Hoppa till innehåll
Miljontals människor använder redan marijuana, men den federala amerikanska lagstiftningen har under mer än 50 år gjort det betydligt svårare för forskare att ta reda på vilka risker och medicinska möjligheter växten faktiskt har. Det menar två amerikanska läkare inför den pågående processen att omklassificera marijuana i USA.
Cannabis har sedan 1970 varit klassat som en Schedule I-substans enligt amerikansk federal lag – samma kategori som heroin och LSD. Klassificeringen bygger på antagandet att substansen har hög missbrukspotential och saknar accepterad medicinsk användning.
Nu står den amerikanska narkotikamyndigheten DEA inför ett historiskt beslut om en möjlig omklassificering till Schedule III. Enligt läkarna Adam Omary och Jeffrey A. Singer handlar frågan inte bara om narkotikapolitik – utan om vetenskap.
Ett tillfälligt beslut som blev ett halvt sekels politik
När den amerikanska kongressen antog Controlled Substances Act 1970 placerades cannabis i Schedule I som en tillfällig lösning i väntan på en vetenskaplig genomgång.
Två år senare slog den federala Shafer-kommissionen fast att cannabis inte uppfyllde kriterierna för den hårdaste narkotikaklassningen och rekommenderade att innehav för personligt bruk skulle avkriminaliseras.
President Richard Nixon valde dock att ignorera rapporten och fortsatte i stället att bygga ut det som senare blev känt som ”kriget mot drogerna”. Därmed blev den tillfälliga klassificeringen permanent.
Sedan mitten av 1960-talet uppskattas omkring 29 miljoner amerikaner ha gripits för marijuanarelaterade brott. Omkring nio av tio gripanden har gällt enbart innehav.
Forskningen blev den stora förloraren
Enligt författarna är den största konsekvensen av Schedule I inte att människor slutat använda marijuana.
Tvärtom används marijuana i dag av tiotals miljoner amerikaner och är lagligt i någon form i större delen av USA.
Den verkliga förloraren har i stället blivit forskningen.
Forskare som vill studera marijuana har under årtionden mött betydligt strängare krav än forskare som arbetar med många andra kontrollerade substanser. Tillståndsprocesserna har varit långsamma och komplicerade, tillgången till forskningsmaterial begränsad och den cannabis som funnits tillgänglig via federala program har ofta skiljt sig avsevärt från de produkter som patienter och konsumenter faktiskt använder.
Resultatet har blivit att användningen har ökat samtidigt som den vetenskapliga kunskapen utvecklats betydligt långsammare än den annars hade kunnat göra.
Fortfarande stora kunskapsluckor
Författarna betonar att det fortfarande finns viktiga frågor som forskningen behöver besvara.
Den starkaste vetenskapliga evidensen gäller sambandet mellan frekvent användning av marijuana och ökad risk för psykossjukdom, framför allt hos unga människor.
En europeisk studie publicerad i The Lancet Psychiatry visade att daglig användning mer än tredubblade risken för psykotiska sjukdomar. För produkter med höga THC-halter var risken ännu större.
En systematisk forskningsöversikt från 2022, som omfattade närmare 120 000 användare, bekräftade att marijuana med höga THC-koncentrationer är kopplad till ökad risk för både psykos och cannabisberoende.
Ungdomars hjärnor är extra känsliga
Under tonåren genomgår hjärnan en intensiv utvecklingsfas.
Det endocannabinoida systemet spelar en central roll i denna utveckling, vilket innebär att THC kan påverka hjärnans mognadsprocesser.
En forskningsöversikt publicerad 2025 pekar på att frekvent användning av THC-stark marijuana sannolikt kan störa hjärnans utveckling hos ungdomar.
Författarna menar att detta är ett starkt argument för mer forskning – inte mindre.
Marijuana är betydligt starkare i dag
Samtidigt har styrkan på kommersiell marijuana förändrats dramatiskt.
Den genomsnittliga THC-halten har ökat kraftigt sedan 1970-talet.
Författarna hänvisar till den ekonomiska princip som ibland kallas ”förbudets järnlag” – att hårdare förbud tenderar att gynna mer koncentrerade och mer potenta produkter eftersom de är enklare att transportera och sälja på en illegal marknad.
Dagens marijuana skiljer sig därför avsevärt från den som låg till grund för de federala myndigheternas bedömningar för mer än femtio år sedan.
Förbud har inte hindrat unga från att få tag på marijuana
Författarna ifrågasätter också argumentet att ett förbud automatiskt skyddar unga människor.
På den svarta marknaden finns inga legitimationer eller ålderskontroller.
Licensierade försäljningsställen riskerar däremot att förlora sina tillstånd om de säljer till minderåriga.
En reglerad marknad med tydliga åldersgränser kan därför, enligt författarna, ge ett bättre skydd än en helt illegal marknad.
Opinionen har sprungit ifrån lagen
Den amerikanska opinionen har förändrats kraftigt.
Enligt Pew Research Center anser omkring nio av tio vuxna amerikaner att marijuana bör vara laglig, antingen för medicinskt bruk eller även för vuxnas rekreationella användning.
Samtidigt visar Gallups mätningar att stödet för legalisering mer än fördubblats sedan början av 2000-talet.
I dag har 40 delstater samt District of Columbia infört medicinska marijuanaprogram och 24 delstater har även legaliserat rekreationell användning.
Över sex miljoner patienter är registrerade i delstaternas medicinska program.
Vetenskapen behöver komma ikapp verkligheten
Författarna betonar att legalisering inte innebär att alla frågor är besvarade.
Tvärtom återstår många viktiga forskningsområden kring långsiktiga effekter, beroende, psykisk hälsa, trafiksäkerhet och medicinsk användning.
Problemet är, menar de, att den federala klassificeringen under decennier gjort det betydligt svårare att genomföra just den forskning som behövs för att ge vetenskapliga svar.
Medicinsk användning får allt starkare stöd
Samtidigt har den vetenskapliga evidensen för medicinsk användning blivit allt starkare.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har redan godkänt läkemedlet Epidiolex mot svår epilepsi samt flera syntetiska cannabinoidläkemedel mot bland annat illamående vid cancerbehandling och aptitlöshet.
En omfattande forskningsöversikt från 2024, som analyserade 194 vetenskapliga studier, fann att majoriteten av behandlingseffekterna var positiva eller potentiellt positiva, särskilt vid kronisk smärta, illamående och spasticitet.
Det amerikanska hälsodepartementet rekommenderade därför redan 2023 att marijuana skulle flyttas från Schedule I till Schedule III.
Ett beslut som kan förändra forskningen
En omklassificering innebär inte att marijuana automatiskt blir lagligt över hela USA.
Däremot skulle den kraftigt minska de administrativa hinder som i dag försvårar forskning.
Forskare skulle få betydligt enklare tillgång till de produkter som människor faktiskt använder och kunna genomföra kliniska studier utan samma omfattande byråkrati.
Enligt Adam Omary och Jeffrey A. Singer är den viktigaste slutsatsen därför enkel:
Förbudet lyckades aldrig stoppa människor från att använda marijuana.
Det som verkligen stoppades var forskningen om marijuana.
Källor
Originalartikel:
- Adam Omary & Jeffrey A. Singer. Prohibition Didn’t Stop Marijuana Use. It Stopped Marijuana Research. Cato Institute / Reason. https://www.cato.org/commentary/prohibition-didnt-stop-marijuana-use-it-stopped-marijuana-research
Övriga källor som behandlas i artikeln:
- The Lancet Psychiatry – forskning om daglig cannabisanvändning och psykosrisk.
- Pew Research Center – amerikansk opinion om marijuana.
- Gallup – långsiktiga opinionsmätningar om legalisering.
- U.S. Department of Health and Human Services – rekommendation om omklassificering av cannabis.
- U.S. Food and Drug Administration (FDA) – godkända cannabinoidläkemedel.
