Hoppa till innehåll
Den före detta marinofficeren Josh Hynes har slutat använda den medicinska cannabis som hjälpte honom att sova och lindrade hans smärta. Orsaken är inte biverkningar – utan rädslan för att förlora körkortet. Nu behandlar parlamentet i Australian Capital Territory ett lagförslag som kan ge patienter ett rättsligt skydd när THC påvisas, trots att de inte är trafikfarligt påverkade.
Josh Hynes tjänstgjorde i den australiska marinen i åtta och ett halvt år innan han av medicinska skäl tvingades lämna sitt arbete. Den nu 39-årige veteranen hade drabbats av både fysiska och psykiska hälsoproblem som var kopplade till tjänstgöringen.
För omkring två år sedan fick han medicinsk cannabis utskriven efter rekommendation från sin psykiater. Behandlingen skulle hjälpa mot hans behandlingsresistenta depression, långvariga muskuloskeletala smärta och svåra sömnproblem.
En kombination av CBD-olja och en mindre mängd THC gjorde det möjligt för honom att sova ordentligt. Hynes använde medicinen på kvällen och upplevde att den trötthet och påverkan som kunde uppstå försvann inom några timmar.
Trots detta har han under de senaste månaderna avstått från behandlingen.
Riskerar körkortet trots att han följer läkarens ordination
Problemet är att australiska vägtester kan påvisa THC långt efter att den upplevda påverkan har försvunnit. Testerna visar att substansen finns närvarande, men avgör inte nödvändigtvis om föraren vid testtillfället har nedsatt körförmåga.
För Hynes innebär det att en medicin som tas på kvällen kan leda till ett positivt vägtest följande dag, trots att han känner sig helt opåverkad.
Konsekvenserna kan bli allvarliga. Ett indraget körkort skulle bland annat göra det svårt för honom att köra sina barn till skolan och fullgöra sitt ansvar som förälder.
Han beskriver situationen som särskilt orimlig eftersom han under sin militära karriär anförtroddes att framföra örlogsfartyg och hantera frågor som rörde nationell säkerhet. Nu riskerar han att behandlas som en brottsling för att han använder en lagligt förskriven medicin.
Patienter som behandlas med opioider, bensodiazepiner och andra potentiellt trafikfarliga läkemedel kan i regel lagföras om de faktiskt kör påverkade. För medicinska cannabispatienter kan däremot förekomsten av THC i sig vara tillräcklig för rättsliga konsekvenser.
Lagförslag ska skilja mellan förekomst och faktisk påverkan
ACT Greens vice partiledare Andrew Braddock vill förändra reglerna. Han har lagt fram lagförslaget Road Transport (Alcohol and Drugs) Amendment Bill 2026, som nu granskas av en parlamentarisk kommitté.
Förslaget skulle ge patienter ett lagstadgat försvar om de lämnar ett positivt THC-test efter att ha använt medicinsk cannabis i enlighet med en giltig ordination.
Det handlar inte om att ge patienter rätt att köra när de är påverkade. Syftet är i stället att förhindra att en person automatiskt straffas enbart därför att spår av den lagligt förskrivna medicinen finns kvar i kroppen.
Polisen skulle fortfarande kunna ingripa om det finns tecken på nedsatt körförmåga. Det kan exempelvis handla om sluddrigt tal, onormal trötthet, farlig körning eller andra omständigheter som ger en rimlig misstanke om att föraren faktiskt är påverkad.
Braddock anser att medicinsk cannabis bör behandlas enligt samma grundprincip som andra receptbelagda läkemedel: det är den faktiska trafikfaran som ska bedömas, inte enbart förekomsten av en viss substans.
Polisen efterlyser ett system som fungerar vid vägkanten
Förslaget har samtidigt väckt praktiska frågor. Polisen måste snabbt kunna kontrollera att en uppvisad ordination eller ett läkarintyg är äkta – även under svåra förhållanden, exempelvis mitt i natten eller vid en vägkontroll i dåligt väder.
Det finns också farhågor om att personer som använder cannabis utan medicinska skäl skulle kunna försöka utnyttja reglerna för att undvika straff.
Braddock säger sig vara öppen för lösningar som gör det enklare för polisen att verifiera en patients rätt att använda medicinsk cannabis. Ett sådant system måste samtidigt skydda känsliga medicinska uppgifter och patientens personliga integritet.
Lagförslaget ger inte heller en patient något automatiskt skydd om polisen har rimliga skäl att misstänka verklig påverkan. I sådana situationer skulle föraren fortfarande kunna åtalas för drogpåverkad körning.
Regeringen vill se mer vetenskaplig bevisning
Den oberoende parlamentsledamoten Thomas Emerson har tidigare stött en namninsamling som krävde reformerade trafikregler för medicinska cannabispatienter.
ACT:s justitieminister Tara Cheyne har svarat att regeringen endast vill gå vidare med en förändring om den stöds av omfattande vetenskaplig dokumentation och har visat sig fungera i andra jurisdiktioner.
Enligt regeringen saknas fortfarande en metod som på ett konsekvent sätt kan översätta en viss mängd THC i kroppen till en bestämd grad av nedsatt körförmåga. Till skillnad från alkohol finns det ännu ingen allmänt accepterad THC-gräns som motsvarar promillegränsen för alkohol.
Braddock menar dock att dagens regler inte heller bygger på någon tillförlitlig bedömning av körförmågan. Ett test som enbart konstaterar förekomst kan enligt honom inte visa om en person utgör en trafikfara.
Grannstaten New South Wales går före
Debatten har fått ytterligare fart sedan New South Wales meddelade att delstaten ska införa ett registreringsbaserat system för medicinska cannabispatienter.
Där planeras en modell med utbildningskrav, laboratorieanalys och ett system med tre varningar. Registrerade patienter ska fortfarande testas och beläggas med ett tillfälligt körförbud efter ett positivt vägtest. Straff ska dock inte automatiskt följa vid den första eller andra upptäckten över ett fastställt tröskelvärde. Vid en tredje upptäckt inom två år kan böter och körkortsingripande bli aktuella.
ACT-förslaget går längre genom att vilja skapa ett direkt lagstadgat försvar för patienter som har använt THC enligt ordination och inte är påverkade.
Braddock ifrågasätter därför bilden av Canberra som Australiens mest progressiva jurisdiktion. Patienterna har enligt honom väntat länge, samtidigt som New South Wales nu rör sig snabbare i frågan.
Patienterna vill inte få rätt att köra påverkade
Josh Hynes betonar att reformen inte handlar om att befria medicinska cannabispatienter från ansvar. Ingen ska köra bil när körförmågan är nedsatt – oavsett om påverkan kommer från cannabis, alkohol eller ett annat läkemedel.
Vad patienterna efterfrågar är samma behandling som personer som använder andra lagligt förskrivna mediciner. Veteraner, cancerpatienter, äldre personer med artrit, kvinnor med endometrios och människor som lever med kronisk smärta ska inte behöva välja mellan fungerande behandling och möjligheten att köra bil.
För Hynes handlar debatten därför om att avlägsna den kvarvarande föreställningen om cannabis som en särskild ”demondrog”.
Medicinska cannabispatienter vill inte ha tillstånd att köra omkring påverkade. De vill kunna följa sin läkares ordination utan att automatiskt behandlas som brottslingar när medicinen inte längre påverkar deras körförmåga.
Den parlamentariska utredningen tar emot yttranden fram till den 10 augusti 2026. Kommittén ska enligt tidsplanen presentera sin rapport senast den 16 oktober.
Källor:
- Claire Fenwicke, Region Canberra, 18 juli 2026: The push to stop treating medicinal cannabis like a ‘demon drug’ on Canberra’s roads
- ACT Legislation Register: Road Transport (Alcohol and Drugs) Amendment Bill 2026
- ACT Legislative Assembly: Inquiry into Road Transport (Alcohol and Drugs) Amendment Bill 2026
- NSW Government, 4 juni 2026: Medicinal cannabis driving reforms
