Hoppa till innehåll
En historisk inblick i Kinas komplexa relation till cannabis…
Cannabis har använts i Kina i tusentals år. Växten har varit en självklar del av traditionell medicin, levererat fibrer till kläder och rep och spelat en viktig roll i jordbruket. Samtidigt är dagens Kina ett av världens mest restriktiva länder när det gäller narkotika. Hur hamnade landet där? Svaret leder genom kejsardynastier, opiumkrig, kolonialism och fram till dagens högteknologiska laboratorier där kinesiska forskare utvecklar morgondagens cannabinoidläkemedel.
När man talar om cannabis tänker många på Nordamerika, Kanada eller Nederländerna. Men få länder har en lika lång och komplex historia med cannabis som Kina.
Ironiskt nog är landet idag både ett av världens hårdaste mot cannabisbruk och samtidigt en global stormakt inom industrihampa, cannabinoidforskning och cannabisrelaterade patent.
För att förstå den till synes motsägelsefulla situationen måste man gå tillbaka flera tusen år.
Cannabis var en självklar del av det gamla Kina
Cannabis hör till de äldsta kulturväxterna i Kina. Arkeologiska fynd visar att hampa odlades redan för flera tusen år sedan och användes till rep, textilier, papper och livsmedel. Växten blev en viktig del av det kinesiska jordbruket långt innan Europa började odla hampa i större skala.
Parallellt utvecklades också den medicinska användningen.
I den traditionella kinesiska medicinen beskrivs cannabisfrön – Huo Ma Ren (火麻仁) – som ett läkemedel mot framför allt förstoppning och torra tarmar. Fröna innehåller mycket oljor och fibrer men endast försumbara mängder THC och har därför ingen berusande effekt.
Än idag används Huo Ma Ren inom traditionell kinesisk medicin och säljs av många TCM-apotek. Det gör cannabis till en av de få växter som haft en obruten medicinsk tradition i Kina under nära två årtusenden.
En medicinalväxt – inte ett rusmedel
Historiskt har cannabis i Kina främst betraktats som en nyttoväxt.
Stjälkarna blev till rep, segel, papper och kläder.
Fröna användes som livsmedel och läkemedel.
Det finns historiska beskrivningar av cannabisblommor och hartser, men de har aldrig haft samma kulturella betydelse som i exempelvis Indien eller delar av Mellanöstern. Den kinesiska relationen till cannabis har därför i första hand varit praktisk och medicinsk, snarare än rekreativ.
Opiumkrigen förändrade allt
För att förstå dagens kinesiska narkotikapolitik räcker det inte att studera cannabis. Den avgörande vändpunkten kom istället genom opium.
Under 1700- och början av 1800-talet växte Storbritanniens handel med Kina snabbt. Britterna importerade enorma mängder te, siden och porslin men hade få varor som kineserna ville köpa tillbaka. Resultatet blev ett stort handelsunderskott.
Lösningen blev opium.
Genom det brittiska Ostindiska kompaniet odlades opium i Indien och smugglades därefter in i Kina i snabbt växande mängder.
Konsekvenserna blev katastrofala.
Miljontals kineser utvecklade ett beroende och stora mängder silver lämnade landet, vilket försvagade den kinesiska ekonomin. Flera historiker uppskattar att omkring år 1900 kunde så många som var fjärde vuxen kinesisk man vara opiumberoende, även om uppskattningarna varierar mellan olika forskare.
När den kinesiska staten försökte stoppa opiumhandeln svarade Storbritannien med militärt våld.
Det första opiumkriget bröt ut 1839.
Det andra följde några år senare.
Kina besegrades och tvingades skriva under förödmjukande avtal där flera hamnar öppnades för utländsk handel och Hongkong överläts till Storbritannien.
För Kina blev opiumkrigen långt mer än militära nederlag.
De blev ett nationellt trauma.
Ett historiskt sår som fortfarande präglar politiken
I dagens Kina betraktas opiumkrigen fortfarande som början på det som officiellt kallas ”förödmjukelsens århundrade”.
I skolor, museer och historieböcker används perioden som ett exempel på hur utländska makter utnyttjade ett drogberoende för att försvaga landet.
Den historiska erfarenheten har haft ett enormt inflytande över Kinas moderna narkotikapolitik.
För många kinesiska beslutsfattare handlar kampen mot narkotika inte bara om folkhälsa utan också om nationell säkerhet, självständighet och historiskt minne.
Det är en viktig förklaring till varför Kina idag har några av världens strängaste narkotikalagar.
Från opium till nolltolerans
Efter att kommunisterna tog makten 1949 genomfördes omfattande kampanjer mot opium och annan narkotika.
Missbrukare registrerades och behandlades, smuggling bekämpades och den illegala handeln slogs ned med stor kraft.
Under de följande decennierna etablerades den nolltolerans som fortfarande präglar kinesisk narkotikapolitik.
Cannabis kom att omfattas av samma restriktiva synsätt, trots att växtens historiska roll i Kina varit helt annorlunda än opiumets.
Samtidigt växte en annan cannabisindustri fram
Här uppstår den kinesiska paradoxen.
Medan rekreativ cannabis och medicinsk användning i princip förbjöds fortsatte industrihampan att utvecklas.
Framför allt provinser som Yunnan, Heilongjiang och Jilin blev viktiga centra för hampaodling.
Där produceras idag stora mängder hampafibrer, fröprodukter och cannabinoider för den internationella marknaden.
Kina exporterar dessutom betydande mängder CBD-råvara och hampabaserade ingredienser till företag över hela världen.
Ett världsledande forskningsland
Under de senaste två decennierna har kinesiska universitet och forskningsinstitut investerat stort i cannabinoidforskning.
Studier pågår kring bland annat:
- epilepsi
- kronisk smärta
- inflammation
- Parkinsons sjukdom
- Alzheimers sjukdom
- cancerrelaterade symtom
- psykisk ohälsa
Forskarna arbetar inte enbart med CBD och THC utan även med mindre kända cannabinoider som CBG och CBN.
Flera kinesiska universitet och forskningsinstitut hör idag till de mest produktiva inom området.
Patent istället för patienter
Kina är samtidigt ett av världens mest aktiva länder när det gäller cannabisrelaterade patent.
Patentportföljerna omfattar bland annat:
- cannabinoidläkemedel
- extraktionsmetoder
- kosmetika
- hudvårdsprodukter
- livsmedel
- farmaceutiska formuleringar
- odlingsteknik
Det märkliga är att mycket av denna forskning och utveckling sker trots att kinesiska patienter fortfarande saknar ett nationellt system för medicinsk cannabis motsvarande de program som finns i exempelvis Tyskland, Australien eller Kanada.
Med andra ord utvecklar Kina framtidens cannabinoidteknik – men den är i första hand avsedd för forskning, läkemedelsutveckling och internationella marknader snarare än för den egna sjukvården.
Medicinsk cannabis – fortfarande en stängd dörr
Det finns idag ingen nationell modell där läkare rutinmässigt kan skriva ut medicinsk cannabis till patienter.
Däremot förekommer klinisk forskning och utveckling av cannabinoidbaserade läkemedel, och myndigheterna har under senare år moderniserat regelverket för kliniska läkemedelsprövningar.
Det betyder att forskningen fortsätter att utvecklas, även om den ännu inte lett till ett brett medicinskt cannabisprogram.
En framtida stormakt?
Skulle Kina någon gång välja att införa ett nationellt system för medicinsk cannabis skulle landet kunna bli en av världens största marknader nästan över en natt.
Landet har redan:
- världsledande hampaproduktion
- avancerad läkemedelsindustri
- omfattande cannabinoidforskning
- stor patentportfölj
- välutbyggd bioteknik
- betydande exportkapacitet
Förutsättningarna finns alltså redan på plats.
Det som saknas är framför allt ett politiskt beslut.
Cannabis i Fokus analys
Kinas relation till cannabis är betydligt mer komplex än vad många i väst känner till.
Historiskt har cannabis varit en uppskattad medicinalväxt och en självklar del av jordbruket. Det var inte cannabis som skapade Kinas nationella trauma – det var opium. Opiumkrigen och den omfattande opiumepidemin kom att forma en narkotikapolitik där alla berusande substanser i praktiken placerades i samma kategori.
Samtidigt har Kina aldrig vänt ryggen åt växtens industriella och vetenskapliga möjligheter. Tvärtom har landet blivit en av världens ledande aktörer inom industrihampa, cannabinoidforskning och patentutveckling.
Resultatet är en av vår tids mest fascinerande paradoxer: ett land där cannabis historiskt varit både medicinalväxt och jordbruksgröda, där forskarna utvecklar morgondagens cannabinoidläkemedel – men där den moderna patienten fortfarande i stort sett saknar tillgång till medicinsk cannabis.
Källor:
- Världens Historia – Hur många kineser var narkomaner på 1800-talet? (varldenshistoria.se)
- Världens Historia – Skrupelfria britter svepte in Kina i opiumdimma (varldenshistoria.se)
- Offentliga kinesiska myndighetsuppgifter från National Medical Products Administration (NMPA) om kliniska läkemedelsprövningar.
- Vetenskapliga publikationer om traditionell kinesisk medicin, Huo Ma Ren och cannabinoidforskning.
- Internationell forskning och marknadsanalyser om Kinas industrihampa, cannabinoidpatent och läkemedelsutveckling.
Relaterade artiklar:
