Hoppa till innehåll
Tullen gör rekordbeslag, men det minskar inte tillgången på narkotika i Sverige. Det erkänner nu Tullverket själva. Är det inte dags för politikerna att också erkänna att strategin inte fungerar?
”Enorma knarkbeslag – men gatupriset ligger fast” är rubriken på en TT-nyhet hos Aftonbladet.
Tullen gör historiskt stora beslag av narkotika. Exempelvis hittade de tre ton kokain, värt närmare tre miljarder kronor, i en container i Helsingborg i början av året. Men vad hjälper det?
– Om vi plockar tre ton så har man inom ett par månader fått in de där tre tonnen i ersättningspartier. Vi kan göra väldigt stora beslag, men det brukar aldrig få någon långvarig effekt på marknadspriserna, säger en representant för Tullverket i TT-artikeln.
Det här borde egentligen vara en politisk bomb. Till och med Tullverket själva medger nu det som kritiker sagt i decennier, att tullens beslag inte får någon varaktig effekt på marknaden.
Och det är inte bara någon vag anekdotisk magkänsla när Tullverket konstaterar att de inte klarar av att minska inflödet av narkotika i Sverige. Den senaste årsrapporten från CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, bekräftar misslyckandet med tydliga diagram och siffror:
Sedan 1988 (när riksdagen skärpte lagen genom att kriminalisera eget bruk) har priset på hasch ungefär halverats, räknat i fast penningvärde. Amfetamin och heroin har fallit ännu mer i pris, och kostar nu bara en femtedel så mycket som 1988, enligt CAN.
Hur totalt kan ett misslyckande bli?
I åratal har svenska politiker motiverat miljardrullningen till tull, polis, övervakning och repression med att man ska ”strypa tillgången”. Men om priserna inte stiger, om tillgången inte minskar och om ersättningspartier kommer in nästan omedelbart, vad är det då egentligen man uppnår?
Rekordbeslaget i Helsingborg är bara ännu ett kvitto på narkotikapolitikens misslyckande.
Men det är varken tullens eller polisens fel att de misslyckas med att stoppa narkotikan vid gränsen. Politikerna har givit dem en omöjlig uppgift. Att försöka strypa tillgången till något som det finns stor efterfrågan på fungerar inte. Det göder bara den organiserade brottsligheten genom att styra miljardbelopp dit.
Att narkotikamarknaden fungerar så är ingenting konstigt eller speciellt. Det är bara helt vanlig marknadsekonomi. Så länge efterfrågan finns kommer någon att fylla utbudet. Om en leverans stoppas skickas två nya. Om en aktör grips tar en annan över.
Marknaden anpassar sig snabbare än staten hinner säga ”rekordbeslag” på någon av sina presskonferenser.
Det konstiga är inte att det fungerar så. Det anmärkningsvärda är att svenska makthavare fortfarande låtsas bli förvånade.
Vi har sett samma mönster i årtionden. Trots hårdare lagar, fler pissprover, massövervakning, lyckade cybertillslag, fysiska rekordbeslag och ständigt växande polisbudgetar har narkotika blivit mer lättillgängligt i hela landet. Och betydligt billigare, enligt CAN:s rapport.
Det är ett tydligt ekonomiskt bevis på att narrativet om att staten ”pressar tillbaka narkotikamarknaden” och ”är på väg att krossa gängen” inte har något med verkligheten att göra.
På en marknad där tillgången verkligen begränsas stiger priserna kraftigt. Det ser vi direkt på vanliga marknader vid brist, inflation eller störningar i leveranskedjor.
Som exempel nämner Tullverkets representant i TT-artikeln hur oljepriset gått genom taket nu när stängningen av Hormuzsundet minskat tillgången på olja. Hade tullens rekordbeslag haft någon effekt skulle narkotikapriset dragit iväg på samma sätt.
Men någon sådan effekt syns inte på narkotikamarknaden, inte ens när tullen lyckats beslagta kokain för bortåt tre miljarder kronor. Det uppstår ingen brist på marknaden, och de kriminella aktörerna fortsätter verksamheten som vanligt.
Förbudet har skapat så enorma vinstmarginaler att de kriminella kan absorbera förluster som inget lagligt företag hade överlevt.
Varje beslag används politiskt som propaganda för att visa handlingskraft. Att ”stoppa narkotikan vid gränsen” låter tufft när politiker säger det i teve. Men resultaten pekar entydigt åt motsatt håll.
Om tanken var att mer resurser till tullen skulle minska tillgången på narkotika, har strategin misslyckats monumentalt.
Tullen själva erkänner nu att deras beslag inte har någon varaktig effekt. CAN bekräftar den bilden med hårda siffror. När ska politikerna våga dra upp huvudet ur sanden och börja diskutera verkligheten?
…
Läs mer:
- TT: Enorma knarkbeslag – men gatupriset ligger fast
- CAN-rapporten: Tull och polis kan inte begränsa narkotikan
