Hoppa till innehåll
Regeringen har inte stoppat någon ”laglig narkotikaförsäljning”. Den har tillsatt en utredning som ska vara färdig 2028. Trots det skriver nykterhetsrörelsens tidning Accent som om förbudet redan står i dörren. Som stöd används framför allt en företrädare för ett narkotikapolitiskt nätverk där tidningens egen ägare ingår i styrgruppen. Det är opinionsbildning förklädd till nyhetsjournalistik.
Först reste Accent tydligen framåt i tiden
När Cannabis i Fokus öppnade artikeln på morgonen den 3 september stod det att den publicerats ”Idag kl. 09.58” – trots att klockan ännu inte var 09.58 i Sverige.
Movendis egen regionala webbplats daterar samtidigt artikeln till den 2 september. Den rimliga förklaringen är därför ett tekniskt fel där den relativa dateringen ”Idag” har fastnat. Ibland blir det lite fel och sen mycket fel överallt… Så blir det ofta när Peter Moilanen är i farten.
Accent har alltså sannolikt inte lyckats resa in i framtiden. Däremot har tidningen lyckats skriva resultatet av en statlig utredning ungefär ett och ett halvt år innan utredningen ska vara klar.
En utredning är inte ett förbud
Rubriken lyder:
”Snart kan ’lagliga’ narkotikaförsäljningen stoppas.”
Nej. Det som har hänt är att regeringen den 27 augusti 2026 beslutade om kommittédirektiv för en ny utredning.
Utredaren ska bland annat:
- föreslå hur gruppvis klassificering av narkotiska och hälsofarliga substanser skulle kunna införas
- undersöka möjligheten till tillfälliga försäljningsförbud
- analysera klassificeringen av svampar och annat växtmaterial
- se över införseln av narkotikaklassade läkemedel inom Schengen
- utreda tillsynen av narkotikaprekursorer.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2028. Därefter kan förslagen behöva remitteras, beredas, granskas, omarbetas och behandlas politiskt innan någon eventuell lagändring kan träda i kraft.
Det finns alltså ännu inget färdigt lagförslag, ingen proposition, inget riksdagsbeslut och inget datum då någon ny reglering ska börja gälla.
”Snart” är ett ovanligt elastiskt ord när det används av en rörelse som väntat i decennier på sitt narkotikafria samhälle.
Laglig betyder laglig
Accent sätter konsekvent ordet ”laglig” inom citationstecken, som om lagligheten bara vore ett fräckt marknadsföringsknep.
Men legalitetsprincipen styrs inte av nykterhetsrörelsens känsloläge.
En substans som inte omfattas av ett straffbud är inte förbjuden. Staten kan besluta att reglera den, men först måste lagstiftningen vara tillräckligt tydlig och förutsebar för att människor ska kunna veta vad som är straffbart.
Citationstecken kan inte användas som en provisorisk narkotikaklassning.
Detta är inte ett ”kryphål”. Det är en central rättsstatlig princip: ingen ska dömas för en handling som inte var kriminaliserad när den begicks.
Cannabis blandas ihop med dödliga syntetiska opioider
Regeringens direktiv handlar om nya psykoaktiva substanser i flera helt olika kategorier. Där finns bland annat extremt potenta syntetiska opioider, semisyntetiska cannabinoider, bensodiazepiner, växtmaterial och ämnen som kan omvandlas genom upphettning.
Accent låter däremot Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center, sammanföra ”olika THC-produkter” med nitazener och fentanyler i samma resonemang.
Det är retoriskt effektivt men farmakologiskt intellektuellt ohederligt.
Cannabis, semisyntetiska cannabinoider och extremt potenta syntetiska opioider har olika verkningsmekanismer, riskprofiler och kopplingar till dödlighet. Att stoppa nitazener snabbare kan vara fullt rimligt. Det bevisar inte automatiskt att varje kemiskt ämne som påminner om en cannabinoid ska kriminaliseras genom samma juridiska nät.
Risker ska bedömas efter evidens, potens, toxicitet och faktisk användning – inte efter vilket ord som ger den mest skrämmande rubriken.
Accents bevis består av två ord: ”jag tror”
Moilanen säger:
”Jag tror att man kommer åt cannabisförsäljningen.”
Därefter säger han:
”Jag tror också att narkotikadödligheten kan minskas.”
Det är åtminstone ärligt formulerat. Han tror.
Accent redovisar däremot inga uppgifter om vilka lagliga THC-produkter som för närvarande säljs, hur omfattande försäljningen är, hur många minderåriga som köper dem eller hur många allvarliga förgiftningar och dödsfall produkterna orsakat.
Artikeln berättar inte heller att regeringen så sent som den 11 juni beslutade att narkotikaklassa delta-9-THCA-A och flera andra cannabinoider. Beslutet trädde i kraft den 14 juli 2026.
I det fallet gick det bara 16 dagar mellan Folkhälsomyndighetens offentliga förslag och regeringens beslut.
Det betyder inte att dagens system alltid är tillräckligt snabbt. Men det gör Accents svepande bild av en närmast handlingsförlamad stat betydligt mindre självklar.
Familjeklassning är ingen magisk förbudskvast
Frågan har dessutom redan utretts.
I den statliga Narkotikautredningen, SOU 2023:62, konstaterades att det inte går att dra generella slutsatser om gruppklassning är bättre än individuell klassificering.
Utredningen slog också fast att inget av de studerade länderna hade uppgett att gruppklassning helt stoppar producenter från att utveckla nya substanser som faller utanför regleringen. Tvärtom kan nya och möjligen farligare ämnen dyka upp när marknaden försöker kringgå de kemiska definitionerna.
Individuell klassificering måste därför fortsätta även i länder som använder gruppklassning.
Det här är viktigt. Förbudspolitikens molekyljakt kan skapa just den marknad som den sedan använder som argument för ännu bredare förbud: ett ämne förbjuds, en ny variant tillverkas, riskerna blir mer okända och politiken ropar efter ett ännu större nät.
Den tidigare utredningen bedömde därför att den svenska klassificeringsprocessen fungerade väl och att det då inte var motiverat att införa generisk klassificering.
Accent nämner inte den slutsatsen.
Regeringen erkänner själv risken för överkriminalisering
Regeringens nya direktiv visar dessutom varför frågan är juridiskt komplicerad.
Utredaren ska uttryckligen ta fram ett system för att kunna undanta ämnen som kemiskt hamnar inom en förbjuden grupp men som saknar psykoaktiva effekter.
Direktiven varnar också för att en alltför bred klassificering av växtmaterial kan medföra att växter med legitima användningsområden förbjuds och att människor kan dömas för narkotikabrott trots att växterna inte används som rusmedel.
Det är exakt därför rättssäkerhet inte får avfärdas som ett besvärligt ”kryphål”.
När staten utvidgar det straffbara området måste den kunna ange vad som förbjuds, varför det förbjuds och hur en vanlig människa ska kunna avgöra om en produkt är laglig. Kemiska familjer är inte alltid så tydliga som de låter på ett opinionsseminarium.
Movendi intervjuar ett nätverk där Movendi sitter i styrgruppen
Det finns också en redaktionell omständighet som Accents läsare borde ha fått veta.
Accent ges ut av Movendi Sverige, den organisation som bildats av bland annat tidigare IOGT-NTO och UNF.
Narkotikapolitiskt center är enligt sin egen webbplats inte en fristående organisation utan ett nätverk. I nätverkets styrgrupp ingår bland andra Movendi Sverige.
Accent, som ges ut av Movendi, intervjuar alltså chefen för ett nätverk där Movendi sitter i styrgruppen – och presenterar honom som artikelns huvudsakliga externa uttolkare av regeringens beslut utan att redovisa kopplingen.
Det betyder inte automatiskt att Moilanens uppfattningar är fel. Men relationen är journalistiskt relevant.
När den egna rörelsens tidning intervjuar den egna rörelsens närstående opinionsplattform bör läsaren få veta det. Annars uppstår en sluten bekräftelsecirkel där nykterhetsrörelsen intervjuar nykterhetsrörelsen om hur klokt det är att genomföra den politik som nykterhetsrörelsen länge har krävt.
Det är inte en bred analys. Det är ett pressmeddelande med mellanrubriker.
Skydda unga utan att överge vetenskap och rättssäkerhet
Cannabis i Fokus försvarar inte försäljning av okontrollerade rusprodukter till barn. Produkter med psykoaktiva cannabinoider ska inte säljas som godis till minderåriga. Innehåll, styrka och föroreningar måste kunna kontrolleras, och dokumenterat farliga substanser måste kunna stoppas snabbt.
Men det finns fler verktyg än blind gruppkriminalisering:
- bindande åldersgränser
- licensierad försäljning
- laboratorieanalys och korrekt innehållsdeklaration
- begränsningar av styrka och portionsstorlek
- förbud mot barninriktad marknadsföring
- snabb återkallelse av dokumenterat farliga produkter
- substansspecifika nödstopp som kan prövas rättsligt
- reglerad och kontrollerad tillgång för vuxna.
En seriös utredning måste också undersöka vad som händer efter ett förbud. Minskar användningen? Minskar förgiftningarna? Eller flyttar konsumenterna till den illegala marknaden och till ännu nyare, starkare och sämre undersökta substanser?
Det är resultatet för människors hälsa som ska räknas – inte antalet molekyler staten lyckas skriva in i en förordning.
Skriv inte domen innan utredningen har börjat
Regeringens utredning kan leda till rimliga och välavvägda förslag. Den kan också leda till kemiskt svårbegripliga straffbestämmelser, rättsosäkerhet och fortsatt molekyljakt utan mätbar effekt på dödlighet eller skadligt bruk.
Det är därför vi har utredningar.
Accent och Narkotikapolitiskt center tycks däremot redan ha bestämt både slutsats och rubrik. Förbudet framställs som självklart, den politiska enigheten tas för given och den enda nackdelen sägs vara att processen tar tid.
Så fungerar opinionsbildning.
Journalistikens uppgift är att ställa frågorna som förstör applåderna.
Källor
- Accents artikel: ”Snart kan ’lagliga’ narkotikaförsäljningen stoppas”
- Regeringen: Utredning ska stärka arbetet mot narkotikarelaterade skador
- Kommittédirektiv 2026:101
- SOU 2023:62: Vi kan bättre
- Regeringen: 18 substanser narkotikaklassades från den 14 juli 2026
- Folkhälsomyndigheten om klassificering av nya psykoaktiva substanser
- Accent om sin ägare och sitt uppdrag
- Narkotikapolitiskt center om sin styrgrupp
Originalartikeln hos Accent kan läsas här:
Snart kan ”lagliga” narkotikaförsäljningen stoppas
