Hoppa till innehåll
Att låta arbetsskadeförsäkringen ersätta kostnaderna för medicinsk cannabis kan vara ett genomförbart alternativ som förbättrar patienters hälsa och bidrar till en frivillig minskning av opioidanvändningen. Det visar en studie ledd av myndigheter i den amerikanska delstaten Colorado.
Colorado Department of Labor and Employments avdelning för arbetsskadeersättning, DOWC, genomförde ett försök som beskrivs som det första i sitt slag. Studien var en del av myndighetens program för alternativa smärtbehandlingar och följde under ett års tid en noggrant utvald patient med långvarig smärta. Syftet var att undersöka vilka effekter det skulle få om kostnaderna för medicinsk cannabis ersattes genom arbetsskadesystemet.
Studien, som publicerades i Journal of Occupational & Environmental Medicine, visade betydande förbättringar i patientens vardag, inga allvarliga negativa händelser och en frivillig minskning av opioidanvändningen.
Patienten, som fick ersättning för cannabisprodukter som inte inhalerades, rapporterade lägre smärtnivåer samt förbättrad fysisk funktionsförmåga, livskvalitet och psykosocial stabilitet. Minskningen av opioidanvändningen var till en början måttlig och skedde utan några krav på nedtrappning.
– Tack vare bättre symtomkontroll under medicinsk övervakning minskade deltagaren frivilligt sitt månatliga opioidintag med 17 procent, uppger myndigheterna i Colorado.
Efter att studiens slutliga data hade sammanställts lyckades deltagaren helt sluta använda både opioider och THC. Patienten förlitade sig därefter enbart på cannabinoider med mindre psykoaktiv effekt.
– Utvärderingen tyder på att ersättning för medicinsk cannabis kan vara ett genomförbart alternativ för en mycket begränsad och noggrant utvald grupp patienter inom arbetsskadesystemet, konstaterar forskarna.
Även om studiens huvudsakliga syfte inte var att undersöka opioidanvändning konstaterar forskarna att den förbättrade symtomkontrollen under medicinsk övervakning sammanföll med en frivillig minskning av opioidintaget med 17 procent.
Efter att den tolv månader långa studien avslutats lyckades patienten dessutom helt sluta med både opioider och THC. Enligt DOWC använder personen numera endast cannabinoider med mindre psykoaktiv effekt.
DOWC:s medicinska chef Ethan Moses säger till den lokala tidningen Westword att den medicinska forskningen ger en mycket blandad bild av cannabisens effekt vid olika hälsotillstånd. En viktig förklaring är att cannabis länge har varit placerat i Schedule I, den mest restriktiva kategorin enligt den federala narkotikalagen Controlled Substances Act.
Under Trumpadministrationen har klassificeringen ändrats för medicinsk cannabis som godkänts för patienter inom delstatliga program. Den omfattas nu av Schedule III, medan cannabis för rekreationellt bruk fortfarande ligger kvar i Schedule I i väntan på resultatet av en administrativ prövning.
Även om Coloradostudien visar att medicinsk cannabis potentiellt skulle kunna ersättas genom arbetsskadesystemet finns det enligt Moses inga möjligheter att tvinga försäkringsbolagen att erbjuda sådan ersättning.
– Därför var det avgörande att programmet var frivilligt för patienten, försäkringsbolaget och den behandlande läkaren, säger han.
– Jämfört med opioider tror jag att vissa försäkringsbolag kan vara intresserade av medicinsk cannabis. De kan vilja överväga det som ett sätt att minska kostnaderna för framtida ersättningar och uppgörelser i arbetsskadeärenden.
Förra månaden röstade ett kongressutskott för att hindra federalt anställda från att få medicinsk cannabis ersatt genom arbetsskadesystemet – oavsett Trumpadministrationens beslut att omklassificera cannabis.
Den myndighetsledda studien i Colorado kan vara den första i sitt slag när det gäller upplägg och genomförande. Tidigare forskning har däremot också pekat på att tillgång till medicinsk cannabis kan medföra särskilda fördelar i arbetslivet.
En aktuell studie visar exempelvis att legalisering av medicinsk cannabis tycks hänga samman med minskad sjukfrånvaro. Sambandet var särskilt tydligt inom branscher som tillverkningsindustri och jordbruk, där anställda oftare drabbas av smärta och andra besvär som cannabis kan bidra till att lindra.
En annan studie, som publicerades förra året, undersökte hur legalisering av cannabis påverkar arbetsskadeersättningar. Resultaten visade att antalet skadeärenden ökade gradvis efter reformen. Samtidigt minskade den genomsnittliga kostnaden per ärende, liksom patienternas användning av receptbelagda läkemedel – framför allt opioider och andra smärtstillande preparat.
En separat studie från National Bureau of Economic Research 2021 fann dessutom ett samband mellan legalisering av cannabis för vuxenbruk, ökad produktivitet bland arbetstagare och färre arbetsplatsolyckor.
Forskarna undersökte hur legalisering av cannabis för vuxenbruk påverkade arbetsskadeersättningar bland äldre arbetstagare. I delstater som genomfört reformen minskade ansökningarna, både när det gällde sannolikheten att få ersättning och storleken på de utbetalda beloppen.
De såg också en motsvarande minskning av icke-traumatiska arbetsskador och funktionsnedsättningar som begränsade människors förmåga att arbeta i delstater där cannabis hade legaliserats.
– Våra resultat tyder på att den främsta förklaringen till minskningen av arbetsskadeersättningar är en förbättrad arbetsförmåga, sannolikt till följd av tillgången till ytterligare en form av smärtbehandling, konstaterar forskarna.
Den tidigare studien finansierades av National Institute on Drug Abuse, NIDA.
En studie från 2020 visade samtidigt att legalisering av medicinsk cannabis ledde till färre och mindre kostsamma arbetsskadeärenden. Forskare vid University of Cincinnati Blue Ash College och Temple University drog slutsatsen att tillgång till medicinsk cannabis kan göra det lättare för arbetstagare att hantera symtom efter arbetsrelaterade skador och sjukdomar, vilket i sin tur kan minska behovet av arbetsskadeersättning.
Samma år avstod USA:s högsta domstol från att pröva två mål om ersättning för medicinsk cannabis genom arbetsskadesystemet.
En annan studie från 2023 undersökte sambandet mellan cannabisanvändning och olyckor på arbetsplatsen. Personer som använde cannabis på fritiden löpte inte större risk att råka ut för arbetsplatsolyckor än personer som inte använde cannabis alls. Däremot var risken för en incident nästan dubbelt så hög bland dem som använde cannabis under arbetstid, jämfört med både icke-användare och personer som endast använde det på fritiden.
En separat analys från 2024, baserad på fem års federala hälsodata och genomförd av forskare vid USA:s smittskyddsmyndighet CDC, visade att cannabisanvändning var särskilt vanlig bland anställda inom restaurang- och hotellbranschen.
Även personer som arbetade med konst, design, underhållning, idrott och medier rapporterade en förhållandevis hög cannabisanvändning under den senaste månaden. Detsamma gällde anställda inom bygg- och utvinningsindustrin.
Lägst användning rapporterades bland personal inom rättsväsendet, vården, biblioteksväsendet och utbildningssektorn.
Källa:
- Angell, T. (2026). ”Covering Medical Marijuana Through Workers’ Compensation Can Improve Health and Reduce Opioid Use, Government Study Suggests”. Marijuana Moment, 30 juli. Tillgänglig på: Marijuana Moment (Hämtad 30 juli 2026).
