Vad händer om betesdjur äter cannabis?

Kor, får och getter ägnar en stor del av dagen åt att äta växter. Men vad händer om växten framför mulen råkar vara cannabis? Kan betesdjur bli höga, och skulle en ko med ”munchies” ens märka någon skillnad? Forskningen visar att djur kan ta upp cannabinoider – men också att skillnaden mellan hampa som foder och THC-förgiftning är avgörande.

Betesdjur är professionella växtätare. Kor tuggar gräs, får betar målmedvetet och getter betraktar staket som en personlig förolämpning som måste överlistas för att komma åt busken på andra sidan.

Om cannabis växer inom räckhåll är det därför inte orimligt att undra vad som händer om ett djur börjar äta av plantan. Skulle det bli berusat, hungrigt eller bara lägga sig ner och fundera ovanligt länge över sin tillvaro?

Det korta svaret är att betesdjur kan ta upp cannabinoider från cannabis och hampa. Hur de påverkas beror däremot på växtens innehåll, mängden de äter och vilken djurart det handlar om.

Och nej, all hampa gör inte automatiskt en ko hög.

Djur har också ett endocannabinoidsystem

Människor är inte ensamma om att ha ett endocannabinoidsystem. Det är ett gammalt biologiskt signalsystem som finns hos många djurarter och hjälper till att reglera bland annat aptit, smärta, rörelse, stress och olika funktioner i nervsystemet.

Kroppen producerar egna ämnen, endocannabinoider, som binder till särskilda receptorer. Ämnen från cannabisplantan kan påverka samma system.

THC binder framför allt till CB1-receptorer, som finns i hjärnan och nervsystemet och förknippas med cannabisens berusande effekter. CBD och dess föregångare CBDA fungerar annorlunda och orsakar inte samma typ av rus.

Det innebär att kor, får, getter, hästar och andra däggdjur i någon form kan reagera på cannabinoider. Men känsligheten och symtomen kan skilja sig mellan arter.

En ko är alltså inte en människa med fyra magar och sämre tillgång till snacks. Resultat från människor eller hundar kan inte utan vidare överföras till lantbruksdjur.

Hampa och berusande cannabis är inte samma sak

Industrihampa och cannabis med hög THC-halt tillhör samma växtart, Cannabis sativa, men har odlats och reglerats för olika ändamål.

Industrihampa innehåller mycket låga halter THC och används bland annat till fiber, frön, olja och utvinning av CBD. Det växtmaterial som blir kvar efter bearbetningen kan innehålla protein, fiber och andra näringsämnen. Därför undersöker forskare om restprodukter från hampaindustrin skulle kunna användas som djurfoder.

Cannabis som odlats för berusande bruk kan däremot innehålla betydligt mer THC. Koncentrat och ätbara produkter kan vara ännu starkare.

Att ett djur äter hampfrön eller ett kontrollerat foder med hampfiber är alltså inte samma sak som att det kommer åt THC-rika blommor, cannabisolja eller en bortglömd påse ätbara produkter.

Skillnaden är ungefär som mellan en kopp kaffe och att äta innehållet i kaffemaskinen. Släktskapet finns där, men dosen förändrar situationen ganska ordentligt.

Forskarna gav kor industrihampa

Nötkreatur är de betesdjur som har studerats mest i detta sammanhang.

I en studie från Kansas State University fick åtta kastrerade Holsteintjurar äta 25 gram industrihampa om dagen under två veckor. En lika stor kontrollgrupp fick inget hampatillskott.

Hampan innehöll framför allt CBDA, den naturliga föregångaren till CBD, och mycket lite THC. Forskarna försökte alltså inte ta reda på om kor kan bli höga. De undersökte hur cannabinoider från industrihampa tas upp och påverkar djurens kroppar.

Tjurarna som fick hampa låg ner i genomsnitt ungefär 40 minuter mer per dygn än kontrollgruppen. De hade också lägre nivåer av stresshormonet kortisol och förändringar i en markör för inflammation.

Det är lockande att sammanfatta resultatet som att korna ”tog det lite lugnare”. Men forskarna beskrev inte djuren som berusade, och studien visar inte att de upplevde ett cannabisrus.

Att ligga ner lite längre är dessutom inte särskilt dramatiskt för ett djur som redan kan tillbringa mer än halva dygnet med att vila och idissla. Ingen av tjurarna rapporterades ha beställt pizza eller börjat diskutera universums beskaffenhet.

Även får och getter har fått hampa på menyn

Forskare har också undersökt olika hampaprodukter i foder till får och getter. Fokus har oftast legat på näringsvärde, tillväxt, kött- och mjölkkvalitet samt om cannabinoider eller andra ämnen förs vidare till livsmedel.

Resultaten tyder på att vissa delar av hampaplantan kan ha ett användbart näringsinnehåll. Frön och restprodukter kan innehålla protein, fett och fiber som idisslare kan tillgodogöra sig.

Men ”kan fungera som foder” betyder inte att vilken hampaprodukt som helst kan hällas i fodertråget.

Olika delar av plantan innehåller olika mängder cannabinoider. Frön innehåller normalt mycket lite, medan blad och blommor kan innehålla mer. Innehållet påverkas också av sort, odling, skörd och bearbetning.

Det krävs därför analyser, tydliga gränsvärden och kunskap om hur ämnena omsätts i varje djurart. En get är känd för att äta saker som aldrig borde ha betraktats som mat. Det är inte samma sak som att föremålet är ett godkänt fodermedel.

Kan en ko faktiskt bli hög?

Det går inte att fråga en ko om den känner ett rus. Forskare och veterinärer får i stället bedöma beteende, rörelser, puls, andning och andra kroppsliga förändringar.

Vid tillräckligt stor exponering för THC kan djur drabbas av förgiftning. Hur symtomen ser ut varierar mellan arter, men cannabinoider kan påverka bland annat medvetande, balans, kroppstemperatur, hjärtfrekvens och reaktionsförmåga.

Det finns äldre rapporter om nötkreatur som blivit sjuka efter att ha ätit stora mängder cannabisväxt. Beskrivna symtom har bland annat omfattat darrningar, stora pupiller, kraftig salivproduktion och onormal gång.

Det bör alltså inte romantiseras som en ovanligt avslappnad dag i hagen. Ett påverkat djur förstår inte varför kroppen beter sig annorlunda och kan bli stressat, falla eller skada sig.

För hästar innebär nedsatt balans och förändrat beteende dessutom en uppenbar skaderisk för både djuret och människor i närheten. Det finns betydligt mindre forskning om cannabis hos hästar än hos nötkreatur, vilket är ännu en anledning att inte experimentera.

Får kor ”munchies”?

THC är känt för att kunna öka aptiten hos människor och vissa försöksdjur. Om samma sak händer hos kor är svårare att avgöra.

En ko kan äta och idissla under en stor del av dygnet även helt opåverkad. Att upptäcka ”munchies” hos ett djur vars vardag redan kretsar kring att äta, vila och sedan äta samma mat en gång till kräver ganska noggranna mätningar.

Studier av hampabaserat foder har följt djurens foderintag, men resultaten varierar mellan produkt, mängd och försöksperiod. Vissa hamparestprodukter verkar fungera som en del av fodret, medan andra kan minska aptiten tillfälligt eller påverka smakligheten.

Om en ko efter hampakonsumtion fortsätter äta hö är det därför inget säkert tecken på cannabisframkallad hunger. Det kan lika gärna vara en ko som går tillbaka till jobbet.

Cannabinoider kan hamna i mjölk och vävnader

En central fråga är inte bara hur djuret påverkas, utan vad som händer med ämnena efteråt.

Forskning visar att cannabinoider kan tas upp i blodet och lagras tillfälligt i olika vävnader hos nötkreatur. En studie publicerad i Nature Food visade också att cannabinoider överfördes till mjölken hos kor som fick industrihampa med relativt högt cannabinoidinnehåll.

Forskarna beräknade att konsumtion av sådan mjölk skulle kunna innebära en THC-exponering över den akuta referensdos som används av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

Det betyder inte att mjölk i vanliga livsmedelsbutiker gör människor höga. Studien visar däremot varför fodersäkerhet och karenstider är viktiga. Ett fodermedel kan påverka mer än djuret som äter det.

Cannabinoider följer inte automatiskt bondens affärsplan. De bryr sig inte om växten var tänkt som hållbar restprodukt och kan i vissa fall fortsätta vidare till mjölk, kött eller fettvävnad.

Naturligt betyder inte fritt fram

Hampa kan i framtiden bli en intressant råvara i foder till vissa lantbruksdjur. Växten kan ge fiber, protein och fett, samtidigt som restprodukter från odling och cannabinoidutvinning tas till vara.

Men innan detta kan användas i stor skala måste forskarna veta:

• hur olika cannabinoider tas upp av olika arter
• vilka mängder som är säkra
• hur länge ämnena finns kvar i kroppen
• om de förs över till mjölk, kött eller andra livsmedel
• hur tillväxt, fortplantning och djurvälfärd påverkas

Reglerna för hampa i djurfoder varierar också mellan länder och produkter. Att hampa får odlas innebär inte automatiskt att alla delar av växten är godkända som foder.

Vad gör man om ett djur äter cannabis?

Om ett betesdjur har kommit åt cannabis eller en produkt som innehåller THC bör en veterinär kontaktas. Försök ta reda på vilken produkt det var, ungefär hur mycket djuret åt och när det hände.

Spara förpackningen om det finns en sådan. Ätbara cannabisprodukter kan innehålla andra ingredienser som också är olämpliga eller giftiga för djur.

Försök inte behandla djuret själv eller framkalla kräkning utan veterinärens instruktioner. Det gäller särskilt stora djur, där både undersökning och behandling kräver särskild kunskap och utrustning.

Och var ärlig om vad djuret fått i sig. Veterinären är mer intresserad av korrekt behandling än av en avancerad förklaring till hur en ko lyckades öppna en låst låda och äta innehållet.

Så – kan betesdjur bli höga?

Betesdjur kan ta upp cannabinoider, och tillräckligt mycket THC kan orsaka tydlig påverkan eller förgiftning. Men den forskning som finns handlar till stor del om kontrollerade mängder industrihampa och framför allt om nötkreatur.

Hampa som analyserad foderråvara är därför något helt annat än okontrollerad tillgång till THC-rik cannabis.

Framtidens kor kanske får äta noggrant reglerade hamparestprodukter som en del av sitt foder. Men det finns ingen anledning att låta dem beta fritt i en cannabisodling.

Kor är redan stora, nyfikna och svåra att argumentera med. De behöver inte dessutom vara osäkra på var marken befinner sig.

Källor

Irawan, A. et al. (2025). Use of industrial hemp byproducts in ruminants: A review of nutritional quality, cannabinoid exposure and food safety. Animal Nutrition. Tillgänglig via PubMed Central.

Kleinhenz, M.D., Weeder, M., Montgomery, S. et al. (2022). Short term feeding of industrial hemp with a high cannabidiolic acid content increases lying behavior and reduces biomarkers of stress and inflammation in Holstein steers. Scientific Reports, 12, 3683. Tillgänglig via PubMed Central.

Kleinhenz, M.D. et al. (2020). Plasma concentrations of eleven cannabinoids in cattle following oral administration of industrial hemp. Scientific Reports, 10. Tillgänglig via Nature.

Wagner, B. et al. (2022). Transfer of cannabinoids into the milk of dairy cows fed with industrial hemp could lead to Δ9-THC exposure that exceeds acute reference dose. Nature Food, 3, 921–932. Tillgänglig via Nature.

European Food Safety Authority (2011). Scientific Opinion on the safety of hemp for use as animal feed. EFSA Journal. Tillgänglig via EFSA.