Hoppa till innehåll
Uruguay överväger återigen möjligheten att tillåta turister och icke-bosatta över 18 år som besöker det sydamerikanska landet att köpa laglig cannabis, även om de inte är medborgare.
Den verkställande direktören för IRCCA (Instituto de Regulación y Control del Cannabis), Martín Rodríguez, bekräftade att myndigheten analyserar detta alternativ för att stärka landets lagliga cannabismarknad, utöka den formella marknadens räckvidd och försvaga den illegala.
I dagsläget är det endast personer med permanent uppehållstillstånd eller uruguayanskt ID-kort som kan få tillgång till reglerad försäljning på apotek, som i dag erbjuder fyra sorter: ALFA, BETA, GAMMA och ÉPSILON.
Den underliggande frågan handlar dock om mer än att locka besökare – den är kopplad till de ursprungliga målen med landets regleringsmodell.
Varför vill Uruguay legalisera cannabis för turister?
Uruguay passerade debatten om huruvida cannabis skulle regleras för länge sedan: landet reglerade, implementerade och finjusterade ett system som – med alla sina nyanser – har levererat konkreta resultat. Ett nätverk av klubbar, apotek och hemodlare växte fram; informationskampanjer stärktes; och en politik baserad på skadereduktion och statlig kontroll av leveranskedjan etablerades stadigt.
Som Martín Rodríguez förklarade har regelverket ”konsoliderats under åren”, men modellen har nu nått en gräns: det som hittills uppnåtts räcker inte längre för att fortsätta tränga tillbaka den illegala marknaden eller täppa till de tillgångsglapp som den ursprungliga lagen lämnade efter sig.
I en intervju med Canal 10 ställde han frågan:
”Vad behöver vi göra för att cannabisregleringen ska fortsätta uppfylla sina mål mer effektivt?”
Och han svarade själv:
”Ett av huvudmålen här är att utöka den formella marknadens räckvidd, för att fortsätta ersätta den illegala eller oregelbundna marknaden med en reglerad”, enligt SwissInfo.
Samtidigt är det obestridligt att cannabisturism kan fungera som en stark motor för ekonomisk aktivitet, bidra till att minska den illegala marknaden och – i sann uruguayansk anda – locka ännu fler turister. Platser med etablerade marknader för vuxenbruk, såsom Kalifornien och Colorado, har redan infört försäljningsprogram för turister med mycket positiva resultat: ökad aktivitet inom hotell, restaurang, kultur och högre skatteintäkter.
Men åtgärden riktar sig inte enbart till turister. I Uruguay finns många icke-bosatta – som inte nödvändigtvis är turister – som inte lagligen kan köpa cannabis på apotek. Det gäller exempelvis personer som vistas i landet under sommarsäsongen i flera månader, personer som bor utomlands men besöker familj, eller människor som är där för arbete, studier eller andra skäl. Så länge din lagliga hemvist är utanför Uruguay kan du inte köpa reglerad cannabis på apotek.
År 2013, under José Mujicas presidentskap, antog Uruguay lag 19.172 och blev det första landet i världen med en statligt reglerad cannabismarknad för vuxenbruk. Sedan dess har landet bedrivit en politik som kombinerar statlig kontroll, spårbarhet, riskminimering och övervakad tillgång. Mer än tolv år senare har modellen visat framsteg: den har konsoliderat en växande formell marknad, minskat delar av den illegala handeln och skapat ett globalt unikt system för odling, produktion och försäljning.
Men den centrala fråga Rodríguez ställer är denna: vad händer med turister eller icke-bosatta över 18 år som anländer till Uruguay och vill eller behöver cannabis, men saknar en laglig möjlighet att få tag på det? Svaret är enkelt: de vänder sig till den illegala marknaden.
Rodríguez uttryckte det tydligt:
”Att inkludera utlänningar i systemet går rakt till kärnan av diskussionen”, eftersom personer som besöker Uruguay och vill använda cannabis redan gör det – men tvingas förlita sig på en oreglerad marknad. Därför är ”denna debatt avgörande när man tänker på nästa steg i att utöka täckningen”.
Logiken bakom förslaget är enkel: precis som uruguayanska invånare har rätt till tillgång till det reglerade systemet, bör även besökare ha en säker, kontrollerad och spårbar möjlighet – utan att pressas in i en parallell marknad som lagen alltid har haft som mål att minska.
Hur kan man få cannabis om man inte är uruguayan? Politiken som aldrig blev verklighet
I dag är rekreationstillgång begränsad till tre vägar: registrerad hemodling, medlemsbaserade klubbar och apoteksförsäljning. Samtliga kräver förhandsregistrering och är endast tillgängliga för vuxna uruguayanska medborgare eller bosatta.
Cannabisklubbar får enligt lag inte ta emot tillfälliga köpare eller sälja blommor till någon som inte är registrerad medlem. Apoteken – även om de skulle vilja sälja till turister – får inte göra det, eftersom regelverket kräver registrerad bosättning utan undantag.
Idén att ge turister tillgång är inte ny. År 2021 diskuterade Daniel Radío – då generalsekreterare för Nationella narkotikasekretariatet och ordförande för IRCCA – redan möjligheten att låta utländska besökare köpa laglig cannabis som ”ett extra incitament för att locka turister” och som ”en liten extra intäkt”.
Månader senare sade han i en intervju med El País att han ville införa cannabisturism ”så snart som möjligt för att börja testa vad som händer”, och menade att det i framtiden kommer att kännas självklart att människor kan ”ta ett glas vin eller röka cannabis” när de reser – men att samhället fortfarande hanterar ”förbudets efterverkningar”.
Trots detta blev det aldrig någon konkret reform: lag 19.172 ändrades aldrig, inget särskilt register för icke-bosatta skapades och försäljning till turister infördes aldrig.
År 2022 återkom frågan i parlamentet genom ett lagförslag som skulle tillåta ”icke-bosatta som vistas lagligen inom republikens territorium” att under sin vistelse få tillgång till de försäljningsmekanismer som godkändes i 2013 års lag. Debatten visade både stöd och motstånd inom den dåvarande regeringskoalitionen och tydliggjorde att den politiska samsynen ännu inte var tillräcklig för att fullt ut öppna dörren för cannabisturism.
Under diskussionen presenterades siffror: med 3,4 miljoner invånare och mer än 1,5 miljoner utländska turister på bara nio månader uppskattade analysföretaget Equipos att cirka ”100 000 personer per år […] skulle ingå i cannabisturismsegmentet om dörren öppnades”. Det skulle motsvara upp till 1 470 kilo (cirka 1,47 ton) i ytterligare årlig efterfrågan, baserat på de 15 gram per månad som tillåts i det reglerade systemet.
Vid den tiden argumenterade Frente Amplio-ledamoten Eduardo Antonini för ett likvärdigt tillgångssystem för bosatta och icke-bosatta, med undantag för hemodling på grund av dess permanenta karaktär, och varnade för att nuvarande utestängning driver många besökare till den illegala marknaden ”med tillhörande risker”.
Försäljningscenter, tillfälliga register och frågorna alla ställer
Två nya faktorer präglar nu debatten. Å ena sidan talar IRCCA inte längre enbart om att ge turister tillgång, utan överväger även att skapa ”försäljningscenter utanför apoteken”. Detta skulle kräva en ändring av den del av lag 19.172 som gav apoteken ensamrätt på detaljhandelsförsäljning.
”Vi behöver tydligt ändra den delen av lagen så att tillsynsmyndigheten, IRCCA, kan välja de bästa mekanismerna för kommersialisering av cannabis utöver apoteken”, sade Rodríguez.
Å andra sidan överlappar diskussionen nu med äldre förslag som aldrig genomfördes, såsom att skapa tillfälliga register för turister – som upphör när de lämnar landet – eller att tillåta licensierade turistföretag att samarbeta med cannabisklubbar och erbjuda korttidsmedlemskap till sina gäster. Antonini hade stött detta som ett sätt att ”rätta till en ojämlikhet” och stärka den lokala ekonomin.
Inget av detta är ännu beslutat. Den nya administrationen under Yamandú Orsi, tillsammans med IRCCA under Rodríguez, måste nu omvandla dessa idéer till konkret lagtext, förhandla fram parlamentariska majoriteter och därefter avgöra hur tillgången för icke-bosatta ska se ut.
Vad en öppning för turister och icke-bosatta kan innebära
Om Uruguay till slut tillåter turister och icke-bosatta att lagligen köpa cannabis för vuxenbruk kan förändringen förstås på flera nivåer:
- Ekonomiskt: att fånga upp ett segment av den globala cannabisturismen som redan existerar och genererar cirka 17 miljarder USD per år genom blommor, derivat, upplevelser och relaterade tjänster, särskilt i länder som USA.
- Hälsa och säkerhet: att erbjuda standardiserade, spårbara produkter till personer som redan konsumerar, men som i dag saknar garantier för kvalitet och ursprung och därmed bidrar till den illegala marknaden.
- Rättigheter: att bemöta det Radío beskrev som en ”inbyggd ojämlikhet” i en lag som ger bosatta tillgång till reglerade kanaler men tvingar besökare till just den marknad som regleringen var avsedd att avveckla.
Tolv år efter lagen som drevs igenom av tidigare president Mujica – och efter flera misslyckade försök att öppna dörren för besökare – kan IRCCA:s senaste initiativ nu börja ta konkret form. Under Orsis nya administration antyder det att Uruguay inte tänker stanna halvvägs mellan regulatoriskt experiment och en mogen modell som inkluderar även dem som vistas i landet i bara några dagar eller månader.
Frågan är nu om 2025 äntligen blir året då ”cannabisturism” slutar vara en rubrik och blir vardag – eller om försäljning till icke-bosatta återigen förblir regleringens största ofullbordade löfte och en missad möjlighet att ytterligare underminera den illegala marknaden.
Originalartikeln hos Hightimes!
