Stockholm Medical Cannabis Conference

Ännu mer forskning motbevisar teorin om att cannabis är en ”inkörsportdrog” återigen.

Ny forskning motbevisar teorin om att cannabis är en ”inkörsportdrog” och visar att det inte finns någon ökning av missbruksproblem eller psykologiska problem i stater som legaliserat användning av cannabis för vuxna. 

Marijuana joint, close up. Free public domain CC0 photo.

Forskningen från CU Boulder i USA visar att legaliseringen av cannabis för vuxna på delstatsnivå inte leder till en ökning av missbruksproblem eller användning av andra olagliga droger bland vuxna. I själva verket kan det minska alkoholrelaterade problem.

I studien, som använde uppgifter från mer än 4 000 tvillingar från Colorado och Minnesota, fann man inte heller någon koppling mellan legalisering av cannabis och ökade kognitiva, psykologiska, sociala, relationella eller ekonomiska problem.

För studien, som publicerades i tidskriften Psychological Medicine, använde forskare vid University of Minnesota, CU Boulder och CU Anschutz Medical Campus data från två av landets största och längsta tvillingstudier: den ena ligger vid IBG och den andra vid Minnesota Center for Twin Family Research.

Forskarna har följt deltagarna, som nu är 24-49 år gamla, sedan tonåren och samlat in uppgifter om användning av alkohol, tobak, cannabis och flera olagliga droger samt mått på ”psykosocial hälsa”.

År 2014 blev Colorado en av de två första delstaterna i USA att inleda laglig försäljning av marijuana för rekreationsbruk. I Minnesota är fritidsbruk av cannabis fortfarande olagligt. 

Styrkan i tvillingstudier

Genom att jämföra 40 procent av tvillingarna som bor i stater där det är lagligt att använda cannabis för rekreationsändamål med dem som bor i stater där det fortfarande är olagligt, försökte forskarna få en allmän uppfattning om legaliseringens inverkan.

Genom att specifikt jämföra tvillingar med tvillingar i 240 par där den ena bor i en delstat som legaliserat och den andra i en delstat som inte legaliserat försökte forskarna dessutom fastställa vilka förändringar, om några, som legaliseringen av cannabis orsakar.

John Hewitt, professor i psykologi och neurovetenskap vid CU Boulder, förklarade: ”Denna design med två tvillingar kontrollerar automatiskt ett stort antal variabler, inklusive ålder, social bakgrund, tidigt hemliv och till och med genetiskt arv som kan påverka hälsoutfallet.

”Om sambandet håller i sig ger det starka bevis för att miljön, i det här fallet legalisering, har en inverkan.”

I en tidigare studie fann gruppen att enäggstvillingar som bor i stater där cannabis är lagligt använde det cirka 20 % oftare än deras tvilling i stater där det är olagligt.

Den logiska nästa frågan var om mer användning innebar fler problem.

För att ta reda på det jämförde gruppen undersökningsresultat som tittade på 23 mått på ”psykosociala problem”, inklusive användning av alkohol och olagliga droger som kokain och heroin, psykotiskt beteende, ekonomiska problem, kognitiva problem, arbetslöshet och relationer på jobbet och i hemmet.

De fann inget samband mellan legalisering av cannabis och ökad risk för cannabisanvändningsstörningar eller cannabisberoende. 

Även om många kritiker av legalisering har uttryckt oro för att cannabis kan fungera som en ”gateway drug” till andra mer skadliga ämnen, fann forskarna inga förändringar i användningen av olagliga droger efter legaliseringen.

Medförfattaren Dr Christian Hopfer, läkare och professor i psykiatri vid IBG och CU Anschutz som studerar missbruksproblem, säger:  ”När det gäller cannabisanvändning på låg nivå, som var majoriteten av användarna, hos vuxna verkar legaliseringen inte öka risken för missbrukssjukdomar.

Tvillingar i stater där cannabis är lagligt visade dock färre symtom på alkoholmissbrukssyndrom och var mindre benägna att delta i riskbeteenden efter att ha druckit, till exempel att köra bil i berusat tillstånd.

Ingen drog är riskfri

Författarna varnar för att studien inte tittade på effekterna på ungdomar och att den inte heller tittade närmare på typ och dosering av cannabis som konsumeras.

”Vår studie tyder på att vi inte bör vara överdrivet oroliga för vardaglig vuxenanvändning i en legaliserad miljö, men ingen drog är riskfri”, säger professor Hewitt.

”Det vore ett misstag att avfärda riskerna med högre doser av en drog som är relativt säker i små mängder.”

Studien fann inte heller några bevis för att legalisering av cannabis skulle gynna den psykosociala hälsan.

I dag bor hälften av USA:s befolkning på en plats där cannabis är lagligt, och flera andra överväger att legalisera det.

Huvudförfattaren Stephanie Zellers, som inledde forskningen som doktorand vid Institute for Behavioral Genetics (IBG) vid CU Boulder, kommenterar: ”Vi hittade verkligen inget stöd för många av de skador som folk oroar sig för i samband med legalisering. Ur ett folkhälsoperspektiv är dessa resultat lugnande.”

Dr Zellers, som nyligen doktorerade vid University of Minnesota, hoppas att artikeln, och fler som kommer att komma, kommer att bidra till att informera politiska samtal om legalisering.

Hon tillade: ”Jag skulle gärna se att vi kunde komma förbi frågan om legalisering är bra eller dåligt och gå över till mer specifika frågor som: ’Vem är mest utsatt? Vem kan gynnas mest? Och hur?’ Så att människor kan göra välgrundade val.”

Mer forskning om cannabispolitik och psykos

Förra veckan genomfördes en studie som utforskade cannabispolitikens inverkan på psykosrelaterade diagnoser och som fann ”ingen statistiskt signifikant ökning” av antalet psykoser i stater där medicinsk eller rekreationell cannabis är laglig, jämfört med de stater där växten fortfarande är förbjuden.  

Forskarna undersökte kommersiella och Medicare Advantage-uppgifter från mer än 63 miljoner individer mellan 2003 och 2017. 

Antalet unika anspråk med psykosrelaterade diagnoser, förskrivna antipsykotika och uppföljningstid analyserades tillsammans med mått på delstaternas cannabispolitik och demografiska, sociala och ekonomiska egenskaper på delstatsnivå.

I uppsatsen dras slutsatsen: ”I denna retrospektiva kohortstudie av kommersiella och Medicare Advantage-anspråksdata var statens medicinska och rekreativa cannabispolitik inte förknippad med en statistiskt signifikant ökning av andelen psykosrelaterade hälsoutfall. 

”Eftersom stater fortsätter att införa nya cannabispolicyer kan en fortsatt utvärdering av psykos som en potentiell konsekvens av statlig cannabislegalisering vara informativ.”

Ursprungsartikel

Dela denna artikel