Hoppa till innehåll
Som vanligt drabbades Sverige av ett flertal skjutningar i veckan som gick. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) fortsätter vägra utreda om det kanske finns en koppling mellan vår narkotikapolitik och gängvåldet. Men han är bra på att säga ”oacceptabelt” på ett bekymrat sätt efter varje ny skjutning.
I förra veckans krönika skrev jag om hur narkotikahandeln är gängens basinkomst, och att just narkotikahandeln är extra problematisk eftersom den driver både rekryteringen av barn och det hämningslösa våldet. Jag avslutade krönikan med att på ett raljant sätt säga att vi kunde räkna med ytterligare några skjutningar under den kommande veckan, eftersom politikerna har bestämt att vi ska fortsätta ha det så.
Och så blev det också och det är djupt tragiskt. Redan på söndagen, samma dag som krönikan publicerades, sköts en man i en galleria i Kungsbacka av två 14-åringar.
– Det är ett uttryck för djup hänsynslöshet att skjuta omkring sig en söndag eftermiddag mitt bland anställda och besökare i ett köpcentrum, kommenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M).
På måndagen sköts en 50-årig man till döds i sin lägenhet i Malmö. Mördaren var en tonåring. Av allt att döma var det en så kallad felskjutning, där offret var en helt vanlig människa utan några kopplingar till vare sig gärningsmannen eller kriminalitet.
Och på onsdagen, när Gunnar Strömmer hade rest till Kungsbacka för att besöka platsen för helgens galleriaskjutning, skedde ytterligare en skjutning i en galleria i Sollentuna.
– Det är ett mycket hänsynslöst våld som inget samhälle kan acceptera, sa Gunnar Strömmer.
Det har han förstås rätt i. Under sin tid som justitieminister har han hunnit bli mycket skicklig på att säga ”oacceptabelt” med nya formuleringar efter varje ny skjutning. Han har ju fått mycket övning på det.
Men det viktiga är inte vad justitieministern säger efter varje brutalt våldsdåd, utan vad han gör för att lösa problemet.
Justitieministern nämner själv åtgärder som skärpta straff för unga, ungdomsfängelser och allmänna tvångsmedel för unga. Det är saker som regeringen gjort eller gör, och det är i och för sig rimliga förändringar som tyvärr är nödvändiga när brutalt dödligt våld har börjat utföras av så unga gärningsmän.
Men ingen tror väl att straffskärpningarna ensamma kommer räcka för att knäcka gängen och göra våra gator trygga igen. Det kommer behövas fler åtgärder. Vi behöver verkligen vända på varje sten för att hitta saker vi kan göra för att försvaga gängen på olika sätt.
Men Gunnar Strömmer och regeringen vägrar envist att vända på stenen som det står ”narkotikapolitik” på. Trots att alla är överens om att narkotikahandeln är gängens basinkomst, vill regeringen på inga villkor utreda om en legalisering av cannabis skulle minska gängens inkomster.
Det är helt enkelt inte seriöst av regeringen och justitieministern. Gängen och gängvåldet är riktigt allvarliga samhällsproblem. Gunnar Strömmer har själv kallat det för systemhotande. Då borde man kunna förvänta sig att regeringen utreder alla möjligheter att på olika sätt komma tillrätta med problemet.
Sedan Kanada legaliserade cannabis har de kriminella tappat två tredjedelar av sina intäkter från den marknaden. Skulle det inte vara värt att utreda om det kan fungera i Sverige också? Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner SKR, och typ samtliga svenska narkotikaforskare tycker att regeringen borde tillsätta en sådan utredning. Men regeringen vill inte.
Hellre fortsatta skjutningar och sprängningar än att utreda om den nuvarande narkotikapolitiken faktiskt fungerar, tycks vara regeringens bergfasta övertygelse.
Men vi kan åtminstone vara trygga i att justitieministern kommer säga bekymrade ord som låter bra i teve även efter alla kommande skjutningar.
…
Länkar:
- Gängen tjänar pengar på annat också, men knarkhandeln driver barnrekryteringar och våld
- Kanadas kriminella cannabismarknad fortsätter minska och är nere på 23 procent (Q2 2024)
