Hoppa till innehåll
De kliniska resultaten är verkliga. Värderingarna är det kanske inte.
Compass Pathways värderas till omkring 560 miljoner dollar trots att bolaget ännu inte genererar några intäkter. MindMed har periodvis värderats till uppemot 2 miljarder dollar – också utan några intäkter.
Samtidigt har läkemedelsjätten bakom Ozempic sett sitt börsvärde falla kraftigt trots omkring 49 miljarder dollar i faktiska försäljningsintäkter.
Om bubblan inom psykedelika spricker kommer konsekvenserna sannolikt inte att drabba Wall Street hårdast. De verkliga förlorarna riskerar att bli de patienter som dessa behandlingar från början var tänkta att hjälpa.
De kliniska bevisen för psykedelikastödd terapi är verkliga. De blir allt starkare, och de är betydelsefulla.
Under de senaste fem åren har väl utformade kliniska studier visat att psilocybin kan ge snabba och långvariga minskningar av depressiva symtom på ett sätt som traditionella antidepressiva läkemedel ofta inte lyckas med.
En dos-responsmetaanalys av randomiserade, placebokontrollerade studier som publicerades i Journal of Affective Disorders bekräftade kortsiktig effekt vid egentlig depression.
En pilotstudie finansierad av det amerikanska veteranministeriet (VA) visade att 60 procent av militärveteraner med svår behandlingsresistent depression uppfyllde kriterierna för behandlingssvar tre veckor efter en enda dos på 25 milligram psilocybin. Tolv veckor senare var 40 procent fortfarande i remission – i en patientgrupp som tidigare inte fått effekt av flera olika behandlingar.
En fas 2-studie av psilocybinpreparatet COMP360 vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) visade snabba och varaktiga förbättringar av symtomen som höll i sig i upp till tolv veckor. Inga allvarliga biverkningar rapporterades. Resultaten ses som särskilt intressanta inom ett område där det i dag bara finns två FDA-godkända läkemedel och där många patienter avbryter traumafokuserad terapi i förtid.
Utvecklingen märks också internationellt. I Tyskland startade det första programmet för psilocybinbehandling på så kallad compassionate use-basis under 2026 för patienter med behandlingsresistent depression. I Tjeckien har lagstiftare godkänt terapeutisk användning av psilocybin vid svår depression. I Nya Zeeland började den första auktoriserade förskrivaren ge kliniska doser redan under 2025.
För personer som lever med tillstånd där övriga läkemedelsbehandlingar inte fungerar representerar psykedelisk terapi en genuint ny behandlingsmekanism. Terapin tros verka genom att öka hjärnans neuroplasticitet, bryta upp rigida aktivitetsmönster i hjärnans så kallade default mode network och skapa en psykologisk flexibilitet som kan hjälpa patienter att bearbeta trauman och ta sig ur destruktiva depressiva tankecykler.
Behovet av laglig och reglerad tillgång till dessa behandlingar är därför inte spekulativt. Det är kliniskt förankrat. Det är akut.
Och just därför att dessa substanser har så stor potential behöver det finansiella ekosystem som nu växer fram kring dem granskas noggrant – inte för att undergräva forskningen, utan för att skydda den.
Klyftan mellan vetenskap och kalkylblad
Jag har blivit nyfiken på hur stor den här marknaden faktiskt kan bli. Därför gick jag igenom marknadsprognoser från tio olika analysföretag från början av 2026.
Redan när det gäller marknadens nuvarande storlek råder det enorm oenighet. Uppskattningarna av vad marknaden för psykedeliska behandlingar är värd i dag sträcker sig från 603 miljoner dollar enligt Fact.MR till 4,51 miljarder dollar enligt Data Bridge – och då gäller den senare siffran enbart den amerikanska marknaden.
Det innebär en skillnad på mer än sju gånger för samma marknad och samma tidpunkt.
Framtidsprognoserna spretar ännu mer. Grand View Research uppskattar marknaden till 4,2 miljarder dollar år 2030. Coherent Market Insights tror på 9,6 miljarder dollar år 2032. Precedence Research räknar med 11 miljarder dollar år 2034, medan Research Nester prognostiserar 12,3 miljarder dollar år 2035.
Ett särskilt talande exempel kommer från Data Bridge. I en rapport från 2021 förutspådde företaget att marknaden skulle vara värd 6,86 miljarder dollar redan 2027. Nu är vi inne i 2026, och den siffran verkar inte existera någon annanstans än i själva rapporten.
Samtidigt ser verkligheten betydligt mer blygsam ut.
Den enda fullt fungerande och reglerade marknaden för psilocybin i USA – Oregons program för psilocybintjänster, som lanserades 2023 – har genererat ungefär 1,7 miljoner dollar i sammanlagda intäkter under sina tre första år.
Under samma period har omkring en tredjedel av de licensierade verksamheterna tvingats stänga.
Delstaten har dessutom behövt skjuta till 3,1 miljoner dollar från sin allmänna budget för att hålla det regulatoriska programmet igång.
Ozempic-jämförelsen
Jag vill jämföra psilocybinsektorns finansiella profil med ett läkemedel som faktiskt har fungerat kommersiellt, kliniskt och på global nivå – och se vad det kan lära oss om skillnaden mellan spekulativt marknadsbeteende och verkligt värde.
Novo Nordisks semaglutid, molekylen bakom Ozempic och Wegovy, är det senaste decenniets kanske största läkemedelsframgång. FDA-godkännandet för diabetes kom 2017 efter omfattande fas 3-studier. Godkännandet för obesitas följde 2021.
Intäkterna steg från 21,3 miljarder dollar 2021 till 48,6 miljarder dollar 2025. Enbart semaglutidportföljen genererade omkring 33 miljarder dollar förra året. Nettovinsten 2024 låg på cirka 14,6 miljarder dollar. Samtidigt investerar bolaget 9,5 miljarder dollar detta decennium i ny produktionskapacitet i en enda dansk stad.
Det är så ett verkligt läkemedelsblockbuster ser ut: vetenskapen är bevisad, studierna är slutförda, FDA har godkänt produkten, patientunderlaget omfattar 38 miljoner amerikaner, ersättningssystemen finns på plats – och intäkterna är verkliga.
Trots allt detta har Novo Nordisks aktie fallit med mer än 55 procent från sin 52-veckorshögsta nivå under det senaste året. Konkurrensen från Eli Lilly, prispress från statliga förhandlingar och en mättnad bland patienter som har råd med läkemedel för 1 000 dollar i månaden har pressat även denna jätte. Bolaget sänkte dessutom sina prognoser fyra gånger under 2025.
Om 2020-talets mest framgångsrika läkemedelsportfölj kan tappa halva sitt marknadsvärde trots 49 miljarder dollar i årliga intäkter, vad är det då egentligen som bär upp värderingarna för psykedeliska bolag som aldrig har genererat en enda dollar i kommersiella intäkter?
Värderingsfrågan
COMPASS Pathways har i dag ett börsvärde på omkring 560 miljoner dollar. Intäkterna de senaste tolv månaderna: noll. Nettoförlusten uppgår till nästan 288 miljoner dollar, samtidigt som bolaget har årliga rörelsekostnader på cirka 157 miljoner dollar. Samtliga analytiker förutspår dessutom noll i intäkter även under 2026.
MindMed, som numera heter Definium Therapeutics, värderas till mellan 1,5 och 2 miljarder dollar. Intäkter: noll. Bolaget redovisade en kvartalsförlust på 42,7 miljoner dollar och har endast finansiering som räcker till 2027 – förutsatt att nuvarande kostnadstakt inte ökar.
Atai Life Sciences gick samman med Beckley Psytech efter att aktien rasat med 40 procent på en enda dag när en klinisk studie misslyckades. Cybin, numera Helus, har säkrat finansiering på 500 miljoner dollar men har fortfarande ingen produkt som är i närheten av marknadslansering.
I oktober 2025 slutförde läkemedelsjätten AbbVie förvärvet av Gilgamesh Pharmaceuticals kandidat bretisilocin i en affär värd upp till 1,2 miljarder dollar.
Bretisilocin är en syntetisk substans som utvecklats för att behålla psilocybins antidepressiva egenskaper samtidigt som den psykedeliska upplevelsen blir kortare och mildare. Tanken är att skapa ett läkemedel som kan distribueras genom traditionella vård- och läkemedelssystem – utan terapeuter, specialiserade behandlingscenter eller de omfattande behandlingsupplägg som ofta förknippas med psykedelisk terapi.
Novo Nordisks framgång byggde på en molekyl som stöddes av ett decennium av kliniska studier, regulatoriska godkännanden, enorma patientgrupper och väl etablerade ersättningssystem.
AbbVies satsning följer samma logik.
Men den har samtidigt väldigt lite att göra med psilocybin så som den psykedeliska behandlingsrörelsen traditionellt har förstått och använt substansen.
Frågan för rörelsen blir därför om vägen till legalisering och bred tillgång går genom den här typen av läkemedelsaffärer – eller om den riskerar att slukas av dem.
Jämförelsen med cannabisindustrins mest spekulativa period är svår att undvika.
När Tilray nådde ett börsvärde på 13,4 miljarder dollar 2018, trots endast 43 miljoner dollar i omsättning, betraktades värderingen av många som absurd.
Men det fanns åtminstone intäkter.
Det fanns en produkt som faktiskt såldes till verkliga människor.
Alltför rädda för att låta uråldriga terapitraditioner gå förlorade har politiker, lobbyister och myndigheter i stället skapat ett system där psilocybin måste bestiga läkemedelsvärldens motsvarighet till Mount Everest. Samtidigt borde mindre aktörer ges möjlighet att arbeta med substansen i kontrollerade och mänskligt anpassade miljöer.
Men vad är egentligen poängen med att skapa de hinder som krävs för att bygga nästa miljardbolag, där vetenskapen används för att ta sig förbi regulatoriska barriärer, om resultatet bara blir att miljontals investerare förlorar pengar?
Det här börjar allt mer likna en affär där några få tjänar stort medan majoriteten står för förlusterna.
Cannabisrörelsen har redan visat vad som händer när de som skriver reglerna också är de som tjänar pengar på dem: patienter stängs ute av höga priser, små aktörer slås ut, minoritets- och lokalsamhällen får bära kostnaderna för förbudspolitiken utan att ta del av legaliseringens fördelar, och växtens medicinska trovärdighet hamnar i skymundan.
När det gäller psykedelika finns dessutom ytterligare en dimension.
Mazatekiska samhällen i Mexiko har öppet motsatt sig kommersialiseringen av sina ceremoniella traditioner. Peru klassade redan 2008 kunskapen kring ayahuasca som ett nationellt kulturarv. Brasilien har begränsat legitim användning till religiösa sammanhang.
Samtidigt lämnar företag in patentansökningar på substanser och behandlingsmodeller som har sina rötter i just dessa traditioner. Juridiska experter har varnat för att vissa av dessa patentstrategier i praktiken riskerar att omfatta metoder och kunskaper som har använts i århundraden.
Om legaliseringen går framåt utan modeller för vinstdelning, utan strukturer för samtycke från ursprungsbefolkningar och utan marknadsregler som förhindrar den typ av konsolidering som urholkade cannabisindustrin, finns risken att forskningens löften fångas upp av kommersiella intressen innan patienterna ens hinner ta del av dem.
Det är inte ett argument mot psykedelika.
Tvärtom är det kanske det mest psykedelikavänliga argumentet av alla.
Den industri som dessa substanser förtjänar
En veteran med behandlingsresistent depression som uppnår remission efter en enda psilocybinsession på ett VA-sjukhus – det är verkligt.
En PTSD-patient i en COMP360-studie som för första gången kan bearbeta traumatiska minnen utan att återtraumatiseras – det är verkligt.
En facilitator i Portland som driver en liten klinik, tar omkring 900 dollar per session och tjänar runt 10 000 dollar i månaden samtidigt som hen gör meningsfull skillnad för människor – det är verkligt.
En mångmiljardindustri som bygger sina framtidsprognoser på marknadsrapporter som skiljer sig åt med en faktor på sju – det är inte verklighetsförankrat.
Aktievärderingar som saknar koppling till faktisk kommersiell verksamhet är inte heller det.
Inte heller en lobbyapparat som byggs upp innan marknaden den säger sig representera ens existerar fullt ut, eller ett företagsförvärv på 1,2 miljarder dollar av en substans som medvetet designats för att kringgå just den terapeutiska modell som rörelsen ursprungligen förespråkade.
Novo Nordisk byggde decenniets mest framgångsrika läkemedelsportfölj på rigorös forskning och en enorm efterfrågan i verkligheten – och ändå halverades bolagets börsvärde på ett år.
Den psykedeliska sektorn saknar fortfarande den grunden.
Vetenskapen är alldeles för viktig för att reduceras till ett högriskspel där allt hänger på att några få vinnare ska lyckas.
Och patienterna som behöver dessa behandlingar är alldeles för viktiga för att hamna i skymundan.
Vägen framåt handlar därför inte om mindre legalisering – utan om bättre legalisering. Ett system som styrs av evidens, som tar ansvar inför samhället, som är motståndskraftigt mot maktkoncentration och som är ärligt med vad vi faktiskt vet och vad vi fortfarande inte vet.
Om cannabisindustrins historia har lärt oss någonting är det detta:
Det värsta som kan hända en medicin är att den blir ett finansiellt instrument innan den blir tillgänglig för de människor som faktiskt behöver den.
Läs originalartikeln här!
