Läkemedelsbolag varnar: Trumps cannabisbeslut kan leda till ökat missbruk

En branschorganisation för drogtestning och ett läkemedelsföretag har bett en federal domstol att stoppa Trumpadministrationens planerade omklassning av cannabis på federal nivå medan den pågående rättsprocessen mot reformen avgörs. Enligt parterna riskerar beslutet att leda till ökat cannabismissbruk och de hävdar att ”cannabismissbruk har farliga och livslånga konsekvenser – särskilt för ungdomar och gravida kvinnor.”

I den nya inlagan hävdar de också att en federal omklassning, genom att sänka skattebördan för cannabisföretag, kommer att stimulera branschen och därmed öka cannabisanvändningen.

Dokumentet lämnades in i torsdags som ett svar på att det amerikanska justitiedepartementet motsatt sig deras tidigare begäran om att tillfälligt stoppa processen med att omklassificera cannabis.

Det amerikanska justitiedepartementet (DOJ) skrev tidigare i månaden i en egen inlaga att de aktörer som försöker stoppa omklassningen av cannabis har ekonomiska intressen av att cannabis även fortsättningsvis ska vara klassat som en narkotika i Schedule I. Enligt DOJ är de därför inte lämpliga parter att driva processen, eftersom de inte tillhör den grupp som den federala narkotikalagen, Controlled Substances Act (CSA), är avsedd att skydda.

Motståndarna avfärdar dock det argumentet i veckans inlaga. De menar att DOJ invändningar om deras rätt att väcka talan är ”grundlösa avledningsmanövrar” som syftar till att flytta fokus från vad de beskriver som myndighetens svaga sakargument.

– De som väckt talan behöver inte vara de ”avsedda mottagarna” av Controlled Substances Act (CSA), står det i inlagan. Att de har ekonomiska intressen i frågan saknar också betydelse, även om lagen har ett bredare syfte att skydda allmänhetens välfärd, menar motståndarna.

Den federala appellationsdomstolen för District of Columbia behandlar för närvarande tre separata stämningar som syftar till att stoppa omklassningen av cannabis från Schedule I till Schedule III enligt CSA. Målen har senare slagits samman och prövas nu gemensamt.

En av stämningarna leds av den förbudsorienterade organisationen Smart Approaches to Marijuana (SAM) tillsammans med National Drug and Alcohol Screening Association (NDASA), som hävdar att de påverkas negativt av reformen. En annan har lämnats in av en koalition bestående av cannabismotståndare, yrkesverksamma inom missbruksvård, läkare samt ett biofarmaceutiskt företag med inriktning på cannabis. Den tredje stämningen väcktes av justitieministrarna i Indiana, Nebraska och Louisiana, men Louisiana har senare dragit sig ur processen.

Två av de parter som deltar i rättsprocessen – National Drug and Alcohol Screening Association (NDASA) samt MMJ International Holdings och dess dotterbolag – har lämnat in en separat begäran till domstolen om att tillfälligt stoppa omklassningen av cannabis medan den större rättsliga prövningen pågår.

I den senaste inlagan hävdar deras advokater att den federala reformen skulle orsaka dem ”irreparabel skada”, det vill säga skador som inte kan återställas eller kompenseras i efterhand.

Enligt inlagan kommer nya krav på så kallade Medical Review Officers (MRO), de läkare som granskar och bedömer positiva drogtester, att innebära betydande kostnadsökningar för NDASA medlemmar inom drogtestbranschen. Organisationen menar att de ökade kostnaderna kan bli så stora att vissa företag tvingas lägga ned sin verksamhet.

Motståndarna argumenterar för att en omklassning av cannabis, som skulle göra medicinsk användning laglig på federal nivå i de delstater där sådan behandling är tillåten, innebär att MRO-läkare måste lägga betydligt mer tid på att utreda om ett positivt THC-test beror på laglig medicinsk användning eller inte.

De menar att detta leder till ekonomiska förluster på två sätt. Dels kommer vissa företag själva att behöva bära de ökade kostnaderna, vilket enligt dem innebär förluster som inte går att få ersättning för. Dels kommer återstående kostnader att föras vidare till kunderna genom högre priser, vilket de anser kommer att leda till att vissa arbetsgivare och andra kunder väljer att minska eller helt sluta med THC-testning.

Enligt inlagan är det därför inte spekulativt att efterfrågan på drogtester kommer att minska. Tvärtom menar motståndarna att det är en naturlig följd av grundläggande ekonomiska principer – när priserna stiger minskar efterfrågan.

I inlagan hävdas också att en omklassning av cannabis skulle tvinga många av NDASA medlemmar som kräver drogtester av anställda att välja mellan två alternativ: antingen sluta testa för cannabis och enligt organisationen acceptera en ökad risk för olyckor orsakade av påverkade medarbetare samt lägre produktivitet, eller fortsätta testa för cannabis till betydligt högre kostnader och samtidigt riskera rättsliga följder enligt den amerikanska funktionsrättslagen (Americans with Disabilities Act, ADA) eller delstatlig lagstiftning om de agerar på positiva testresultat.

Som svar på justitiedepartementets argument att NDASA inte är en lämplig part att överklaga omklassningen eftersom organisationen inte tillhör de grupper som Controlled Substances Act (CSA) är avsedd att skydda, hävdar motståndarna att deras medlemmar i praktiken omsätter lagens bestämmelser i konkreta åtgärder som bidrar till att skydda allmänheten.

Enligt inlagan fungerar drogtestning som ett avskräckande verktyg som är avgörande för att uppnå CSA huvudsakliga mål – att bekämpa narkotikamissbruk. Därför, menar de, ligger NDASA-medlemmarnas intresse av att sälja drogtester och testtjänster, liksom deras kunders intresse av säkra och drogfria arbetsplatser, i linje med lagens syfte.

Vidare hävdar NDASA att de medlemsföretag som drogtestar sin egen personal har ett starkt intresse av att upprätthålla säkerheten, både för sina anställda och för allmänheten som kan påverkas av deras verksamhet.

Enligt organisationen ligger detta intresse tydligt i linje med syftet bakom Controlled Substances Act (CSA). De menar att en omklassning av cannabis skulle skada detta arbete genom att tvinga företag att göra kostsamma förändringar i sina drogtestprogram, göra THC-testning dyrare och samtidigt öka risken för rättsliga processer enligt den amerikanska funktionsrättslagen (Americans with Disabilities Act, ADA) och delstatlig lagstiftning om arbetsgivare agerar på positiva cannabisprov.

Läkemedelsbolaget MMJ International Holdings hävdar samtidigt att omklassningen skulle försämra företagets konkurrensposition på marknaden för federalt godkända cannabisbaserade läkemedel.

I inlagan skriver bolaget att det fram till omklassningen haft ett tydligt försprång tack vare att man under lång tid följt den federala lagstiftningen och gjort betydande framsteg mot att få ett cannabisbaserat läkemedel godkänt av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Enligt MMJ riskerar detta försprång nu att gå förlorat. Företaget menar att omkring åtta års arbete och investeringar på cirka 10 miljoner dollar urholkas när konkurrenter, som enligt bolaget tidigare har valt att verka inom delstatliga medicinska cannabisprogram i stället för att följa den federala lagstiftningen, får möjlighet att konkurrera på en federalt laglig marknad.

MMJ advokater avfärdar samtidigt regeringens argument om att bolaget inte kan hävda skada eftersom det ännu inte har lanserat något cannabisbaserat läkemedel på marknaden.

Enligt advokaterna har företaget under nästan åtta års tid lagt ned omfattande arbete för att uppfylla de federala kraven och få både ett tillstånd från den amerikanska narkotikamyndigheten DEA och ett godkännande från läkemedelsmyndigheten FDA. Samtidigt hävdar de att konkurrenterna i princip inte har vidtagit några åtgärder alls för att få federala läkemedelsgodkännanden.

I inlagan skriver MMJ att bolaget investerat omkring 10 miljoner dollar under närmare åtta år för att utveckla en cannabisbaserad behandling i enlighet med federal lag. En omklassning av cannabis skulle enligt företaget plötsligt skapa laglig konkurrens från producenter som hittills endast verkat på delstatsnivå och inte följt de federala läkemedelsreglerna.

NDASA och MMJ hävdar också att deras rättsliga prövning sannolikt kommer att vinna framgång. De menar att den föreslagna omklassningen är olaglig eftersom regeringen, enligt dem, inte har följt de formella regler som krävs för ett federalt regelverk och därmed gjort sig skyldig till ett allvarligt brott mot gällande lagstiftning.

– Allmänhetens intresse talar tydligt för att processen pausas, skriver de i sin slutsats.

Den senaste inlagan kommer samtidigt som förhören om cannabisomklassningen hos den amerikanska narkotikamyndigheten DEA har avslutats. Den domare som leder processen har nu presenterat tidsplanen för de avslutande skriftliga inlagorna, innan han lämnar sin rekommendation om huruvida reformen bör genomföras.

Tillförordnade justitieministern Todd Blanche beslutade i april att omedelbart omklassificera medicinsk cannabis som godkänts av delstater samt cannabisläkemedel som godkänts av FDA från Schedule I till Schedule III enligt Controlled Substances Act (CSA). Genom ett separat beslut som Blanche undertecknade pågår samtidigt en bredare prövning av om all cannabis ska flyttas till Schedule III.

Samtidigt har två företag inom medicinsk cannabis begärt att få ansluta sig till rättsprocessen på regeringens sida och motsätta sig stämningen från motståndarna till reformen. Advokater för NDASA och Smart Approaches to Marijuana (SAM) har dock lämnat in en egen inlaga där de argumenterar för att cannabisföretagen inte ska tillåtas bli en del av målet.

Stämningen från Smart Approaches to Marijuana (SAM) och National Drug and Alcohol Screening Association (NDASA) har undertecknats av advokater från Torridon Law PLLC. En av delägarna på advokatbyrån är USA tidigare justitieminister William Barr, som ledde justitiedepartementet under Donald Trumps första presidentperiod.

SAM meddelade redan i januari att organisationen anlitat Barrs advokatbyrå för att juridiskt motarbeta omklassningen av cannabis, efter att Trump undertecknat en presidentorder som gav myndigheterna i uppdrag att skyndsamt slutföra processen.

Samtidigt har representanthusets anslagsutskott röstat för ett förslag som skulle hindra federala myndigheter från att ta ytterligare steg för att genomföra omklassningen av cannabis. Flera kongressledamöter från både Republikanerna och Demokraterna har dock sagt till Marijuana Moment att de inte tror att försöket att stoppa reformen genom lagstiftning kommer att lyckas.

I ett separat mål har SAM, MMJ och flera andra kärande även stämt Trumpadministrationen i ett försök att stoppa ett program som gör det möjligt för Medicare att ersätta vissa hampabaserade produkter. Den stämningen avvisades av en federal domare i maj, men beslutet har överklagats.

Läs originalartikeln här!