Stockholm Medical Cannabis Conference

Cannabis kan lindra vardagen vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit – ny studie ger viktig inblick i patienternas erfarenheter

Ny forskning visar att många patienter med inflammatorisk tarmsjukdom upplever tydlig symtomlindring av cannabis. Samtidigt betonar forskarna att behandlingen främst verkar förbättra livskvaliteten och minska besvären – inte nödvändigtvis själva inflammationen.

För människor som lever med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), där Crohns sjukdom och ulcerös kolit är de vanligaste diagnoserna, kan vardagen präglas av svår buksmärta, diarré, illamående, sömnproblem och ständig oro för nästa sjukdomsskov.

Nu ger en ny amerikansk studie en mer detaljerad bild av hur patienter själva använder cannabis för att hantera sin sjukdom – och vilka effekter de upplever.

Forskarna bakom studien konstaterar att cannabis framför allt används för att lindra symtom och förbättra livskvaliteten. Många deltagare uppgav dessutom att de kunnat minska sin användning av andra läkemedel, däribland opioider.

Över hundra patienter deltog

Studien genomfördes vid University of Florida och omfattade 108 patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.

Forskarna använde en omfattande enkät med 39 frågor om bland annat:

  • sjukdomshistoria
  • cannabisanvändning
  • symtom
  • livskvalitet
  • psykisk hälsa
  • patienternas kunskap om cannabis

Patienterna delades in i tre grupper:

  • rekreationell användning
  • medicinsk användning
  • kombinerad medicinsk och rekreationell användning

Forskarna analyserade dessutom hur ofta patienterna använde cannabis och hur detta påverkade deras upplevda symtom.

Användningen förändras med åldern

Ett av studiens mest intressanta resultat var att syftet med cannabisanvändningen förändrades över tid.

Yngre patienter och personer som nyligen fått sin diagnos använde oftare cannabis av rekreationella skäl.

Hos medelålders patienter blev medicinsk användning betydligt vanligare.

Bland patienter som levt länge med sin sjukdom ökade den kombinerade användningen, där cannabis användes både för medicinska symtom och rekreation.

Forskarna menar att detta sannolikt speglar hur sjukdomens långsiktiga belastning påverkar patienternas behandlingsval.

Betydande symtomlindring

De patienter som använde cannabis dagligen eller nästan dagligen rapporterade den tydligaste förbättringen.

Störst effekt sågs för:

  • illamående och kräkningar
  • ledsmärta
  • sömnsvårigheter

Många uppgav dessutom förbättringar av:

  • buksmärta
  • diarré
  • aptit
  • stress
  • ångest
  • allmänt välbefinnande

Nästan 88 procent av deltagarna ansåg att cannabis förbättrade deras livskvalitet.

Drygt 61 procent upplevde dessutom att de blivit mer självständiga i vardagen.

Färre opioider

Ett resultat som väcker särskilt intresse är att nästan sex av tio deltagare uppgav att cannabis minskat deras behov av opioider.

Det betyder inte att cannabis automatiskt kan ersätta smärtstillande läkemedel, men resultaten ligger i linje med flera tidigare studier där patienter beskrivit att cannabis gjort det möjligt att minska användningen av starka opioider.

För patienter med kronisk smärta är detta ett område som forskare följer mycket noggrant.

Psykisk ohälsa är vanligt

Studien visar också hur stor den psykiska belastningen är bland patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.

Över 60 procent rapporterade depression eller ångest.

Nästan var femte deltagare hade PTSD eller ADHD.

Forskarna menar att detta understryker hur viktigt det är att behandla hela människan och inte enbart tarmsjukdomen.

Tidigare operationer påverkade användningen

Patienter som tidigare genomgått tarmkirurgi använde i betydligt högre grad cannabis regelbundet och under längre tid än andra patienter.

Forskarna tolkar detta som att personer med svårare sjukdom ofta söker fler sätt att lindra sina symtom när traditionella behandlingar inte ger fullgod effekt.

Förbättrar symtomen – men botar inte sjukdomen

Trots de positiva resultaten är forskarna försiktiga i sina slutsatser.

Studien visar framför allt hur patienterna själva upplever effekterna av cannabis.

Den visar däremot inte att cannabis botar Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.

Det finns fortfarande begränsad evidens för att cannabis minskar den underliggande inflammationen eller förändrar sjukdomsförloppet på samma sätt som biologiska läkemedel eller andra etablerade behandlingar.

Vad säger den övriga forskningen?

Den nya studien passar väl in i den forskning som publicerats de senaste åren.

Flera översikter visar att patienter med IBD ofta rapporterar förbättringar av:

  • smärta
  • illamående
  • aptit
  • sömn
  • diarré
  • livskvalitet

Samtidigt har forskarna haft betydligt svårare att visa att cannabis faktiskt minskar inflammationen i tarmen eller leder till långvarig remission.

En metaanalys från 2025 pekar visserligen på lovande resultat när det gäller klinisk remission vid Crohns sjukdom, men forskarna betonar samtidigt att underlaget fortfarande är begränsat och att större randomiserade studier behövs innan säkra slutsatser kan dras.

Ett område där forskningen växer snabbt

Under det senaste decenniet har intresset för det endocannabinoida systemets roll vid inflammatoriska tarmsjukdomar ökat kraftigt.

Forskarna försöker nu besvara flera viktiga frågor:

  • Vilka cannabinoider ger bäst effekt?
  • Vilken THC/CBD-balans fungerar bäst?
  • Vilken dos är optimal?
  • Vilka patienter har störst nytta?
  • Hur kan cannabis kombineras med dagens standardbehandlingar?

Även om många frågor återstår pekar allt fler studier mot att medicinsk cannabis kan vara ett värdefullt komplement för vissa patienter – framför allt när målet är bättre symtomkontroll och högre livskvalitet, snarare än att ersätta etablerad behandling.


Källor:

  • Daneshmand A. m.fl. Marijuana Use for Symptom Control in Inflammatory Bowel Disease: Patients’ Perceptions and Patterns of Use. Medical Cannabis and Cannabinoids (2026).
  • PubMed – Cannabinoids for Inflammatory Bowel Disease: A Scoping Review (2024).
  • PubMed – Cannabis Use in Crohn’s Disease: A Systematic Review and Meta-analysis of Randomized Controlled Trials (2025).

Dela denna artikel