Hoppa till innehåll
Den amerikanska regeringens två veckor långa utfrågning om en omklassificering av cannabis skulle pröva om växten uppfyller de juridiska kraven för en mindre restriktiv placering. När förhandlingarna närmade sig sitt slut hade flera av motståndarsidans egna experter medgett just det som de kallats in för att ifrågasätta: cannabis passar in i Schedule III.
USA:s narkotikapolis DEA genomförde mellan den 29 juni och den 15 juli 2026 en formell administrativ utfrågning om förslaget att flytta cannabis från Schedule I till Schedule III i den federala narkotikalagstiftningen Controlled Substances Act.
Under regeringens korsförhör erkände flera av motståndarnas vittnen att cannabis uppfyller de lagstadgade kriterierna för Schedule III. Medgivandena riskerar därmed att försvaga motståndarnas argument samtidigt som de stärker det administrativa underlag som DEA senare måste försvara inför domstol.
En ensidig förhandling fick ett oväntat resultat
Förhandlingens upplägg gav från början ett tydligt övertag åt motståndarna. DEA utsåg sju externa deltagare – och samtliga motsatte sig omklassificeringen.
Reformorganisationer som NORML och Marijuana Policy Project nekades möjlighet att delta. DEA blev därmed den enda formella förespråkaren för myndighetens eget förslag, trots att organisationen under flera årtionden försvarat cannabis nuvarande placering och aldrig entydigt gjort den föreslagna reformen till sin egen politiska ståndpunkt.
Juridiskt är förändringen begränsad. Praktiskt kan den bli mycket omfattande.
Schedule I är den mest restriktiva kategorin i Controlled Substances Act och omfattar substanser som enligt federal lag inte anses ha någon accepterad medicinsk användning. Schedule III omfattar fortfarande kontrollerade substanser, däribland ketamin och anabola steroider, men erkänner att dessa kan ha medicinsk användning och en lägre missbruksrisk än preparat i Schedule I och II.
Förslaget bygger på det amerikanska hälsodepartementet HHS granskning från 2023. Myndigheten kom fram till att cannabis har en accepterad medicinsk användning, en lägre missbrukspotential än substanserna i de två högsta kategorierna och en risk för fysiskt beroende som bedömdes som måttlig eller låg.
Det är i stort sett samma kriterier som lagen anger för Schedule III.
Stora ekonomiska och vetenskapliga konsekvenser
En omklassificering skulle inte innebära någon federal legalisering av cannabis. Otillåten odling, tillverkning, distribution och försäljning skulle fortfarande kunna bestraffas enligt federal lag.
Däremot skulle förändringen få stora konsekvenser för den lagliga cannabisindustrin. Den federala skatteregeln Section 280E hindrar i dag företag som hanterar substanser i Schedule I eller II från att göra vanliga avdrag för exempelvis löner, hyror och andra driftskostnader.
Om all cannabis placeras i Schedule III skulle denna skattebelastning försvinna. Omklassificeringen skulle dessutom kunna minska flera av de federala hinder som länge försvårat klinisk och medicinsk cannabisforskning.
Motståndarnas argument försvagades under korsförhören
Under förhandlingarna försökte motståndarna framför allt angripa regeringens metod. Frågan handlade mindre om huruvida cannabis över huvud taget har medicinsk användning och mer om huruvida HHS använt rätt juridiskt test för att fastställa detta.
Den argumentationen försvagades upprepade gånger under regeringens korsförhör.
En vetenskaplig expert som kallats för att ifrågasätta den medicinska dokumentationen medgav att cannabis uppfyller kriterierna för Schedule III. Experten bekräftade också att cannabis inte orsakar den dödliga andningsdepression som kan förekomma vid opioidöverdoser, eftersom cannabinoidreceptorer inte reglerar andningen på samma sätt som opioidreceptorer.
Även en branschorganisation för drogtester tvingades nyansera sina varningar. Organisationen hade hävdat att en omklassificering skulle rasera arbetsgivarnas möjligheter att testa anställda för cannabis.
Under korsförhöret medgav organisationens företrädare att privata arbetsgivare även fortsättningsvis kan genomföra cannabistester med stöd av sina egna företagspolicyer. Det som främst skulle påverkas är federalt reglerade testprogram för personer i säkerhetskänsliga yrken, exempelvis lastbilschaufförer, piloter och viss flygpersonal.
Omklassificering är inte samma sak som legalisering
Den sista delen av förhandlingen ägnades åt de fyra delstater som ledde motståndet: Nebraska, Idaho, Indiana och Louisiana. Samtliga delstater deltar även i pågående rättsliga försök att stoppa förändringen.
Ett vittne från en delstatlig brottsbekämpande myndighet beskrev omfattande beslag av cannabis och varnade för ökad avledning till den olagliga marknaden. Under korsförhöret klargjordes dock att en placering i Schedule III varken avkriminaliserar cannabis, upphäver den federala kontrollen eller legaliserar olaglig distribution.
Regeringens jurister påpekade dessutom att receptbelagda läkemedel som OxyContin och Adderall avleds till den illegala marknaden trots att de är placerade i Schedule II. Förekomsten av olaglig avledning har inte i sig använts som skäl för att förändra dessa läkemedels klassificering.
Alla vittnen gav inte efter
Motståndarsidan fick samtidigt stöd av en farmakolog från DEA som kallats genom stämning. Hon använde myndighetens äldre femdelade test för accepterad medicinsk användning och kom fram till att cannabis inte klarar detta test.
Regeringen valde att inte korsförhöra henne. Det kan tyda på att vittnesmålet främst betraktades som ett försök att bygga argument inför framtida överklaganden, snarare än som något som väntades avgöra den administrativa domarens rekommendation.
Frågan om vilket test som ska användas är central. DEA:s äldre modell har ställt krav som närmar sig dem som gäller för ett konventionellt läkemedelsgodkännande. HHS har i stället använt ett tvådelat test som bland annat granskar den omfattande medicinska användningen inom delstatligt reglerade program och om det finns trovärdigt vetenskapligt stöd för minst ett medicinskt användningsområde.
Justitiedepartementet har redan underkänt DEA:s gamla test
Motståndarna befinner sig också i ett juridiskt underläge efter ett rättsutlåtande från det amerikanska justitiedepartementets Office of Legal Counsel från 2024.
Där bedömdes DEA:s traditionella femdelade modell vara alltför snäv. Enligt utlåtandet räcker HHS tvådelade prövning för att fastställa att en substans har en accepterad medicinsk användning, även om produkten inte godkänts som läkemedel av FDA eller klarar DEA:s äldre test.
När det formella regelarbetet väl har inletts är HHS slutsatser inte längre absolut bindande för DEA. Myndigheten måste dock ge de vetenskapliga och medicinska bedömningarna betydande tyngd och får inte göra en helt ny prövning av samma material från grunden.
Även säkerhetsbedömningen talar för en förändring. HHS jämförde cannabis med bland annat heroin, fentanyl, kokain, bensodiazepiner och alkohol. När substanserna rangordnades efter överdosrelaterade dödsfall placerades cannabis i gruppen med lägst dödlighet.
När ett av motståndarnas egna vittnen samtidigt bekräftar att cannabis saknar opioidernas dödliga påverkan på andningen förstärker det regeringens argument om den relativa risknivån.
Nu väntar domarens rekommendation
När vittnesförhören avslutats ska parterna lämna in sina slutliga yttranden och föreslagna slutsatser. Den administrativa chefsdomaren Derek Julius ska därefter sammanställa hela förhandlingsunderlaget och lämna en rekommenderad bedömning.
Det slutliga beslutet fattas av DEA:s administratör.
Oavsett vilken slutsats myndigheten kommer fram till väntas frågan hamna i domstol. Tre samordnade rättsprocesser pågår redan i den federala appellationsdomstolen i Washington, D.C. De gäller den separata order från april 2026 som flyttade delstatligt reglerad medicinsk cannabis till Schedule III.
Det är därför medgivandena under de senaste veckornas förhandlingar kan få stor betydelse. En domstol som senare granskar DEA:s beslut kommer att studera det administrativa underlag som myndigheten byggt upp.
Trots en deltagarlista som dominerades helt av reformens motståndare innehåller detta underlag nu vittnesmål där motståndarnas egna experter har medgett att cannabis uppfyller den juridiska standard som krävs för Schedule III.
Källor:
- MyCannabis – Opposition’s Own Witnesses Concede Cannabis Fits Schedule III
- DEA – Hearing on Proposed Marijuana Rescheduling Begins June 29
- Federal Register – Notice of Hearing on Proposed Rescheduling of Marijuana, 2026
- Federal Register – Proposed Rescheduling of Marijuana, 2024
- U.S. Department of Justice – Questions Related to the Potential Rescheduling of Marijuana
- Business of Cannabis – Opposition’s Own Witness Acknowledges Cannabis Fits Schedule III Standard
