Hoppa till innehåll
Samtidigt som politiker och hälsomyndigheter i Nederländerna fortfarande har ett komplicerat förhållande till cannabis, finns de verkliga hoten mot människors hälsa på helt andra håll. De 18 ämnen som tas upp i den här artikeln kan i olika avseenden innebära större hälsorisker än cannabis. Trots det är de fullt lagliga och finns antingen att köpa överallt eller ingår i vanliga vardagsprodukter. Ett ämne som kanske inte är särskilt lättsmält – men väl värt att titta närmare på.
Hälsosam men olaglig cannabis
Överraskande nog hör cannabisens aktiva ämnen till de säkrare substanserna som används av människor. I rätt dos kan cannabis bidra till bättre välbefinnande och lindra besvär vid flera olika tillstånd. Allt fler människor världen över får i dag tillgång till sådana behandlingar, men så har det långt ifrån alltid varit.
I början av 1930-talet inledde USA ett omfattande förbud mot cannabis. All användning kriminaliserades, och även industrihampa förbjöds. Resten av världen följde efter. En av de stora konsekvenserna av det globala cannabisförbudet blev att den vetenskapliga forskningen om växten i stort sett stod stilla under närmare 80 år.
Den utvecklingen har lyckligtvis vänt. Under de senaste åren har forskningen om cannabis ökat kraftigt. Det har gett oss betydligt större kunskap om växtens aktiva ämnen och deras möjliga medicinska egenskaper.
Ohälsosamma – men fullt lagliga produkter
Under de decennier då cannabis var förbjudet i stora delar av världen har en mängd nya produkter och substanser blivit en självklar del av vardagen. Många av dem är helt lagliga, säljs fritt och används dagligen – trots att flera är förknippade med välkända hälsorisker.
Det innebär inte att cannabis är ofarligt eller att alla lagliga produkter är skadliga. Men det väcker en intressant fråga: Varför granskas vissa ämnen betydligt hårdare än andra, trots att riskerna kan vara minst lika stora – eller i vissa fall större?
Nästa gång någon hävdar att cannabis är ett av de största hoten mot folkhälsan kan det därför vara värt att lyfta fram hela bilden. Vad säger egentligen forskningen om cannabisens risker och möjliga medicinska användningsområden? Och hur står de riskerna sig jämfört med andra lagliga produkter som vi möter varje dag?
För att kunna föra en saklig diskussion behöver vi utgå från vetenskapliga fakta – inte gamla föreställningar eller stigma.
1. Tillsatt socker
Att få i sig för mycket tillsatt socker är kopplat till flera välkända hälsorisker. Till skillnad från de naturliga sockerarter som finns i exempelvis frukt innehåller livsmedel med tillsatt socker ofta väldigt lite fibrer. Fibrerna i frukt gör att sockret tas upp långsammare av kroppen, medan tillsatt socker kan ge en snabb blodsockerhöjning.
Problemet är inte socker i sig, utan mängden. Många livsmedel och drycker innehåller betydligt mer tillsatt socker än vad kroppen behöver. Eftersom det finns i allt från läsk och godis till yoghurt, flingor och färdigrätter är det lätt att få i sig stora mängder utan att tänka på det.
Ett högt intag av tillsatt socker har i forskning kopplats till ökad risk för bland annat typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, övervikt och fetma. Många upplever också den klassiska ”sockerkraschen”, där en snabb energitopp följs av trötthet och sänkt energinivå.
Socker kan dessutom stimulera hjärnans belöningssystem, vilket gör att många får ett starkt sug efter söta livsmedel. Forskare har diskuterat om socker kan ge ett beroendelikt beteende, men jämförelser med kokain eller andra narkotiska preparat är omdebatterade och det finns i dag inget vetenskapligt samförstånd om att socker orsakar ett beroende på samma sätt som dessa droger.
2. Raffinerade spannmålsprodukter
Precis som tillsatt socker kan ett högt intag av raffinerade spannmålsprodukter påverka blodsockret negativt. Fullkornsprodukter innehåller naturligt fibrer som bromsar upptaget av kolhydrater, medan raffinerade produkter – exempelvis vitt bröd, vitt ris och många bakverk – har förlorat en stor del av sitt fiberinnehåll under tillverkningen.
När kroppen snabbt bryter ned dessa kolhydrater till glukos stiger blodsockret. För att få ned blodsockernivån frisätter kroppen insulin, ett hormon som hjälper cellerna att ta upp glukosen. Om energiöverskottet är stort lagras en del av den som fett.
Ett långvarigt högt intag av raffinerade kolhydrater, särskilt i kombination med en energirik kost och låg fysisk aktivitet, kan bidra till övervikt och öka risken för insulinresistens och typ 2-diabetes. Sjukdomen utvecklas dock genom ett samspel mellan flera faktorer, där även genetik, kroppsvikt och livsstil spelar en viktig roll.
Det har också publicerats studier som funnit ett samband mellan cannabisanvändning och lägre kroppsmassaindex, mindre midjemått samt bättre markörer för glukos- och insulinomsättning. Samtidigt betonar forskare att resultaten främst bygger på observationsstudier. De visar ett samband, men kan inte fastslå att cannabis i sig orsakar dessa effekter. Mer forskning behövs för att förstå relationen mellan cannabinoider och ämnesomsättningen.
3. Koffein (kaffe och energidrycker)
Koffein ingår ibland i läkemedel, exempelvis vissa smärtstillande medel och huvudvärkstabletter, eftersom ämnet kan ha en kärlsammandragande effekt. Framför allt är koffein dock den huvudsakliga aktiva substansen i kaffe – världens mest använda stimulerande medel.
En dödlig överdos koffein efter att enbart ha druckit kaffe är mycket osannolik. En kopp kaffe innehåller omkring 95 milligram koffein. En studie från 1960-talet uppskattade att cirka 200 milligram koffein per kilo kroppsvikt kan vara en dödlig dos. För en person som väger 80 kilo skulle det motsvara ungefär 150 koppar kaffe.
Det betyder dock inte att stora mängder kaffe är hälsosamma. Upp till fyra koppar om dagen anses i allmänhet vara en måttlig konsumtion, medan större mängder kan leda till nervositet, hjärtklappning och sömnsvårigheter.
Energidrycker innehåller ofta höga halter koffein. I maj 2017 rapporterades en 16-årig pojke ha avlidit efter att ha konsumerat stora mängder koffeinhaltiga energidrycker, kaffe och läsk. En studie från 2014 pekade också på att höga doser koffein från energidrycker kan kopplas till en ökad risk för bland annat komplikationer under graviditet, fysiskt beroende och beroendelika beteenden.
När det gäller cannabis har det länge hävdats att en dödlig dos skulle kräva en extremt stor mängd, betydligt mer än vad en människa realistiskt kan konsumera vid ett och samma tillfälle. Något vetenskapligt dokumenterat dödsfall där enbart cannabis varit den direkta orsaken till en akut dödlig överdos har inte kunnat fastställas.
4. Antiinflammatoriska läkemedel
Relationen mellan människan och cannabis sträcker sig tillbaka till jordbrukets tidiga historia – alltså flera tusen år tillbaka i tiden. Enligt förespråkare för medicinsk cannabis har växten använts under lång tid utan att några omfattande allvarliga biverkningar dokumenterats.
Detsamma gäller inte antiinflammatoriska läkemedel. Några av de vanligaste biverkningarna av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) är magsår, halsbränna och ökad blödningsrisk. Hit hör bland annat läkemedel som ibuprofen och acetylsalicylsyra (aspirin), som säljs receptfritt i många länder.
Enligt den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA läggs dessutom minst 103 000 personer in på sjukhus varje år i USA på grund av biverkningar kopplade till NSAID-läkemedel. Uppskattningsvis avlider omkring 16 500 personer årligen till följd av komplikationer relaterade till dessa läkemedel.
5. Snabbmat
Varje år säljer McDonald’s över 900 miljoner Big Macs världen över. Tillsammans med andra snabbmatskedjor är Big Mac fortfarande en av världens mest populära snabbmatsprodukter.
En enda Big Mac innehåller omkring 50 procent av det rekommenderade dagliga intaget av fett, cirka 40 procent av det rekommenderade dagliga intaget av natrium och omkring 9 gram socker, varav merparten är tillsatt. Kombineras hamburgaren med pommes frites, två portioner dippsås och en läsk kan sockerintaget stiga till hela 65 gram.
Det är därför inte förvånande att snabbmat ofta kopplas samman med övervikt, typ 2-diabetes och olika ämnesomsättningssjukdomar. En studie från 2005 visade dessutom att personer som åt på snabbmatsrestauranger två gånger i veckan gick upp omkring fem kilo mer i vikt än personer som endast åt där en gång i veckan. Forskarna såg också att risken för insulinresistens ungefär fördubblades.
Big Mac säljs på omkring 36 000 restauranger i över 100 länder. I många av dessa länder kan innehav eller användning av cannabis fortfarande leda till långa fängelsestraff – och i vissa fall till och med dödsstraff.
6. Industriella transfetter
Transfetter uppstår när naturliga fetter förändras genom en industriell process. Flytande vegetabiliska oljor härdas kemiskt för att bli fasta fetter, och det är under denna process som industriella transfetter bildas.
Problemet med transfetter är att de påverkar kroppen negativt. De kan höja nivåerna av det ”onda” LDL-kolesterolet och samtidigt sänka det ”goda” HDL-kolesterolet, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Det mest problematiska är att industriella transfetter tidigare förekom i många processade livsmedel. I dag har de förbjudits eller begränsats kraftigt i bland annat EU, men de kan fortfarande förekomma i vissa produkter i andra delar av världen. Därför är det fortfarande viktigt att vara uppmärksam på innehållsförteckningar och ursprungsland när man köper importerade livsmedel.
7. Propylenglykol (PG) / Polyetylenglykol (PEG)
Propylenglykol (PG) och polyetylenglykol (PEG) är ämnen som används som lösnings- och förtunningsmedel i livsmedel, läkemedel och en rad andra vardagsprodukter. De förekommer även i många vätskor för e-cigaretter.
Samtidigt som flera myndigheter klassificerar PG och PEG som ämnen som i allmänhet anses säkra vid avsedd användning, visar forskning att de vid upphettning till temperaturer över cirka 230 grader Celsius kan bilda formaldehyd.
Formaldehyd är ett ämne som är känt för att vara irriterande och klassificeras som cancerframkallande vid tillräckligt hög eller långvarig exponering.
8. Antibiotika
Antibiotika i sig är inte ohälsosamt. Det verkliga problemet är hur vi människor använder dessa läkemedel. Antibiotikaresistenta infektioner är i dag en allvarlig global utmaning. Även om vissa länder har förbjudit användningen av antibiotika i djurfoder är det fortfarande tillåtet i bland annat USA, där antibiotika länge har använts för att främja tillväxt hos djur inom köttproduktionen.
Antibiotikaresistenta bakterier utgör ett stort hot mot folkhälsan världen över. Samtidigt som antalet resistenta bakteriestammar ökar har endast två nya antibiotikaklasser introducerats under de senaste 30 åren. Det innebär att allt fler människor – och djur – riskerar att bli svårt sjuka eller avlida i infektioner som tidigare kunde behandlas.
Cannabis har i laboratoriestudier visat antibakteriella egenskaper mot vissa bakterier. Därför undersöker forskare nu om cannabinoider i framtiden skulle kunna användas som en grund för nya antibiotikabehandlingar. Forskningen befinner sig dock fortfarande på ett tidigt stadium och någon etablerad behandling finns ännu inte.
9. Konstgjorda färg-, smak- och aromämnen
Konstgjorda färg-, smak- och aromämnen identifieras ofta med så kallade E-nummer. Det innebär att ämnena har godkänts för användning inom EU och bedömts vara säkra inom de gränsvärden som fastställts. Samtidigt pågår en vetenskaplig diskussion om hur vissa tillsatser påverkar hälsan vid långvarig konsumtion eller i kombination med andra ämnen.
I dag innehåller många processade livsmedel ett stort antal tillsatser. Därför kan det vara svårt att veta hur mycket man faktiskt får i sig över tid och vilka effekter olika kombinationer av ämnen kan ha.
Ett exempel är sötningsmedlet aspartam (E951). Europeiska och internationella livsmedelssäkerhetsmyndigheter bedömer att aspartam är säkert inom de rekommenderade intagsnivåerna. Samtidigt har vissa forskare pekat på möjliga kopplingar till bland annat cancer och rapporterat biverkningar som huvudvärk, yrsel och magbesvär hos vissa personer. Forskningen är dock inte entydig och resultaten är omdiskuterade.
Det finns också studier som antyder att vissa artificiella sötningsmedel kan påverka kroppens glukosreglering och insulinrespons hos vissa individer. Även här är forskningsläget inte helt klart, och fler studier behövs för att dra säkra slutsatser.
Den allmänna rekommendationen från många näringsforskare är därför att i första hand välja en kost som består av så lite processade livsmedel som möjligt och i stället prioritera naturliga råvaror.
10. Kaliumbromat
Kaliumbromat (E924) är ett ämne som tidigare användes i bröd och andra bageriprodukter för att stärka degen och förlänga hållbarheten. Ämnet förbjöds i bland annat Sverige och övriga EU eftersom det bedömdes kunna innebära hälsorisker. Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) klassificerar dessutom kaliumbromat som möjligen cancerframkallande för människor.
Kaliumbromat är ett exempel på att ett ämne som en gång varit godkänt senare kan förbjudas när ny forskning visar att riskerna är större än man tidigare trott. Genom åren har flera livsmedelstillsatser omvärderats eller fått skärpta användningsregler i takt med att den vetenskapliga kunskapen utvecklats.
Det visar att livsmedelssäkerhet är ett område som ständigt förändras. Att ett ämne är godkänt i dag innebär inte nödvändigtvis att den vetenskapliga bedömningen kommer att se likadan ut i framtiden.
11. Teflon
År 2016 betalade kemikalietillverkaren DuPont 5,1 miljoner dollar i en förlikning till en tidigare anställd som hade utvecklat testikelcancer. Mannen lyckades göra det sannolikt att sjukdomen hade samband med att han utsatts för en kemikalie som användes vid tillverkningen av teflon – beläggningen som finns i många stekpannor med non-stick-yta.
American Cancer Society har framhållit att teflon i sig inte har kunnat kopplas direkt till cancer. Samtidigt undertecknade fler än 226 forskare och andra experter från över 40 länder år 2015 ett internationellt uttalande där de krävde minskad användning av de högfluorerade kemikalier som används vid tillverkningen av bland annat teflon. Syftet var att skydda både folkhälsan och miljön.
Teflon tillverkas av det syntetiska materialet polytetrafluoreten, PTFE, som tillhör den större gruppen poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS. I uttalandet hänvisade forskarna till studier som pekade på att vissa PFAS-ämnen kan orsaka tumörer i flera organ, skada levern och kopplas till lägre födelsevikt och mindre kroppsstorlek hos nyfödda.
Trots den växande oron används PFAS fortfarande i en rad produkter, bland annat i vissa non-stick-beläggningar, matförpackningar och fettavvisande engångsmaterial.
12. Tobak
Det råder ingen tvekan om att tobak är en av de största förebyggbara orsakerna till sjukdom och död i världen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör över åtta miljoner människor varje år till följd av tobaksbruk. Tobaksrök innehåller dessutom ett stort antal ämnen som är skadliga för människors hälsa, däribland ett sjuttiotal kända cancerframkallande ämnen.
Trots de välkända hälsoriskerna är tobaksprodukter fortfarande lagliga i de flesta länder och säljs i stor omfattning, även om de omfattas av strikta regler kring marknadsföring, innehåll och försäljning.
Studier som jämfört cannabisrök och tobaksrök har inte visat samma tydliga koppling mellan cannabisrök och risken för vissa typer av cancer. Forskningen är dock fortfarande begränsad och resultaten varierar mellan olika studier. Samtidigt gäller att all rök från förbränning innehåller ämnen som kan irritera och skada luftvägarna.
För personer som använder medicinsk cannabis rekommenderas därför ofta andra administrationsformer, exempelvis en medicinsk vaporizer, som värmer cannabis utan att den förbränns och därmed minskar exponeringen för många av de skadliga ämnen som bildas vid rökning.
13. Alkohol
I USA förbjöds försäljning och tillverkning av alkohol år 1920 under den så kallade förbudstiden. Syftet var att minska alkoholmissbruket och de samhällsproblem som följde i dess spår. Förbudet fick dock inte den effekt som lagstiftarna hade hoppats på. I stället ökade den illegala tillverkningen och smugglingen av alkohol, och år 1933 avskaffades förbudet.
Alkohol är i dag ett av världens mest använda berusningsmedel och har en stark kulturell förankring i många länder. Samtidigt är det också ett av de ämnen som orsakar störst skador på både individ- och samhällsnivå.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) bidrar alkoholkonsumtion till omkring 2,6 miljoner dödsfall varje år världen över. Utöver de medicinska konsekvenserna är alkohol kopplat till en rad sociala problem, däribland våld, trafikolyckor och beroendesjukdom.
Många forskare och folkhälsoexperter menar därför att alkohol innebär större hälsorisker än cannabis i flera avseenden, även om båda substanserna kan medföra risker och bör användas med försiktighet.
14. Nitriter och nitrater
Nitriter och nitrater är konserveringsmedel som används i processat kött. På innehållsförteckningar anges de bland annat som kaliumnitrit (E249), natriumnitrit (E250), natriumnitrat (E251) och kaliumnitrat (E252).
Ämnena används för att bevara köttets röda färg, förlänga hållbarheten och ge smak åt produkter som salami, skinka, bacon, korv och varmkorv.
Under de senaste decennierna har ett växande antal studier kopplat hög konsumtion av processat kött till en ökad risk för flera cancerformer, framför allt tjock- och ändtarmscancer. Världshälsoorganisationen (WHO) har därför klassificerat processat kött som cancerframkallande för människor. Det är dock den samlade konsumtionen av processat kött som har kopplats till den ökade risken, inte enbart nitriter och nitrater.
En intressant detalj är att köttprodukter utan tillsatta nitriter och nitrater ofta är dyrare än traditionellt processade alternativ. Det innebär att ekonomiska faktorer kan påverka vilka livsmedel människor har möjlighet att välja.
Samtidigt visar laboratorieforskning att vissa cannabinoider kan påverka cancerceller på olika sätt, bland annat genom att hämma deras tillväxt eller inducera celldöd. Resultaten är lovande, men kommer främst från studier på celler och djur. Det finns ännu inte tillräcklig klinisk evidens för att cannabis eller cannabinoider ska betraktas som en etablerad behandling mot cancer.
15. Glyfosat (Roundup)
En av de vanligaste produkterna som innehåller glyfosat är ogräsmedlet Roundup, som under många år har använts i stor omfattning världen över. Glyfosat har varit föremål för omfattande debatt, och i USA har tusentals personer stämt tillverkaren med påståendet att långvarig exponering för produkten bidragit till att de utvecklat cancer.
Under de senaste åren har mätbara halter av glyfosat påträffats i flera livsmedelsprodukter. Bland annat har analyser hittat rester i glass från Ben & Jerry’s som sålts i flera europeiska länder, liksom i vissa spannmålsprodukter från välkända varumärken som Quaker Oats och Cheerios.
Glyfosat används fortfarande i stor skala inom jordbruket, vilket innebär att rester av ämnet kan förekomma i mark, vatten och livsmedel. Samtidigt råder det delade meningar inom forskarvärlden om hur stora hälsoriskerna är vid de nivåer som människor normalt exponeras för. Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) har klassificerat glyfosat som ”troligen cancerframkallande för människor”, medan andra myndigheter, däribland den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA), har gjort en annan riskbedömning vid godkänd användning.
16. Parabener
Parabener är syntetiska konserveringsmedel som används i en rad produkter, bland annat kosmetika, deodoranter, schampo, hudvårdsprodukter samt vissa livsmedel och drycker. Uppskattningar har visat att parabener under lång tid har förekommit i en stor andel av de processade konsumentprodukter som säljs världen över.
Under de senaste decennierna har forskare undersökt vilka effekter långvarig exponering för parabener kan ha på människors hälsa. Särskilt har deras möjliga påverkan på hormonsystemet och immunförsvaret varit föremål för forskning, eftersom vissa parabener kan uppvisa svaga hormonliknande egenskaper.
I en uppmärksammad studie från 2004 påträffades mätbara halter av parabener i vävnadsprover från 19 av 20 brösttumörer. Studien kunde dock inte visa att parabener orsakade cancer, utan endast att ämnena fanns närvarande i proverna.
Som en försiktighetsåtgärd har Europeiska unionen förbjudit eller begränsat användningen av flera parabener i kosmetiska produkter, särskilt sådana som misstänks kunna innebära en högre hälsorisk. Andra parabener är fortfarande tillåtna efter att ha bedömts som säkra inom fastställda användningsnivåer.
17. Ftalater
Ftalater är en grupp kemiska ämnen som används för att göra plast mjukare och mer flexibel. De förekommer även i vissa kosmetiska produkter, nagellack, rengöringsmedel och andra konsumentprodukter där de förbättrar konsistens och hållbarhet.
Forskning har visat att flera ftalater kan fungera som hormonstörande ämnen, vilket innebär att de kan påverka kroppens hormonsystem. Av den anledningen har forskare undersökt om långvarig exponering kan bidra till olika hälsoproblem, bland annat påverkan på fortplantningsförmågan, barns utveckling och vissa hormonrelaterade sjukdomar. Sambandet med cancer är fortfarande föremål för forskning och är ännu inte helt klarlagt.
Mot bakgrund av den växande kunskapen har Europeiska unionen begränsat eller förbjudit användningen av flera ftalater i bland annat leksaker, barnartiklar och vissa konsumentprodukter. Trots detta används vissa ftalater fortfarande i ett stort antal produkter där de fortfarande är godkända.
18. Parfym
Vet du egentligen vad som finns i din parfym? Ingrediensen ”parfym” eller ”fragrance” på en innehållsförteckning kan stå för en blandning av många olika kemiska ämnen. Bland dessa kan det förekomma ftalater och andra ämnen, såsom styren, beroende på produkt och tillverkare.
Tidiga studier har undersökt om exponering för styren kan vara kopplad till en ökad risk för bland annat leukemi och lymfom. Forskningen är dock ännu inte tillräcklig för att dra säkra slutsatser, och sambandet är fortfarande föremål för vetenskaplig utvärdering.
I många länder är tillverkare inte skyldiga att redovisa varje enskild kemisk komponent som ingår i en parfymblandning, eftersom doftsammansättningar ofta betraktas som företagshemligheter. Det innebär att konsumenter som använder parfymerade tvålar, hudvårdsprodukter, parfymer och kosmetika dagligen kan exponeras för små mängder av olika kemiska ämnen, vars långsiktiga hälsoeffekter fortfarande studeras.
Läs originalartikeln här!
