Hoppa till innehåll
För första gången uppger fler amerikaner att de regelbundet använder cannabis än att de röker cigaretter. Samtidigt är stora delar av cannabismarknaden fortfarande förbjudna enligt federal lag, medan cigaretter – som orsakar hundratusentals dödsfall varje år – står helt utanför USA:s narkotikaklassificering. Det väcker frågan om lagstiftningen verkligen speglar preparatens faktiska risker.
Enligt den amerikanska undersökningen National Survey on Drug Use and Health använde 43,8 miljoner amerikaner cannabis regelbundet under 2025. Motsvarande antal cigarettrökare var 36,1 miljoner.
Skillnaden syns även bland dem som använder substanserna dagligen eller nästan dagligen. Omkring 21,4 miljoner människor använde cannabis så ofta, jämfört med 19,9 miljoner dagliga cigarettrökare och 17,2 miljoner personer som drack alkohol varje dag.
Cannabis har därmed gått om två av USA:s mest etablerade berusningsmedel – trots att cannabis fortfarande är olagligt på federal nivå i många former.
Vad krävs för att placeras i Schedule I?
Schedule I är den strängaste kategorin i den amerikanska federala narkotikaklassificeringen. För att en substans ska placeras där ska den enligt lagen ha stor missbrukspotential, sakna accepterad medicinsk användning i USA och inte kunna användas säkert ens under medicinsk övervakning.
Cannabis har länge placerats i denna kategori tillsammans med bland annat heroin och LSD.
I april 2026 flyttades FDA-godkända cannabisprodukter och medicinsk cannabis från delstatligt licensierade verksamheter till Schedule III. Andra former av cannabis omfattas fortfarande av Schedule I medan den bredare federala omklassificeringen behandlas.
Tobak och alkohol har däremot aldrig omfattats av systemet. När lagen Controlled Substances Act infördes 1970 undantogs båda substanserna från klassificeringen, oberoende av deras farmakologiska effekter och hälsorisker.
Cigaretterna orsakar hundratusentals dödsfall
Cigarettrökning beräknas orsaka mer än 480 000 dödsfall om året i USA. Det motsvarar ungefär vart femte dödsfall i landet eller omkring 1 300 dödsfall varje dag.
Cirka 41 000 av dödsfallen kopplas till passiv rökning. Tobak dödar alltså även människor som aldrig själva har valt att röka. I genomsnitt lever rökare omkring tio år kortare än personer som inte röker.
Det finns däremot inget medicinskt bekräftat fall där en överdos av enbart THC har orsakat döden. Någon fastställd dödlig dos för människor finns inte heller.
En förklaring är att cannabinoidreceptorer inte är koncentrerade till de delar av hjärnstammen som kontrollerar andningen på samma sätt som opioidreceptorer.
Det innebär inte att cannabis är riskfritt. Trafikolyckor orsakade av nedsatt körförmåga, oavsiktligt intag av cannabisprodukter bland barn och interaktioner med läkemedel är verkliga och dokumenterade risker. Skillnaden är att dessa händelser betydligt oftare leder till akutsjukvård än till dödsfall.
Nikotin är också psykoaktivt
Nikotin är ett psykoaktivt stimulerande ämne. Det binder till nikotinerga acetylkolinreceptorer och utlöser frisättning av dopamin.
För en person som inte tidigare har använt nikotin, eller som har gjort ett längre uppehåll, kan ämnet framkalla ett tydligt rus, stimulerande effekter och ibland en mild eufori.
Vid regelbunden användning anpassar sig hjärnan genom att bilda fler nikotinreceptorer. Den ursprungliga ruseffekten avtar då snabbt. Efter en tid röker användaren inte främst för att uppleva välbehag, utan för att lindra den oro och irritation som uppstår mellan doserna.
Det är denna cykel som driver nikotinberoendet: cigaretten används till slut för att användaren ska känna sig normal.
Cannabis har erkänd medicinsk användning
Cannabis har flera etablerade medicinska användningsområden. Det cannabisbaserade läkemedlet Epidiolex har varit godkänt i USA sedan 2018 för behandling av vissa svåra former av epilepsi hos barn.
Omkring 40 amerikanska delstater har dessutom program för medicinsk cannabis. Cannabis används där bland annat vid kronisk smärta, illamående efter cancerbehandling och spasticitet vid multipel skleros.
Den medicinska användningen var en central anledning till att vissa cannabisprodukter flyttades till Schedule III. Myndigheterna har därmed accepterat att cannabis kan ha medicinsk nytta, åtminstone inom reglerade behandlingssystem.
Nikotinets huvudsakliga godkända medicinska användning är däremot behandling av nikotinberoende genom exempelvis plåster och tuggummi. Ämnet används med andra ord framför allt för att hjälpa människor att sluta använda samma drog.
Cannabisrök är inte ofarlig
Tobakens långsiktiga skadeverkningar är omfattande och väl dokumenterade. Rökning kan orsaka kroniskt obstruktiv lungsjukdom, lungemfysem, hjärt-kärlsjukdomar och flera cancerformer, däribland cancer i lungor, mun, svalg och matstrupe.
Även cannabisrök irriterar luftvägarna. En långvarig amerikansk studie fann emellertid inte samma försämring av lungfunktionen bland personer med måttlig cannabisanvändning som bland tobaksrökare. Personer som röker cannabis mycket och dagligen under lång tid kan fortfarande drabbas av kroniska bronkitsymtom.
En annan viktig risk gäller unga människors hjärnor. Det endocannabinoida systemet fortsätter att utvecklas upp i 20-årsåldern. Forskning har kopplat tidig och omfattande cannabisanvändning, särskilt produkter med mycket höga THC-halter, till en förhöjd risk för psykotiska tillstånd bland sårbara personer.
Risken påverkas av bland annat användarens ålder, ärftliga sårbarhet, konsumtionens omfattning och produkternas styrka. Den bör därför tas på allvar och inte avfärdas som gammal skräckpropaganda.
Cannabisberoendet ökar
Nikotin räknas till de mest beroendeframkallande substanserna. Omkring två tredjedelar av regelbundna cigarettrökare beräknas uppfylla kriterierna för beroende.
Samtidigt visar de amerikanska siffrorna att 20,6 miljoner människor uppfyllde kriterierna för cannabisbrukssyndrom under 2025. Motsvarande antal för nikotinberoende från cigaretter var 19,8 miljoner.
Cannabisbrukssyndrom har därmed kommit ikapp nikotinberoendet räknat i antal människor. En tänkbar förklaring är att dagens cannabis ofta innehåller betydligt mer THC än tidigare. Både moderna cannabissorter och koncentrat kan vara många gånger starkare än de produkter som förekom under 1990-talet.
Ingen av substanserna passar i Schedule I
Om jämförelsen utgår från dödlighet, sjukdomsbörda och bestående kroppsliga skador är cigaretter betydligt farligare än cannabis. Trots detta är tobak inte narkotikaklassat över huvud taget.
Cannabis har samtidigt dokumenterade medicinska användningsområden som numera delvis har erkänts av den amerikanska regeringen. Det strider mot den grundläggande definitionen av Schedule I, som förutsätter att en substans saknar accepterad medicinsk användning.
Det betyder inte att cannabis är ofarligt. Den ökande förekomsten av cannabisbrukssyndrom och riskerna för unga och psykiskt sårbara personer visar att reglering, åldersgränser och tydlig konsumentinformation behövs.
Artikelns slutsats är därför att varken cannabis eller cigaretter egentligen uppfyller kriterierna för Schedule I. Men när deras faktiska skadeverkningar jämförs framstår det som svårt att vetenskapligt försvara att cannabis fortfarande behandlas strängare än cigaretter enligt amerikansk federal lag.
Originalartikel och källor:
- Cannabis vs. Cigarettes: Which One Actually Belongs in Schedule I? – Cannabis.net
- SAMHSA: 2025 National Survey on Drug Use and Health
- CDC: Tobacco-Related Mortality och Diseases and Death
- U.S. Drug Enforcement Administration: Drug Scheduling
- U.S. Department of Justice: beslut om klassificering av medicinsk cannabis, april 2026
- Pletcher, M.J. med flera: Association Between Marijuana Exposure and Pulmonary Function Over 20 Years, JAMA, 2012
- Fox News Health: rapportering om amerikansk drogstatistik och forskning om cannabis och psykos, augusti 2026
