Hoppa till innehåll
I ett nytt politiskt program skriver SD Lidingös gruppledare att livslånga psykoser och schizofreni är ”vanliga bieffekter” av THC och att även engångsanvändare drabbas. Cannabis är inte riskfritt och sambandet med psykossjukdom är väl belagt. Men formuleringen ger en missvisande bild av vad forskningen faktiskt visar.
Sverigedemokraterna i Lidingö vill se fler poliser, fler övervakningskameror och ett samhälle helt fritt från narkotika. Det framgår av ett lokalt 15-punktsprogram som publicerades i Lidingö Nyheter den 19 augusti.
En av punkterna handlar uttryckligen om cannabis.
”Att förespråka legalisering av Cannabis, är vansinne. Livslånga psykoser och Schizofreni är vanliga bieffekter av THC och det drabbar både engångsrökare, missbrukare och närstående”, skriver Iréne Borgenvik, gruppledare för SD Lidingö.
Det är ett allvarligt påstående. Problemet är inte att texten varnar för psykiska risker med cannabis. Sådana risker finns och ska tas på allvar. Problemet är att den klumpar ihop en tillfällig psykotisk reaktion, cannabisutlöst psykos och den långvariga sjukdomen schizofreni – och därefter framställer alltihop som vanliga konsekvenser även efter ett enda användningstillfälle.
Det är inte en rättvisande beskrivning av forskningsläget.
Cannabis kan öka risken för psykos
Forskningen visar ett tydligt samband mellan cannabisanvändning och psykotiska symtom. THC kan under berusningen bland annat orsaka paranoia, förvirring, stark ångest och förändrad verklighetsuppfattning. Vid högre doser kan vissa personer uppleva övergående psykotiska symtom.
Det finns också ett samband mellan mer omfattande cannabisanvändning och risken att senare diagnostiseras med en psykossjukdom.
En stor europeisk studie publicerad i The Lancet Psychiatry fann att daglig cannabisanvändning var förknippad med ungefär tre gånger högre sannolikhet för en psykotisk störning jämfört med att aldrig ha använt cannabis. För daglig användning av cannabis med hög THC-halt var sambandet ännu starkare.
Andra forskningssammanställningar pekar åt samma håll: risken ökar med användningens frekvens och mängd. Tidig debut, hög THC-halt, daglig konsumtion, tidigare psykotiska symtom och genetisk sårbarhet hör till de faktorer som återkommande kopplats till högre risk.
Detta ska inte förminskas. Men en förhöjd risk i vissa grupper är inte samma sak som att livslång psykos är en vanlig biverkning för alla som använder cannabis.
Psykotiska symtom är inte samma sak som schizofreni
Begreppen behöver hållas isär.
En person kan få en kortvarig psykotisk reaktion utan att utveckla schizofreni. En cannabisutlöst psykos kan vara allvarlig och kräva akut vård, men den innebär inte automatiskt att personen kommer att leva med en kronisk psykossjukdom.
Schizofreni är en komplex diagnos vars utveckling brukar förklaras genom ett samspel mellan genetisk sårbarhet, biologiska faktorer och miljöpåverkan. Världshälsoorganisationen, WHO, konstaterar att tung cannabisanvändning är förknippad med en förhöjd risk för sjukdomen. WHO beskriver däremot inte schizofreni som en vanlig följd av ett enstaka cannabistillfälle.
Bland personer som faktiskt söker akutvård för cannabisutlöst psykos är den fortsatta risken betydande. Studier visar att en del senare får en diagnos inom schizofrenispektrumet. Men detta är en redan hårt selekterad grupp: människor som har reagerat så allvarligt att de behövt sjukhusvård.
Den gruppen kan inte likställas med alla som någon gång har provat cannabis.
Ett enda tillfälle kan innebära risk – men orden spelar roll
Det går inte att lova att en engångsanvändare är helt skyddad. En enskild stor dos THC kan utlösa kraftig ångest, paranoia och övergående psykotiska symtom. I sällsynta fall kan användningen sammanfalla med eller bidra till den första tydliga psykosen hos en redan sårbar person.
Det är därför rimligt att varna för att även ett enstaka tillfälle kan få allvarliga konsekvenser för vissa individer.
Men det är något helt annat än att hävda att livslång psykos och schizofreni är vanliga bieffekter som drabbar engångsanvändare.
Hur en risk uttrycks spelar roll. Om en politiker säger att något kan inträffa hos särskilt sårbara personer är det en saklig riskupplysning. Om samma politiker beskriver det som en vanlig följd för alla från engångsanvändare till personer med ett problematiskt bruk förändras budskapet från försiktighet till alarmism.
Forskningen visar samband – inte ett enkelt öde
Även när studier hittar starka samband måste resultaten tolkas varsamt. Observationsstudier kan visa att psykossjukdom är vanligare bland personer med ett omfattande cannabisbruk, men de har svårare att avgöra exakt hur stor del av sambandet som orsakas av cannabisen.
Gemensam genetisk sårbarhet, trauma, social utsatthet, annan droganvändning och tidiga psykiska symtom kan påverka både benägenheten att använda cannabis och risken att senare insjukna.
Det betyder inte att cannabis saknar betydelse. Forskningen talar för att cannabis kan vara en bidragande orsak hos vissa människor, särskilt vid regelbundet bruk av THC-starka produkter. Men cannabis är varken en nödvändig eller ensam förklaring till schizofreni.
De flesta som använder cannabis utvecklar inte schizofreni. Samtidigt använder inte alla som utvecklar schizofreni cannabis.
Verkligheten är mer komplicerad än ett politiskt slagord.
Felaktiga överdrifter försvagar trovärdiga varningar
Det går att vara kritisk till en legalisering utan att överdriva forskningen. Det går att varna unga för THC-starka produkter och samtidigt erkänna att riskerna varierar kraftigt mellan människor och användningsmönster.
Det borde dessutom ligga i en restriktiv narkotikapolitiks eget intresse att informationen är korrekt.
När verkliga risker blåses upp till svepande påståenden uppstår ett trovärdighetsproblem. Den som upptäcker att en dramatisk varning inte stämmer riskerar att börja misstro även den information som faktiskt är väl underbyggd.
Det är särskilt allvarligt i samtal med unga. De behöver veta att tidig och frekvent användning av THC-stark cannabis kan innebära betydande risker för den psykiska hälsan. De behöver också få veta att personer med egen eller familjär historia av psykos sannolikt bör vara särskilt försiktiga.
De behöver däremot inte höra att livslång psykos är en vanlig konsekvens av att prova cannabis en gång, eftersom forskningen inte ger stöd för en sådan generell beskrivning.
Cannabisdebatten förtjänar mer än skrämsel
SD Lidingö har rätt i en grundläggande sak: cannabis kan medföra allvarliga psykiska risker. Det är ett faktum som en seriös cannabisdebatt måste kunna hantera.
Men just därför måste skillnaden mellan risk och oundvikligt öde försvaras.
Att säga att dagligt bruk av THC-stark cannabis är kopplat till högre risk för psykossjukdom är sakligt. Att säga att vissa människor kan drabbas av en akut psykotisk reaktion även vid ett enstaka tillfälle är också sakligt.
Att beskriva livslånga psykoser och schizofreni som vanliga bieffekter för engångsanvändare är däremot att gå längre än den tillgängliga forskningen medger.
Cannabis ska varken romantiseras eller demoniseras. Politiska beslut bör bygga på vad forskningen faktiskt visar – inte på den mest skrämmande formulering som ryms i ett valprogram.
Källor
- Lidingö Nyheter (2026). Sverigedemokraternas 15 punktsprogram för Lidingö. Publicerad 19 augusti 2026.
- Di Forti, M. et al. (2019). The contribution of cannabis use to variation in the incidence of psychotic disorder across Europe. The Lancet Psychiatry, 6(5), 427–436.
- Marconi, A. et al. (2016). Meta-analysis of the association between the level of cannabis use and risk of psychosis. Schizophrenia Bulletin, 42(5), 1262–1269.
- Myran, D.T. et al. (2023). Transition to schizophrenia spectrum disorder following emergency department visits due to substance use with and without psychosis. JAMA Psychiatry, 80(11), 1169–1174.
- Petrilli, K. et al. (2022). Association of cannabis potency with mental ill health and addiction: a systematic review. The Lancet Psychiatry, 9(9), 736–750.
- World Health Organization (2025). Schizophrenia. WHO:s faktablad om schizofreni och kända riskfaktorer.
