Hoppa till innehåll
Samma biologiska system som hjälper kvinnokroppen att reglera smärta kommunicerar också med könshormonerna, hjärnans belöningssystem och de organ som styr menstruation, sexualitet och fortplantning. Forskningen om det kvinnliga endocannabinoida systemet öppnar därför ett större samtal om cannabis, kroppslig njutning och smärta som vården alltför länge har undvikit.
Det finns en gammal föreställning om att smärta, sexuell njutning, menstruation, hormoner och cannabis tillhör olika delar av medicinen.
Smärtan hamnar hos en läkare. Hormonerna hos en annan. Sexuella problem riskerar att inte hamna någonstans alls. Cannabis diskuteras ofta som en berusningsfråga, frikopplad från den biologi som faktiskt gör att cannabinoider kan påverka kroppen.
Men inne i kvinnokroppen är gränserna inte lika prydliga.
Hjärnan, hormonsystemet, immunförsvaret, nerverna och fortplantningsorganen kommunicerar med varandra genom flera överlappande nätverk. Ett av dem är det endocannabinoida systemet.
I en artikel hos The Green Nurse beskrivs detta som det kvinnliga endocannabinoida systemet. Det är inte ett separat organ eller ett system som bara finns hos kvinnor. Det handlar snarare om hur ett allmänmänskligt biologiskt system samspelar med den kvinnliga hormoncykeln och får särskilda funktioner i bland annat äggstockar, livmoder, bäcken och hjärna.
Det är där samtalet om njutning, smärta, hormoner och cannabis börjar.
Kroppens egen cannabisbiologi
Det endocannabinoida systemet består bland annat av receptorerna CB1 och CB2, kroppens egna cannabinoider anandamid och 2-AG samt de enzymer som tillverkar och bryter ned dessa signalämnen.
Anandamid har fått sitt namn från sanskritordet ananda, som brukar översättas med lycka, salighet eller välbefinnande. Namnet är poetiskt, men ämnets funktion är betydligt mer komplicerad än att bara skapa njutning.
Endocannabinoider fungerar snarare som finstämda regulatorer. De produceras när och där kroppen behöver dem och hjälper nervceller att justera sin kommunikation. De deltar i regleringen av bland annat smärta, stress, känslor, aptit, sömn, minne, inflammation och belöning.
Systemet kan liknas vid kroppens volymkontroll. Det skapar inte nödvändigtvis signalerna, men kan skruva upp eller ned deras styrka.
THC kan aktivera delar av detta system genom att binda till framför allt CB1-receptorer. CBD fungerar mer indirekt och påverkar flera olika receptorer, enzymer och signalsystem. Därför kan cannabis påverka kroppsliga funktioner som vid första anblicken inte verkar ha någonting med varandra att göra.
Smärta och njutning är två sådana funktioner.
Smärta och njutning är biologiska grannar
Smärta och njutning beskrivs gärna som motsatser, men i hjärnan är de delvis sammanvävda. Båda påverkas av uppmärksamhet, förväntningar, trygghet, rädsla, tidigare erfarenheter och kroppens känsla av kontroll.
Samma beröring kan uppfattas som behaglig i ett tryggt sammanhang och obehaglig när kroppen är spänd eller rädd. Långvarig smärta kan i sin tur göra nervsystemet allt mer vaksamt, så att signaler som tidigare varit neutrala börjar uppfattas som hotfulla.
Det endocannabinoida systemet arbetar mitt i denna gränszon.
CB1-receptorer finns i områden av hjärnan som deltar i bearbetningen av smärta, känslor, minnen, motivation och sexuell respons. Cannabinoidsystemet kommunicerar dessutom med dopamin, serotonin, oxytocin, kroppens opioidsystem och den hormonella axel som förbinder hypotalamus, hypofysen och äggstockarna.
Det betyder inte att en cannabinoid automatiskt förvandlar smärta till njutning. Däremot kan cannabinoider förändra hur starkt en signal känns, hur mycket uppmärksamhet den får och vilken känslomässig betydelse hjärnan ger den.
För en människa med bäckensmärta kan avslappning och minskad smärta göra närhet möjlig igen. För en annan kan THC orsaka oro, hjärtklappning eller förstärkt kroppslig vaksamhet och därmed få motsatt effekt.
Det endocannabinoida systemet är inte en av och på-knapp. Det är ett reglerande nätverk där dos, sammanhang och individuell biologi spelar stor roll.
Östrogen förändrar systemets tonläge
Det som gör den kvinnliga delen av forskningen särskilt intressant är samspelet mellan endocannabinoider och könshormoner.
Östrogen kan påverka både cannabinoidreceptorer och de enzymer som reglerar anandamid. Samtidigt kan endocannabinoida signaler påverka hormonfrisättningen från hypotalamus och hypofys. Kommunikationen går alltså åt båda hållen.
Studier har också visat att nivåerna av anandamid i blodet varierar under menstruationscykeln. Nivåerna tycks stiga kring ägglossningen, då östradiolhalten är hög, och därefter förändras under den luteala fasen.
Det kan få betydelse för allt från smärtkänslighet och humör till stressreaktioner och hur kroppen reagerar på THC. Djurförsök visar tydliga könsskillnader i cannabinoiders effekter och att östrogen kan förändra känsligheten för cannabinoidpåverkan.
Hos människor är bilden ännu inte tillräckligt kartlagd för att man ska kunna säga att en bestämd cannabisdos fungerar bättre under en viss del av menscykeln. Men forskningen visar varför det är otillräckligt att studera kvinnor och män som om deras biologiska förutsättningar alltid vore identiska.
En kvinna kan dessutom reagera olika på samma cannabisprodukt vid olika tidpunkter i livet eller under menscykeln. Pubertet, graviditet, hormonella preventivmedel och klimakteriet förändrar hormonmiljön och kan därmed också påverka det endocannabinoida systemets balans.
Ett system genom hela fortplantningskedjan
Komponenter av det endocannabinoida systemet har identifierats i äggstockar, äggledare, livmoderslemhinna, livmodermuskulatur och moderkaka.
Endocannabinoider deltar i flera av reproduktionens mest känsliga moment: äggmognad, ägglossning, transport av det befruktade ägget, implantation och moderkakans utveckling.
Det är en biologi som kräver precision. Både för svag och för stark endocannabinoid signalering kan vara problematisk.
Anandamidnivåerna behöver exempelvis förändras under de olika stegen från ägglossning till implantation. Det befruktade ägget ska utvecklas, transporteras genom äggledaren och fästa vid rätt tidpunkt på rätt plats. Systemet fungerar därför mer som en noggrant dirigerad orkester än som en enkel cannabinoidbrist som kan korrigeras genom att tillföra cannabis.
Detta är också anledningen till att forskning om kroppens endocannabinoida system inte automatiskt kan användas som argument för cannabis under graviditet. THC kan passera moderkakan och det finns ingen fastställd säker dos under graviditet eller amning.
Att förstå systemets funktion är något helt annat än att förutsätta att en kraftig yttre aktivering alltid är hälsosam.
När systemet möter kvinnors smärta
Den biologiska kopplingen blir särskilt intressant vid tillstånd som endometrios, svår menstruationssmärta, migrän, fibromyalgi och långvarig bäckensmärta.
Det är sjukdomar och symtom som ofta påverkas av hormoner och där smärtsystemet kan bli överkänsligt. De drabbar dessutom många kvinnor som under lång tid har upplevt att deras smärta förminskas, psykologiseras eller behandlas med läkemedel som inte ger tillräcklig effekt.
Vid endometrios har forskare funnit förändringar i cannabinoidreceptorer i den vävnad och de nervbanor som berörs av sjukdomen. Det har lett till teorier om att störd endocannabinoid reglering kan vara en del av den komplexa smärtbilden.
Enkäter bland kvinnor med endometrios visar samtidigt att vissa använder cannabis för att hantera bäckensmärta, sömnproblem, illamående och andra symtom. Många rapporterar påtaglig lindring och en del uppger att de kunnat minska andra smärtstillande läkemedel.
Det är viktiga patientsignaler, men ännu inte samma sak som kliniska bevis. De flesta undersökningarna är observationsstudier utan kontrollgrupper, standardiserade doser eller verifierat innehåll i produkterna.
Forskningsluckan är därför slående. Patienterna använder redan cannabis, medan den kliniska forskningen fortfarande försöker förstå varför vissa tycks få betydande lindring och andra inte.
Kroppens njutningssystem är inte ovetenskapligt
Kvinnlig sexuell njutning har länge behandlats som ett kulturellt eller privat ämne snarare än en medicinsk och neurobiologisk funktion.
Men sexuell respons är också kroppslig biologi.
Den påverkas av nervsignaler, blodflöde, hormoner, trygghet, smärta, dopamin, oxytocin och hjärnans bearbetning av beröring. Det endocannabinoida systemet har kontakt med flera av dessa processer.
I en studie med 373 kvinnor uppgav 127 att de hade använt cannabis före sex. Bland dessa rapporterade 68,5 procent att den sexuella upplevelsen blev mer njutbar, 60,6 procent att lusten ökade och 52,8 procent att orgasmerna blev mer tillfredsställande. Efter statistisk justering hade de som använde cannabis före sex drygt dubbelt så hög sannolikhet att rapportera tillfredsställande orgasmer.
Resultatet visar ett tydligt samband, men studien kan inte bevisa att cannabis var orsaken. Den byggde på kvinnornas minnen och egna upplevelser och registrerade inte exakt dos, styrka eller tidpunkt.
Den kanske mest fascinerande pusselbiten är att kroppens egna cannabinoider inte alltid beter sig på det enkla sätt som namnet ”lyckomolekylen” antyder.
I en laboratoriestudie sjönk kvinnornas nivåer av anandamid och 2-AG under sexuell upphetsning, och större minskningar förknippades med starkare subjektiv och kroppslig respons. Forskarna föreslog att en tillfällig minskning av endocannabinoid aktivitet kan göra andra sexuellt stimulerande nervsignaler starkare.
Det visar hur lätt det är att förenkla systemet felaktigt. Mer anandamid är inte alltid mer njutning. Mer THC är inte alltid bättre sex. Biologisk balans handlar om timing, plats och rätt signalstyrka.
Cannabis kan både öppna och stänga dörren
För vissa kvinnor tycks cannabis minska den mentala och kroppsliga spänning som står i vägen för lust och orgasm. Beröring kan kännas starkare, tiden långsammare och uppmärksamheten flyttas från prestation till kroppslig närvaro.
Om sex är förknippat med smärta kan en viss smärtlindring också få stor betydelse. När kroppen inte längre väntar på nästa smärtsignal kan den lättare registrera något annat.
Men effekten är inte universell.
En för hög THC-dos kan orsaka oro, yrsel, torrhet, distraktion och obehaglig självmedvetenhet. I en studie av unga vuxna rapporterade vissa kvinnor också sexuella funktionsproblem efter cannabis. Produkternas sammansättning, dosen och kvinnans tidigare erfarenheter kan avgöra om cannabis öppnar eller stänger dörren till njutning.
Cannabis kan påverka upplevelsen, men kan inte skapa trygghet, kommunikation eller samtycke. Berusning får aldrig användas för att göra gränser otydliga.
Det verkliga samtalet handlar om kvinnors kroppar
Den viktigaste poängen i The Green Nurses artikel är därför större än frågan om cannabis förbättrar sex eller lindrar mensvärk.
Den handlar om ett biologiskt system som löper som en tråd genom hjärnan, hormonerna, smärtan, lusten och de kvinnliga fortplantningsorganen – men som sällan behandlas som en sammanhängande helhet.
Det behövs forskning som följer kvinnor genom menstruationscykeln och tar hänsyn till ålder, hormoner, klimakterium, preventivmedel och smärtdiagnoser. Det behövs studier som skiljer mellan THC och CBD, låga och höga doser, medicinska preparat och oreglerade produkter.
Framför allt behövs ett vårdsamtal där kvinnor kan tala ärligt om cannabis, smärta och sexuell hälsa utan att mötas av vare sig moralism eller mirakellöften.
Det kvinnliga endocannabinoida systemet är ingen magisk förklaring till varje symptom. Men det kan vara en av de biologiska länkar vi länge har saknat när vi försökt förstå hur hormoner, smärta och njutning hör samman.
Och kanske är det just där cannabisforskningens mest intressanta framtid finns: inte i föreställningen att en substans löser allt, utan i förståelsen av ett kroppseget system som medicinen hittills bara har börjat lära känna.
Källor:
- The Green Nurse: The Female Endocannabinoid System
- Lynn med flera: The Relationship between Marijuana Use Prior to Sex and Sexual Function in Women
- Klein med flera: Circulating Endocannabinoid Concentrations and Sexual Arousal in Women
- El Talatini med flera: Plasma levels of the endocannabinoid anandamide fluctuate with the menstrual cycle
- López: Cannabinoid hormone interactions in the regulation of motivational processes
- Craft med flera: Sex differences in cannabinoid pharmacology
- Sinclair med flera: Cannabis Use as a Self Management Strategy Among Australian Women With Endometriosis
- Palamar med flera: Sexual effects of alcohol, cannabis and MDMA
