Hoppa till innehåll
Slöseriombudsmannen har granskat kampanjen ”Knark är bajs”, som skattebetalarna fick bekosta för 20 år sedan. Gav de satsade skattemiljonerna några positiva effekter alls? Nej det gjorde de inte, konstaterar Slöseriombudsmannen.
Slöseriombudsmannen Philip Syrén skrev i en twittertråd:
Sedan Socialdemokraternas kampanj för ett narkotikafritt samhälle (”Knark är bajs”) lanserades år 2003 har 14.407 personer avlidit till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar – och svensk narkotikadödlighet blivit högst i Europa. Då är varken 2022 eller 2023 medräknat.
Samma år som kampanjen lanserades presenterade psykologen Björn Sallmén resultatet av den uppföljning han haft av de 104 patienter han hade behandlat sen 1990. Endast två hade överlevt. Men folkhälsoministern Morgan Johansson var ändå behärskat nöjd.
Under sommaren 2004 turnerade nämligen ett knarkmonster land och rike runt med en t-shirt–kanon som sprutade tröjor över glada femtonåringar. Det måste ha känts som väl investerade pengar ett år då missbrukarvården inte fick ett enda öre extra.
De döende narkomanerna hade inte på sig knark är bajs-tröjor. De fick troligtvis ingen med sig när de skrevs ut från någon av de 350 tvångsvårdsplatser som landets 30 000 narkomaner delade på. De fick faktiskt ingenting. Därför dog de färdigbehandlade narkomanerna lik förbannat.
Trots att det dog en narkoman om dagen lyckades folkhälsominister Morgan Johansson hitta en liten strimma av ljus i allt det nattsvarta mörkret:
– De senaste tre åren hade allt färre femtonåringar provat narkotika. Vad bra!
Men tyvärr osade det kraftigt av grådaskig statistiklögn om den dåvarande hälsoministerns försvarsargument. Han hade hittat en liten grupp: Femtonåringar. Ett kort tidsspann: Tre år. Och ett smalt fält: Benägenheten att prova narkotika.
Om verkligheten i stort berättade Johansson väldigt lite. Att det gått så bra för femtonåringarna, trodde han berodde på knark är bajs-kampanjen.
I debatten låter det ungefär likadant nu som då.
