Hoppa till innehåll
Nu ska den gamle ”Dr. Mugg” eller ska vi kalla den för vad den är ”Folkhälsomyndigheten” kartlägga dina drogvanor genom att analysera det du spolar ned i din egen Toalett…
Var det bara bajs och oblekt toapapper du spolade ned i toan nu, eller åkte en binda och, eller bara lite cannabis infuserad urin ned i avloppet eller blev det kanske ett kilo kokain ned i avloppet nu igen? Och har du knarkat lite nu igen så kommer snart polisen och tar dig, så fort dom analyserat din senaste toavattenspolning, och nu är din kropp och det den bajsar och kissar ur sig en del av den stora narkotika politiska verkliga brottsplatsen och den absoluta brottsplatsen är din kropp och kroppens avföring som klär bevis till hela ditt och dina vänners droganvändande…
Och precis här och nu glömde vi alla bort dom som är svagast och mest utsatta! Alla våra barn och unga i Sverige som lever i en verklighet som är fruktansvärt jobbig, farlig och full av kriminalitet, narkotikamissbruk, läkemedelsberoende och spelberoende, och inte minst en verklighet där barn och unga lever i en evig jakt efter hög kriminell status, pengar, droger, ruseffekt och en permanent verklighetsflykt!
Men nu ska vi tydligen testa något helt ”nytt” i Sverige och det är ju jättebra, eller?
Vi ska nu tydligen testa att i enlighet med Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer om pseudovetenskapliga och studentspeks liknande toavattensanalyser, vi ska lägga miljoner på något som ”kan” kartlägga dina och dina vänners drogvanor. Så ska vi lösa alla drogrelaterade problem på det viset, så är det rätt över, men vi kan ju alltid hoppas på att drogproblemet är så jätteenkelt löst?
På riktigt Sverige kom igen nu! Bättre än så här kan vi!
Men inget av det här gäller för personer som ”Katja Nyberg”, eller är det så att hon absolut inte tagit droger, aldrig någonsin, är hon så som hon själv beskriver det endast ett offer för rättsväsendet och polisen och att dom på ”foliehattigt” vis satt ditt henne, men gäsp…
och så kan det ju vara fast det inte är speciellt troligt att det skulle vara så i den riktiga verkligheten. Men angående Katja Nyberg, så kan man undra om någon någonsin har erbjudit henne missbruksvård eller behandling för att hjälpa henne med sitt missbruk?
Att peka häxa går bra men att hjälpa ”häxan” ur sitt missbruk det är det sämre med och det är väldigt få som står i kö för att hjälpa en kamrat i nöd och det är tyvärr en obehaglig sanning…
Vi måste prioritera. Prioritera rätt, prioritera saker som har praktisk nytta. Så varför analysera avloppsvatten när vi akut behöver hjälpa dom som befinner sig i beroendesituationer och lider av psykisk ohälsa.
Varför genomföra pseudovetenskapliga plojprojekt, ”vetenskapliga forensiska analyser av avloppsvatten” som studentföreningar runt om i landet redan gjort i över trettio år?
Och det till en kostnad av många miljoner per år, fast vi redan kan och vet svaret utantill nu. Det vi faktiskt i stället måste göra är att nu på riktigt hjälpa alla dom som lider i missbruk och beroenden i den riktiga verkligheten just nu?
När nykterhetsrörelsen skålar i toalettvatten, och firar miljardvinster från sina spelbolag och sen girigt räknar framtida statliga mångmiljonstöd och när staten nu ska lägga många miljoner på att leta kokainstatistik i avloppsmiljö – ja då kanske någon borde fråga vem som egentligen tappat kontakten med verkligheten?
Om staten vill veta hur många som använder kokain i Sverige så kanske det vore ett bättre, billigare, och träffsäkrare alternativet till avloppsvattens analyser, vara att helt sonika pissa av alla i regering, riksdag, departementen och dess utskott, samt alla tjänstemän inom polis och vårdsregionerna och det med samma iver och på samma sett som polisen pissar av besökare på alla våra sommarfestivaler!
Det är något märkligt med Sverige.
Vi är landet där en nykterhetsrörelse kan predika mot beroenden på måndagen, dela ut moralpredikningar på tisdagen och på onsdagen glatt räkna intäkterna från ett spelbolag vars affärsidé bygger på ett annat beroende.
Det är ungefär som om Brandkåren skulle börja sälja tändvätska.
Eller som om Viktväktarna öppnade landets största godisfabrik.
Ändå verkar ingen höja på ögonbrynen.
För pengar luktar tydligen inte – inte ens när de kommer från spel om pengar.
Samtidigt fortsätter Sverige att diskutera beroende nästan som om det bara fanns ett enda beroende värt att bekämpa. Alkohol. Cannabis. Narkotika.
Men spel om pengar då?
Hur många familjer har inte splittrats av spelmissbruk?
Hur många barn har inte vuxit upp med en förälder som spelat bort lönen innan hyran betalats?
Hur många människor har inte förlorat sina hem, sina relationer och sin framtid framför en blinkande spelautomat eller en mobiltelefon?
Om beroende verkligen är ett samhällsproblem borde väl alla beroenden granskas med samma moraliska måttstock.
Eller gäller principerna bara så länge de inte finansierar den egna verksamheten?
Sedan kommer nästa kapitel i den svenska berättelsen.
Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att bygga upp ett nationellt system för att analysera narkotika i avloppsvatten från omkring sex av tio svenskar. Miljoner skattekronor ska användas för att mäta rester av olika narkotiska substanser i våra reningsverk, med syftet att ge en bättre nationell lägesbild. Det är i grunden ett ”vetenskapligt” verktyg som redan används i flera europeiska länder.
Frågan är bara:
Vad är det egentligen vi hoppas få veta som vi inte redan vet?
Sverige har redan tittat ned i toaletten många gånger…
Det är inte första gången avloppsvatten används för att kartlägga narkotikaanvändning.
Svenska universitet har arbetat med metoden.
Kommuner har deltagit i olika projekt.
Journalister har granskat resultaten.
SVT:s reporter Johan Wicklén har under flera år rapporterat om analyser av avloppsvatten och visat hur metoden används för att uppskatta konsumtionen av olika narkotiska preparat i svenska städer.
Vi vet redan att metoden fungerar.
Vi vet redan att den kan ge en uppskattning av konsumtionsnivåer.
Vi vet redan att den visar skillnader mellan olika orter och olika helger.
Den verkliga frågan är därför inte om tekniken fungerar.
Den verkliga frågan är vad nästa steg är.
För statistik i sig behandlar ingen människa.
Välkommen till Dr. Muggs folkhälsolaboratorium
Samtidigt som myndigheterna böjer sig över toalettstolen med laboratoriehandskar pågår en helt annan verklighet ovan jord.
Barn och ungdomar rekryteras av kriminella nätverk.
Allt yngre personer dras in i en miljö där våld blivit ett arbete och narkotika blivit en vardag.
Psykisk ohälsa är utbredd.
Ångest, depressioner och trauma möter ofta månader av väntan innan hjälpen ens börjar.
Beroendevården vittnar om högt tryck.
Psykiatrin vittnar om personalbrist.
Kommunerna vittnar om ökande social problematik.
Samtidigt vet vi att många unga med komplex problematik inte bara kämpar med ett beroende.
Det kan handla om spel om pengar.
Läkemedelsmissbruk.
Opioider.
Kokain.
Alkohol.
Cannabis.
Ofta finns också psykisk ohälsa, social utsatthet eller neuropsykiatriska svårigheter i bakgrunden.
Verkligheten är sällan enkel.
Den är sällan svart eller vit.
Och den löses sällan med ännu ett diagram.
När mätningen blir viktigare än människan
Det är här satiren nästan skriver sig själv.
Sverige står inför en situation där beroendevården och psykiatrin efterfrågar mer personal, fler vårdplatser, kortare köer och bättre möjligheter att fånga upp unga innan problemen växer.
Samtidigt lägger staten ytterligare resurser på att förbättra statistiken över det vi redan i stora drag känner till.
Vi vet att narkotika används.
Vi vet att kokain ökat i vissa miljöer.
Vi vet att syntetiska opioider orsakar stor skada.
Vi vet att unga rekryteras till organiserad brottslighet.
Vi vet att beroende och psykisk ohälsa ofta hänger samman.
Frågan är därför inte om vi behöver kunskap.
Självklart behöver vi kunskap.
Frågan är om den största bristen i Sverige verkligen är fler siffror – eller fler människor som kan hjälpa.
Hur många psykologer hade samma pengar kunnat finansiera?
Hur många sjuksköterskor?
Hur många behandlingsplatser?
Hur många familjer hade kunnat få stöd innan problemen blivit akuta?
Den stora svenska toalettreformen
Missförstå inte.
Forskning är bra.
Kunskap är viktigt.
Övervakning av folkhälsan kan vara ett värdefullt verktyg.
Men statistik är inte behandling.
Diagram räddar inte en enda människa från ett beroende.
Excel botar inte psykisk ohälsa.
Och ett avloppsprov ger inte en enda ungdom en fungerande framtid.
Sverige verkar ibland tro att varje samhällsproblem kan lösas genom att mäta det lite noggrannare.
Har vi kriminalitet?
Mer statistik.
Har vi psykisk ohälsa?
Fler utredningar.
Har vi narkotikaproblem?
Titta i toaletten. Snart analyserar vi väl kaffefilter för att mäta stressnivån och dammsugarpåsar för att kartlägga svenskarnas ångest.
Sverige behöver mindre symbolpolitik och mer verklighet
Den verkliga frågan är inte hur många nanogram som flyter genom våra avloppsrör.
Den verkliga frågan är varför så många människor aldrig får hjälp innan deras liv kraschar.
Varför köerna till psykiatrin fortsätter växa.
Varför beroendevården fortfarande beskrivs som otillräcklig av patienter, anhöriga och personal.
Varför unga människor fortfarande kan rekryteras in i organiserad brottslighet innan samhället ens hunnit knacka på dörren.
Om målet är att minska narkotikans skadeverkningar är det svårt att komma ifrån att människor måste stå i centrum.
Inte mätpunkter.
Inte stapeldiagram.
Inte avloppsrör.
Slutord
Kanske är det dags att vi lämnar reningsverket.
Lyfter blicken från avloppsrören.
Och börjar investera lika mycket energi i att rädda människor som vi nu lägger på att analysera det de spolar ned.
För när framtidens historiker skriver om 2020-talets Sverige hoppas man verkligen att de inte sammanfattar vår tids narkotikapolitik med en enda mening:
”De letade efter lösningarna i toaletten.” Fast lösningen alltid var den samma, att hjälpa dom svaga och utsatta…
Denna text är en satir och använder ironi, överdrifter och humor för att kommentera svensk narkotika- och folkhälsopolitik. De åsikter som uttrycks är en del av det satiriska greppet. Och texten bör inte läsas av någon som bryr sig om att ta del av verkligheten. Vill du kommentera texten, så gör det där du tycker det passar dig, tack! Vill du anmäla texten så är det Sveriges Justitie Kansler du ska vända dig till, tack för ordet!
