentprodukter i USA.
Operatörer måste hantera flera lager av statliga och lokala licenser, spårning från frö till försäljning, krav på ogenomskinliga förpackningar, omfattande marknadsföringsförbud, varierande teststandarder samt THC-gränser för ätbara produkter och drycker.
Att landets mest inflytelserika tidning drar slutsatsen att detta inte är tillräcklig reglering är inte bara frustrerande för branschen – det är frånkopplat verkligheten.
När Times dessutom hävdar att cannabisindustrin bör beskattas ännu hårdare blir resonemanget än mer orimligt.
Cannabis är redan hårt beskattad
I Colorado, där jag bor och har byggt mitt företag, beskattas cannabis två gånger: först med en statlig punktskatt på 15 procent i grossistledet, och därefter med upp till nästan 28 procent i kombinerade statliga och lokala skatter vid försäljning i städer som Denver.
Utöver detta tillkommer den federala skatteregeln 280E, som förbjuder vanliga företagsavdrag. Resultatet är att lagliga cannabisföretag möter en av de tyngsta effektiva skattebördorna inom hela konsumtionsvarusektorn.
Just på grund av dessa hårda regler och skatter – som i många delstater redan överstiger alkoholen – frodas den illegala cannabismarknaden. Inte för att regleringen är för svag, utan för att den lagliga marknaden är dyr, splittrad och ofta prissatt över vad konsumenter är villiga att betala.
När laglig cannabis kostar betydligt mer än olagliga alternativ försvinner inte efterfrågan. Den flyttar på sig.
Högre cannabisskatter skulle förvärra problemen
I Kalifornien – en av de mest reglerade och, som guvernör Gavin Newsom själv har medgett, överbeskattade cannabismarknaderna – beslagtog myndigheterna rekordmängder olaglig cannabis under 2025. Samma år sjönk den lagliga försäljningen till sin lägsta nivå på fem år.
Det är ingen slump att försäljningen föll samma år som skatterna höjdes.
New York Times största oro verkar vara en ökad användning. För att motivera högre skatter hänvisar tidningen till tobaksindustrin, där höga skatter har minskat konsumtionen.
Men tobak och cannabis är fundamentalt olika – både vad gäller hälsorisker och marknadsstruktur.
Cigaretter är federalt reglerade, standardiserade och svåra att ersätta. Cannabis kan odlas hemma. När cigarettskatterna höjs röker människor oftast mindre. När cannabisskatterna höjs för aggressivt köper konsumenterna helt enkelt från någon annan.
Hur man faktiskt löser Amerikas cannabisproblem
Om lagstiftare vill ha säkrare produkter och mindre exponering för unga bör målet vara att göra den reglerade marknaden tillräckligt attraktiv för att vinna över konsumenterna.
Dagens apoteksmodell är strukturellt snedvriden mot högfrekventa användare med hög tolerans, eftersom det är de som genererar intäkterna som krävs för att överleva i ett hårt beskattat system.
Lågdoserade, proportionerade och alternativa cannabinoidprodukter har ofta svårt att få plats på hyllorna. En smal och dyr laglig marknad lämnar tillfälliga och priskänsliga konsumenter till oreglerade säljare.
Det som verkligen saknas är utbildning och skademinskning.
Alkohol visar vägen bättre än Times gör
Lösningen är inte att ”beskatta tills användningen minskar”. Den handlar om att standardisera produkter, märka tydligt, utbilda ärligt, beskatta proportionerligt och tillämpa regler konsekvent.
Cannabis bör följa samma ramverk: vuxnas frihet kombinerad med skyddsräcken och transparent riskkommunikation. Konsumenter förtjänar korrekt information om nedsatt funktionsförmåga, beroenderisk, cannabishyperemes och psykisk hälsa – inte moralpanik eller straffande prissättning.
Times har rätt i sin kritik av vinstdrivna incitament och vilseledande marknadsföring. Just därför måste ansvarsskyldigheten sträcka sig bortom fragmenterad statlig byråkrati.
Cannabis behöver trovärdig, standardbaserad tillsyn som är revisionsgranskad och skyddad från kommersiellt inflytande.
Om den federala regeringen inte kan reglera, måste branschen göra det
Inom hampasektorn har organisationer som US Hemp Authority visat hur verklig självreglering kan fungera – genom enhetliga standarder, efterlevnad och återuppbyggt förtroende.
Ett liknande ramverk för statligt reglerade marijuanamarknader skulle göra mer för att stoppa vilseledande metoder än vad ytterligare skatter någonsin kan åstadkomma.
Amerika behöver inte återgå till förbud. Och landet behöver inte reglera cannabis till ett ännu dyrare och mer fragmenterat system som i praktiken gynnar illegala aktörer.
Vägen framåt är ansvarsfull tillgång: starka standarder, verklig tillsyn, transparent utbildning och en skattepolitik som stödjer – inte underminerar – den lagliga marknaden.
Folkhälsopolitik ska minska skador, inte driva konsumenter till oreglerade marknader.
Chris Fontes är verksam inom cannabis- och hampapolitik och är medgrundare samt vd för High Spirits, det första varumärket som framgångsrikt lanserade hampderiverad delta-9 THC på nationell nivå.
Originalartiklen på mjbizdaily.com
