Hoppa till innehåll
– De kallar det den gyllene rulltrappan, säger journalisten Johan Wicklén om den organiserade brottsligheten i Nederländerna. Börja med att sälja cannabis, och investera sedan vinsterna i kokain.
– Det är då vi har de riktigt stora pengarna. Riktigt mycket våld och systemhotande brottslighet. När man börjar skjuta journalister, man börjar hota åklagare.
Journalisten Johan Wicklén kom för ett par år sedan ut med boken Vi ger oss aldrig, som handlar om hur Sverige förlorade kriget mot drogerna. Härom veckan gästade han gästade han podden Dialogiskt och pratade om narkotikapolitik och sitt nya projekt.
Nu håller han på med research inför en ny bok om narkotikapolitik, med fokus på vad som hänt och är på väg att hända i andra länder. USA, Kanada, Tyskland, med flera mindre EU-länder. Och naturligtvis Nederländerna.
Nederländerna nämns ofta i den svenska narkotikadebatten. Det beror på att de på många sätt är motsatsen till Sverige inom narkotikapolitiken.
När FN kom med sin narkotikakonvention 1961 valde Sverige att gå på hårdast möjliga linje. Under ledning av den legendariske polisläkaren Nils Bejerot sattes målet att Sverige skulle bli ett narkotikafritt samhälle. Fokus lades på att jaga brukarna av narkotika.
Wicklén förklarar hur Bejerot tänkte:
– Man måste komma åt efterfrågan. Det spelar ingen roll hur många langare eller toppar i pyramiden som polisen tar ut. Så länge efterfrågan finns så kommer det alltid finnas mycket pengar att tjäna. Vilket är sant.
Men Wicklén fortsätter:
– Problemet är ju bara att… Okej, visa mig ett land i världen som har tagit bort efterfrågan. Inget.
Nederländerna valde istället en mer pragmatiskt väg för att minska skadorna av narkotika i samhället. De tillät sprutbyten. De var tidiga med metadonbehandlingar.
– De hade också en helt annan syn på cannabis, berättar Wicklén. Cannabis var en drog som unga människor använde. De ville inte kriminalisera unga människor bara för att de använde cannabis. De ansåg också att cannabis kunde utgöra en inkörsport. Inte till att testa tyngre droger. Men eftersom langare då skulle sälja cannabis och andra droger så ville man separera marknaderna.
När man kommer som turist till Amsterdam är det lätt att få intrycket att cannabis är legaliserat i Nederländerna, men så är det inte. Rent formellt är det inte ens avkriminaliserat. Istället valde man att se genom fingrarna och tolerera mindre innehav och bruk.
Den här politiken ledde till de coffee shops som Nederländerna blivit så kända för. Från början uppstod de spontant och var helt oreglerade. Med tiden införde man viss reglering, som att coffee shops måste betala skatt och inte också får sälja alkohol. Coffee shops som bröt mot reglerna stängdes ner av myndigheterna.
På det här sättet har det varit i mer än ett halvsekel i Nederländerna, som alla som har turistat där vet. Ur konsumenternas synvinkel har det fungerat bra. Den som vill röka på kan köpa varudeklarerad cannabis av god kvalitet under lika odramatiska former som om det hade varit helt lagligt. Polisen slipper slösa tid på att jaga fredliga brukare.
Och tvärtemot vad svenska nykterhetslobbyister var övertygade om, har himlen inte fallit ner. Nederländerna har inte förvandlats till ett land av stenade zombies. De är fortfarande ett av världens mest produktiva och välorganiserade länder.
Men om konsumentdelen av Nederländernas cannabispolitik har fungerat bra, finns det ett stort problem bakom kulisserna. Varifrån kommer den cannabis som alla dessa coffee shops säljer? Eftersom det inte finns någon laglig försörjningskedja är det den organiserade brottsligheten som står för leveranserna av cannabis i bulk till coffee shops.
Det gör att väldigt mycket pengar hamnar hos organiserade brottslingar. Och där börjar problemen. Med hjälp av intäkterna från cannabis kan de kriminella gå vidare och ge sig in på annan kriminalitet, som med tiden växer tills den blir systemhotande.
– De kallar det den gyllene rulltrappan, säger Wicklén. Börja med att sälja cannabis, och investera sedan vinsterna i kokain.
– Det är då vi har de riktigt stora pengarna. Riktigt mycket våld och systemhotande brottslighet. När man börjar skjuta journalister, man börjar hota åklagare.
Precis samma problem med systemhotande organiserad brottslighet som vi har i Sverige, alltså (även om våldet på senare tid har varit ännu brutalare i Sverige).
De ekonomiska mekanismerna är alltid desamma. När man kriminaliserar något som många människor vill betala pengar för, blir det mycket pengar som hamnar hos kriminella. De pengarna används dels till att bygga upp en våldskapacitet, dels till att expandera till andra kriminella verksamheter.
Med både våldskapacitet och ett ständigt inflöde av miljarder från narkotikan blir det lätt för de kriminella att gå vidare och infiltrera både legitima företag och myndigheter. Då blir den organiserade brottsligheten systemhotande. I det läget befinner sig både Sverige och Nederländerna idag.
Men det finns en viktig skillnad.
I Sverige tävlar politikerna om vem som kan låta mest bekymrad när de säger ”oacceptabelt” på presskonferenser, men vägrar hårdnackat att ens utreda om det kan finnas en koppling mellan narkotikapolitiken och framväxten av allt grövre organiserad brottslighet.
I Nederländerna pratar politikerna öppet om hur man ska lösa problemet genom att legalisera cannabis på riktigt, så att hela leverantörskedjan blir laglig. Då förlorar den organiserade brottsligheten sin allra lättaste basinkomst.
Ännu så länge är det bara ett politiskt förslag i Nederländerna att se över kriminaliseringen av cannabis, så hur det kommer gå får framtiden utvisa. Bland annat försöker EU lägga hinder i vägen. Men just nu är narkotikapolitiken på väg att stöpas om i hela västvärlden, både i Europa och på andra sidan Atlanten.
Allt fler länder har insett att politiken som gick ut på att utrota narkotikan ur samhället inte har fungerat någonstans, utan bara har givit upphov till att den organiserade brottsligheten har kunnat växa och infiltrera allt större delar av samhället.
Den gyllene rulltrappan må vara fantastisk för brottslingarna som blir mångmiljonärer, men den skadar alla oss andra. Drivkraften för rulltrappan är pengar. Stoppknappen för pengaflödet heter legalisering. Det är dags att vi trycker på den knappen.
…
Länkar:
- Podden Dialogiskt: Kriget mot knarket med Johan Wicklén (1 tim 13 min)
- Om boken Vi ger oss aldrig – Så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket
