I Rifbergen har berberbönder odlat cannabis i generationer – och fängslats för det. Nu vill landet i stället se deras hasch ta plats på den globala marknaden för medicinsk cannabis. Ett reportage från Marockos kif-region tillsammans med den erfarne aktivisten Abdellatif Adebibe.

I Rifbergen i Marocko har odlingen av kif (det arabiska ordet för cannabis, som betyder ”njutning”) länge försörjt tusentals berberbönder och deras familjer, trots kolonialism, statligt förtryck och fortsatt strukturell ojämlikhet.
– Vi har kämpat för att bevara växtens tempel, säger den erfarne reformaktivisten Abdellatif Adebibe medan han röker ur en träpipa fylld med Marockos inhemska cannabisstam Beldiya, blandad med tobak.
Adebibe, som i dag är 70 år gammal, hoppas få ta sitt sista andetag – när den dagen än kommer – i det enkla hem där han föddes i Marockos fattiga centrala Rifberg. För honom är platsen själva kifens tempel.
Det är en avlägsen region där höga cederträd kantar bergssluttningarna omkring 1 600 meter över Medelhavet. Enligt en lokal myt var det också här som Noa byggde sin ark.
Men innan dess vill Adebibe slutföra sitt livs uppdrag: att hjälpa sitt folk att befria sig från de cannabislagar som under årtionden präglat regionen. Lagarna har inte sällan lett till att småskaliga bönder gripits och behandlats som narkotikasmugglare för att de producerat det hasch som gjort Marocko känt långt utanför landets gränser.
Kungens benådning
Den framtiden kom ett steg närmare förra året när Marockos kung, Mohammed VI, utfärdade en kunglig benådning för nästan 5 000 personer som dömts eller var efterlysta för olaglig cannabisodling.
År 2021 legaliserade landet odling av cannabis för medicinska ändamål i tre provinser – ett historiskt beslut som gjorde Marocko till det första muslimska landet att införa en sådan reform. När lagen antogs hänvisade Adebibe till en sång som traditionellt sjungs för att välkomna profeten och sade att fullmånen äntligen hade visat sig.
– Vi vill slippa förföljelsen, och tack vare Gud kommer allt att bli bra nu. Vi behöver bara hitta ett sätt att exportera, säger Adebibe och beklagar att länder som legaliserat cannabis ofta har strikta regler för import.
Han berättar också att han arbetar för att få tillstånd att starta ett ekoturismprojekt som skulle göra det möjligt för människor från hela världen att besöka regionen och uppleva dess kultur.
– Vi vill att människor från hela världen ska kunna komma hit och lära känna vår kultur, säger han.
I visionen ingår lagliga kaféer och möjligheter för turister att besöka kif-odlingar – något som i dag är förbjudet. Trots det är det inte särskilt svårt att hitta undangömda kaféer i Chefchaouen, centrum för Marockos informella cannabisturism, där besökare kan röka kif ur långa pipor av terrakotta och trä.
Medan vissa byar i Rif fortfarande präglas av fattigdom, eftersatta vägar och bristande infrastruktur menar Adebibe att det är självklart att Marocko bör ta reformerna ett steg längre och låta cannabisturismen träda fram ur skuggorna.
– De behöver legalisera det, eftersom det är en naturlig växt, säger han.
– Vi har kunskapen som krävs för att skapa världens bästa cannabis.
Bakom orden finns tre decennier av aktivism. Under åren har Adebibe fört frågan till internationella forum och deltagit i möten hos United Nations i både New York och Wien, samt rest till länder som South Africa och Jamaica för att driva kampen för reformer vidare.
När staten lyste med sin frånvaro
Exakt hur länge bönderna i Rif har odlat cannabis är oklart, men det handlar utan tvekan om flera hundra år. Adebibe hävdar att det rör sig om en inhemsk växt som funnits i området i tusentals år och avfärdar den väletablerade teorin om att cannabis ursprungligen kommer från Indien.
Det var dock först i början av 1970-talet som odlarna i Rif började använda den asiatiska metoden att samla in hartset från cannabisblommorna och pressa det till hasch. Produkten var både mer potent och betydligt enklare att transportera utomlands.
– Narkotikabaronen är samhällets hörnsten, sade en bonde till Bloomberg 2022, i ett uttalande som speglar den djupa misstron mot centralmakten och stora företag.
– När staten inte tog sitt ansvar för den här regionen var det narkotikabaronen som tog hand om oss genom att köpa skörden varje år.
Marockanskt hasch spreds snabbt över Europa och blev en viktig del av flera motkulturer. Smugglare som den walesiske Howard Marks, mer känd som ”Mr Nice”, byggde upp både berömmelse och förmögenheter kring handeln.
Men trots att cannabis legaliseras på allt fler håll i världen är kif fortfarande starkt stigmatiserat i det muslimska landet, säger Khalid Tinasti, forskare vid det schweiziska forskningscentret Centre on Conflict, Development and Peacebuilding.
– Under årens lopp dömdes omkring 15 000 män för cannabisodling. Det skapade stora socioekonomiska problem eftersom många män tvingades fly sina hem. Fram till nyligen kunde man hitta familjer där bara kvinnor och barn fanns kvar, säger han.
Enligt Tinasti kriminaliserade staten i praktiken hela byar.
– Än i dag, trots reformerna, hamnar unga män i de fattigaste delarna av landet fortfarande i fängelse för att ha rökt en joint, tillägger han.
Samtidigt finns kif överallt.
– Vill du bli glad? frågar försäljare av haschkakor diskret turister i kuststädernas surfområden, samtidigt som de visar upp högst odiskreta brickor med psykoaktiva bakverk.
Andra försäljare nöjer sig med att mumla ”hasch? kif?” med mindre poetisk finess men lika stor uppriktighet.
I Marrakesh kan doften av hasch ibland svepa förbi på gatorna. Precis som i andra marockanska städer säljs det dock inte lika öppet som i Rifregionen.
Vad händer härnäst?
Priserna för utländska besökare kan till en början vara skyhöga, men kan också sjunka till så lite som två dollar per gram. Kvaliteten varierar lika mycket beroende på var man befinner sig – från torrt och undermåligt hasch till några av de mest smakrika och högkvalitativa haschsorter man kan hitta.
Kanske har säljarna rätt i att sätta ett högt värde på produkten, som Adebibe beskriver som landets ”skatt”. Enligt uppgifter har Rifregionens odlare hittills bara fått omkring fyra procent av vinsterna från Marockos illegala cannabismarknad. Om hela marknaden blir laglig skulle den andelen kunna tredubblas samtidigt som marknaden växer kraftigt och potentiellt når ett värde på uppemot 15 miljarder dollar.
Samtidigt finns det en oro för att småskaliga odlare ska hamna utanför den lagliga marknaden, precis som skett på flera andra håll i världen. Risken är att Rifregionens långa historia av motstånd och självständighet utnyttjas kommersiellt snarare än bevaras.
– Multinationella företag vill lägga beslag på det här, säger Adebibe.
– Men det är vårt kulturarv. Det lyfter människan. När du röker kif är du klar i huvudet, lugn, du tänker bättre, äter bättre och älskar bättre.
För Adebibe har Marocko alla förutsättningar för att bli en global ledare inom cannabis: historia, erfarenhet, klimat, kvalitet och ett starkt internationellt rykte.
Bara några dagar efter vårt samtal tog landet ett viktigt steg in på den internationella marknaden för medicinsk cannabis genom sin första lagliga export. En sändning på 50 kilo av den lokala sorten Beldiya skickades till Australien, vilket markerade början på ett nytt kapitel där skörden inte längre smugglas ut i snabba gummibåtar över Medelhavet utan exporteras lagligt.
Det kan ses som det naturliga nästa steget för en växt som länge varit en tyst följeslagare i Rifregionens kamp för värdighet och självbestämmande. Cannabis har samtidigt varit kulturarv och smuggelvara, livlina och belastning – fångad mellan århundraden av motstånd och en fortfarande osäker framtid.
När sommarens skörd avslutas i slutet av augusti ser Adebibe optimistiskt på framtiden, samtidigt som han behåller ett filosofiskt perspektiv.
– Det här är berättelsen om människan och kif.
Rifregionens reformer
2021: Marocko legaliserar odling av medicinsk cannabis i tre provinser.
2024: Kung Mohammed VI benådar nästan 5 000 personer som dömts eller varit efterlysta för olaglig cannabisodling.
2025: Första lagliga exporten genomförs. 50 kilo Beldiya-hasch exporteras till Australien.
Läs originalartikeln här!
Dela denna artikel
