Hoppa till innehåll
Sydafrikas hårt prövade cannabisföretag kräver nu att regeringen lever upp till sina omfattande planer för ett reglerat cannabissystem. Frustrationen över bristen på konkreta åtgärder har nått kokpunkten.
Som Business of Cannabis rapporterade i april är landets nationella cannabisstrategi, National Cannabis Master Plan, nära att färdigställas efter nästan sju års arbete. Planen har involverat tio olika myndigheter och departement samt nio separata fokusområden.
Trots detta har arbetet med att reglera Sydafrikas cannabismarknad, som uppskattas vara värd omkring 28 miljarder rand, fastnat i ändlösa konsultationer och utredningar. Samtidigt förlorar licensierade företag betydande intäkter till aktörer som bryter mot de få regler som faktiskt upprätthålls.
Nu har en juridisk strateg, som presenterade sina synpunkter för parlamentets utskott för handel, industri och konkurrens i mars, skickat ett direkt brev till fyra generaldirektörer inom regeringen samt två parlamentariska utskott. I brevet hänvisar han till över 60 remissvar, policyförslag och tekniska rekommendationer som lämnats in under de senaste två åren.
Han varnar samtidigt för att det växande gapet mellan politikutveckling och faktisk implementering nu börjar få mätbara ekonomiska konsekvenser.
Det öppna brevet, som skickades den 2 juni 2026 av Charl Botha från H3 Legal Solutions, uttrycker frustrationen utan omsvep:
– Sydafrika har nått en punkt där genomförandet nu borde få samma uppmärksamhet som konsultationerna och policyutvecklingen har fått. Frågan som allt oftare ställs inom sektorn är när allt detta arbete faktiskt kommer att börja ge synliga resultat.
Brevet lyfter också fram flera av de problem som företag med tillstånd från den sydafrikanska läkemedelsmyndigheten SAHPRA möter i praktiken. Trots att verksamheterna är lagliga nekas många fortfarande tillgång till vanliga banktjänster och betalningslösningar, eftersom finansinstitut ofta klassificerar cannabisrelaterad verksamhet som förbjuden oavsett dess juridiska status.
– Ett modernt regelverk för cannabis kan inte enbart bedömas utifrån lagar och policydokument, fortsätter Botha. Det måste också bedömas utifrån om lagliga aktörer har tillgång till grundläggande kommersiell infrastruktur såsom banktjänster, betalningssystem, försäkringar och investeringskapital.
Bland de förslag som fortfarande inte har omsatts i praktiken finns ett pilotprojekt med 100 verksamheter som skulle kunna generera verkliga data kring regelefterlevnad, spårbarhet och folkhälsa – utan någon kostnad för staten. Brevet hänvisar också till två omfattande vitböcker: en om förpackning, märkning och spårbarhet, och en annan om traditionell kunskap samt lokalsamhällens deltagande i cannabisindustrin. Båda har skickats till berörda myndigheter utan att något formellt svar har lämnats.
Samtidigt har frågan nu också börjat flytta in i rättssalarna. Enligt Botha speglar de pågående rättsprocesserna en växande frustration över reformernas långsamma takt bland flera olika intressentgrupper. Branschen börjar i allt högre grad försöka uppnå genom domstolarna det som inte har kunnat uppnås genom konsultationer och politiska processer.
Den sydafrikanska policyn för kommersialisering av hampa och cannabis väntar fortfarande på regeringens slutliga godkännande. Det övergripande lagförslaget, Cannabis Bill, väntas dessutom tidigast nå parlamentet någon gång under mitten av 2027.
Nästan tio år efter att Sydafrikas konstitutionsdomstol slog fast rätten till privat cannabisanvändning sammanfattar Botha situationen med en tydlig slutsats:
– Sydafrikas cannabisframtid kan inte förbli fastlåst på obestämd tid mellan konstitutionellt erkännande och faktisk reglering.
Läs originalartikeln här!
