Stockholm Medical Cannabis Conference

Kriget mot cannabis har misslyckats!

Hur många tusen ton Marijuana måste beslagtas innan politikerna erkänner sanningen? När sanningen är att priserna på cannabis rasar världen över!

Hundratals Miljarder i skattepengar läggs på polisinsatser, tullkontroller, domstolar och fängelser. Samtidigt fortsätter cannabismarknaden att växa, priserna sjunker och tillgången är större än någonsin. Frågan är inte längre om kriget mot cannabis fungerar – utan hur länge världens alla politiker och beslutsfattare har råd att låtsas att det nuvarande systemet ”fungerar”.

Nästan varje vecka publiceras nya bilder från någonstans i världen där poliser och militär stolt visar upp tonvis med beslagtagen cannabis framför kamerorna.

Pallar fyllda med hasch.

Lastbilar fullastade med marijuana.

Containrar, båtar och lagerlokaler fyllda till bristningsgränsen.

Budskapet är tydligt: ännu ett hårt slag mot den organiserade brottsligheten.

Men bakom de spektakulära pressbilderna döljer sig en betydligt svårare fråga.

Om kriget mot cannabis verkligen går att vinna – varför blir då cannabis billigare, mer lättillgängligt och mer utbrett för varje år som går?

Ton efter ton – men marknaden fortsätter växa

Under de senaste månaderna har myndigheter världen över rapporterat om flera av de största cannabisbeslagen på länge.

I Brasilien stoppades nyligen en lastbil med över 4,3 ton marijuana på väg mot São Paulo under en gemensam insats mellan flera specialenheter.

Tidigare i år presenterade marockanska myndigheter ett beslag på över 17 ton hasch, avsett för den europeiska marknaden.

Liknande nyheter kommer regelbundet från Spanien, Indien, Pakistan, Mexiko, Sydafrika och USA, där beslag på flera ton cannabis inte längre är ovanliga.

Sett över ett helt år handlar det om tusentals ton cannabis som beslagtas globalt.

Ändå fortsätter marknaden att fungera.

Marknaden bryr sig inte om presskonferenser

På en vanlig laglig marknad fungerar ekonomins grundlagar på samma sätt som på den illegala.

När utbudet minskar stiger priset.

När varor blir svåra att få tag på uppstår brist.

Men just detta har inte hänt på den globala cannabismarknaden.

Tvärtom har mycket pekat på motsatsen.

I många delar av världen har priserna sjunkit under lång tid samtidigt som kvaliteten förbättrats och tillgängligheten ökat.

Det är ett starkt tecken på att den illegala marknaden producerar betydligt mer cannabis än vad myndigheterna lyckas stoppa.

Varje lastbil som beslagtas verkar snabbt ersättas av en ny.

Varje odling som förstörs följs av flera nya.

Den ekonomiska verkligheten är svår att bortse från.

En av världens dyraste politiska strategier

Bakom varje stort beslag finns enorma kostnader.

Spaningsarbete.

Underrättelseverksamhet.

Internationellt polissamarbete.

Tullpersonal.

Specialstyrkor.

Drönare.

Helikoptrar.

Hundpatruller.

Domstolar.

Åklagare.

Fängelser.

Allt finansieras av skattebetalarna.

Samtidigt fortsätter den illegala handeln nästan opåverkad.

Det väcker en obekväm fråga:

Hur många miljarder ska investeras i en strategi som ännu inte lyckats minska tillgången på cannabis?

Polisen gör sitt jobb – men är det rätt jobb?

Den här kritiken riktar sig inte mot poliser, tulltjänstemän eller åklagare.

De gör det arbete som lagstiftarna har gett dem.

Problemet ligger högre upp.

Hos politiken.

Om lagarna leder till ett arbete som år efter år kräver större resurser utan att uppnå sitt huvudsakliga mål, är det rimligt att fråga sig om själva strategin behöver förändras.

Det är trots allt politiker som beslutar om lagarna.

Inte polisen.

Den svarta marknaden anpassar sig snabbare än staten

Historien visar att organiserad brottslighet är extremt anpassningsbar.

När en smuggelväg stängs öppnas en annan.

När en odling rivs planteras nya.

När en liga grips fyller andra aktörer snabbt tomrummet.

Den illegala marknaden fungerar internationellt, decentraliserat och med enorma ekonomiska drivkrafter.

Staten jagar.

Marknaden anpassar sig.

Och cykeln börjar om.

En reglerad marknad kan slå mot den svarta ekonomin

Allt fler länder har därför börjat diskutera en annan väg.

Inte därför att cannabis skulle vara ofarligt.

Utan därför att den nuvarande modellen verkar misslyckas med sina egna mål.

En statligt reglerad marknad skulle kunna innebära:

  • licensierad produktion
  • kvalitetskontroller
  • åldersgränser
  • beskattning
  • spårbarhet
  • produktinformation
  • bättre konsumentskydd
  • minskade inkomster till organiserad brottslighet

Dessutom skulle stora delar av polisens resurser kunna frigöras till att bekämpa våldsbrott, bedrägerier, människohandel, vapensmuggling och annan grov organiserad kriminalitet.

Förbudets största ironi

Varje gång myndigheter visar upp tio eller tjugo ton beslagtaget cannabis framför tv-kamerorna skickas samtidigt ett annat budskap.

Att marknaden producerar ännu mer.

Annars hade dessa mängder aldrig funnits från första början.

Ju större beslagen blir, desto tydligare blir paradoxen.

Beslagen visar inte bara polisens arbete.

De visar också hur enorm den globala cannabismarknaden faktiskt är.

Frågan politikerna inte längre kan undvika

Kriget mot cannabis har pågått i över ett halvt sekel.

Miljontals människor har gripits.

Miljarder skattekronor har spenderats.

Tusentals ton cannabis har beslagtagits.

Ändå fortsätter marknaden att växa.

Det betyder inte att samhället ska ge upp kampen mot organiserad brottslighet.

Tvärtom.

Men kanske är det dags att skilja mellan att bekämpa kriminella nätverk och att föra ett kostsamt krig mot en växt som efter decennier av beslag, razzior och rekordstora polisinsatser fortfarande finns tillgänglig i nästan varje land på jorden.

Den verkliga frågan är därför inte hur många ton som kommer att beslagtas nästa år.

Den verkliga frågan är hur många tusen ton som måste beslagtas innan världens politiker vågar erkänna att den nuvarande strategin inte levererar de resultat som utlovats.

Kanske är det först när fokus flyttas från förbud till reglering, från svart marknad till statlig kontroll och från kriminalisering till ansvarsfull beskattning som samhället på allvar kan börja minska både kriminaliteten och de skador som följer i den illegala handelns spår.


Källor

  • Cannabis Journal – rapport om beslag av cirka 4,38 ton cannabis i Brasilien.
  • Not Guilty TV – rapport om beslag av över 17 ton hasch i Marocko.
  • Discover Magazine – sammanfattning av aktuell forskningsöversikt om cannabisreglering, folkhälsa och olika politiska modeller.
  • UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) – World Drug Report.
  • EMCDDA/EUDA – europeiska rapporter om cannabismarknaden.
  • Offentliga rapporter från nationella tull- och polismyndigheter om större internationella cannabisbeslag.

Dela denna artikel