Ny regel från USA:s justitiedepartement gör det lättare för cannabisanvändare att återfå rätten att äga vapen

En ny regel från USA:s justitiedepartement ska hjälpa personer som förbjudits att inneha skjutvapen att återfå sina vapenrättigheter. Regeln innehåller samtidigt bestämmelser som hindrar myndigheter från att avslå ansökningar enbart på grund av cannabisanvändning eller domar för cannabisrelaterade brott.

Policyn, som kallas Federal Firearm Rights Restoration och presenterades i måndags, gör det möjligt för personer som fråntagits sina rättigheter enligt det andra tillägget i USA:s konstitution att ansöka om att få dem återställda.

Enligt reglerna kommer ansökningar dock sannolikt att avslås om personen betraktas som en ”olaglig användare av eller beroende av en kontrollerad substans”. Detsamma gäller den som under de senaste tio åren har dömts för ett grovt narkotikabrott på delstatlig eller federal nivå som rör tillverkning, import, export, distribution eller utlämnande av en kontrollerad substans.

I ett dokument som publicerats i det federala registret förklarar justitiedepartementet att undantaget för cannabis införts mot bakgrund av ett avgörande från USA:s högsta domstol. Domstolen slog fast att statens försök att med stöd av den så kallade paragraf 922(g)(3) kriminalisera vapeninnehav bland cannabisanvändare strider mot det andra tillägget i USA:s konstitution.

Departementet hänvisade också till de många synpunkter om cannabisanvändning som kom in under arbetet med den nya regeln. Kommentarerna handlade nästan uteslutande om cannabis och många framförde att ett regelbundet bruk inte i sig innebär att en person utgör en fara för allmänheten.

”Ytterligare ett skäl till automatisk diskvalificering som flera remissinstanser ville att departementet skulle ta bort gällde droganvändning. Synpunkterna handlade främst om cannabis. Vissa ansåg att det saknas säkerhetsmässiga skäl att på förhand diskvalificera personer som använder kontrollerade substanser, särskilt cannabisanvändare.

De hänvisade till rättspraxis efter Bruen-domen, där det har betonats att den historiska traditionen främst har varit att frånta personer som bedömts vara farliga rätten att bära vapen. De pekade även på att närmare två tredjedelar av USA:s delstater har legaliserat cannabis.

Flera påpekade också att om personer som använder alkohol ibland kan få sina rättigheter återställda utan att automatiskt betraktas som olämpliga, bör inte heller cannabisanvändare omfattas av en sådan utgångspunkt.

Bland dem som ansåg att droganvändning även fortsättningsvis borde vara ett skäl till automatisk diskvalificering gick åsikterna isär. Vissa förespråkade ett permanent vapenförbud, medan andra ville se en möjlighet för tidigare droganvändare att återfå sina rättigheter. En person ansåg att samtliga sökande borde lämna in aktuella resultat från drogtester.”

Justitiedepartementet medger att förändringen även omfattar personer som är ”beroende av” cannabis – och inte enbart personer som använder cannabis – vilket går längre än de omständigheter som prövades i Högsta domstolens färska avgörande i målet United States v. Hemani. Departementet anser dock att detta är nödvändigt för att processen med att återställa vapenrättigheter ska fungera praktiskt.

”Bedömningen av om en person är cannabisanvändare eller cannabisberoende är starkt beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Departementet skulle ha svårt att skilja mellan dessa grupper utifrån den typ av underlag som sannolikt kommer att lämnas in tillsammans med en ansökan om återställda rättigheter.

Att samla in och granska ytterligare information för att kunna göra en korrekt åtskillnad mellan cannabisanvändare och cannabisberoende skulle dessutom kräva så mycket tid och resurser att de administrativa fördelarna med en presumtion om diskvalificering skulle gå förlorade.

Mot denna bakgrund har departementet kommit fram till att både cannabisanvändare och personer med cannabisberoende bör undantas från bestämmelserna i paragraferna 107.10(g)(13)–(14) och 107.50(c). Det bedöms ge den bästa avvägningen mellan de olika politiska hänsyn som måste tas.”

Kostas Moros, chef för juridisk forskning och utbildning vid Second Amendment Foundation (SAF), säger till Marijuana Moment att organisationen fortfarande analyserar vilka konsekvenser den nya regeln kan få.

– Vi är glada över att justitiedepartementet uppmärksammar det senaste avgörandet i Hemani-målet och anpassar reglerna efter det. Det kommer att hjälpa många berörda personer att återfå sina vapenrättigheter.

I maj presenterade USA:s federala vapenmyndighet, Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives (ATF), ett förslag till en uppdaterad version av formulär 4473. Formuläret måste fyllas i av alla som köper ett vapen från en federalt licensierad vapenhandlare. Ändringen innebär att formuläret tar hänsyn till medicinsk cannabis nya rättsliga status på federal nivå, efter Trumpadministrationens beslut att flytta cannabis till en annan narkotikaklass.

Förändringen hänger sannolikt samman med ett beslut som justitieminister Todd Blanche fattade i april. Beslutet innebar att cannabisprodukter som omfattas av en delstatlig licens för medicinsk cannabis omedelbart flyttades till förteckning III enligt den federala narkotikalagen, Controlled Substances Act. Detsamma gäller cannabisprodukter som godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Vittnesförhören har samtidigt nyligen avslutats i en separat process där en bredare omklassificering av cannabis behandlas.

Förespråkare för vapenrättigheter räknar med att ATF kommer att behöva göra ytterligare ändringar i formuläret för vapenköp efter Högsta domstolens avgörande i United States v. Hemani. Myndigheten har meddelat att nya riktlinjer om cannabisanvändares rättigheter enligt det andra tillägget ska presenteras ”inom kort”.

– Tillsammans med de förändringar som ATF sannolikt kommer att göra i formulär 4473 innebär detta att den stora orättvisan, där människor fråntas sina rättigheter enligt det andra tillägget enbart för ett sporadiskt cannabisbruk, snart kommer att tillhöra historien, säger Kostas Moros vid SAF till Marijuana Moment.

När det gäller personer som använder andra federalt kontrollerade substanser än cannabis skriver justitiedepartementet att de som förbjudits att äga vapen på grund av droganvändning eller beroende kan lämna den förbjudna kategorin genom att upphöra med det olagliga beteendet och avstå från ytterligare narkotikarelaterade handlingar under en viss tid. På så sätt bryts det mönster av droganvändning som ligger till grund för förbudet.

”Personer som förbjudits att inneha vapen på grund av droganvändning eller beroende kan återfå denna rätt, förutsatt att inga andra hinder finns, genom att avstå från fortsatt droganvändning och låta tolv månader passera”, skriver departementet.

I ett pressmeddelande om den nya processen för att återställa vapenrättigheter säger justitieminister Todd Blanche att det andra tillägget inte är en konstitutionell rättighet av lägre rang.

– Den federala regeringen bör inte permanent frånta amerikaner en grundlagsskyddad rättighet utan att ta hänsyn till om de faktiskt utgör en fara för allmänheten.

– Den här regeln skapar en strikt och rimlig process som skyddar allmänheten och samtidigt ger lämpliga personer en verklig möjlighet att återfå sina rättigheter, säger Blanche.

I majoritetens yttrande i Hemani-målet konstaterade Högsta domstolen att det omfattande vapenförbudet för cannabisanvändare – och regeringens försök att försvara det – inte går ihop med Trumpadministrationens beslut att omklassificera cannabis på federal nivå.

”Regeringen vill att vi ska slå fast att alla som regelbundet använder cannabis automatiskt är våldsamma och farliga, utan att den behöver lägga fram några ytterligare belägg”, skrev domstolen.

”Detta grundas på föga mer än regeringens nuvarande påstående, som dessutom strider mot dess egna myndighetsåtgärder. Att ge regeringen en så omfattande befogenhet att utpeka vilken grupp som helst som farlig och därmed frånta dess medlemmar rätten att inneha vapen skulle riskera att det andra tillägget snabbt urholkas.”

ATF tog tidigare i år även initiativ till att mildra de regler som hindrar personer som använder cannabis och andra olagliga droger från att lagligt köpa och inneha skjutvapen. Syftet var att begränsa hur många som omfattas av förbudet.

Den tillfälliga slutregeln, som var öppen för allmänna synpunkter fram till den 30 juni, syftar till att ändra definitionen av en person som ”olagligt använder eller är beroende av en kontrollerad substans”. Den nuvarande policyn har tolkats så brett att även den som använt en olaglig substans vid ett enda tillfälle under det senaste året kan fråntas sina rättigheter enligt det andra tillägget.

Högsta domstolen hörde parternas argument i Hemani-målet i mars. Under förhandlingarna uppmanade Trumpadministrationen domstolen att låta förbudet mot vapeninnehav för cannabisanvändare bestå.

Den federala regeringen har konsekvent hävdat att lagen på goda grunder hindrar cannabisanvändare från att inneha vapen, eftersom de enligt regeringen utgör en särskild fara. För att leva upp till Högsta domstolens strikta krav på vapenlagar har justitiedepartementet också gjort stundtals uppseendeväckande jämförelser mellan cannabisanvändare, personer med psykisk sjukdom och personer med ett vanemässigt alkoholmissbruk. Syftet har varit att hitta historiska motsvarigheter från tiden kring USA:s grundande som kan motivera dagens regler.

”Regeringen hävdar att dessa historiska lagar visar att det finns en tradition av vapenreglering som stödjer dess försök att frånta alla regelbundna användare av kontrollerade substanser rätten att bära vapen, utan att några ytterligare omständigheter behöver visas. Men regeringens jämförelse brister på samtliga punkter som den själv ber oss att bedöma”, skriver domstolen i sitt yttrande, som publicerades i torsdags.

”De historiska lagar som regeringen hänvisar till riktade sig mot andra typer av personer, hade andra syften och fungerade på andra sätt. Mot bakgrund av dessa brister kan vi inte slå fast att regeringen har uppfyllt sin egen medgivna bevisbörda och visat att åtalet mot Hemani är förenligt med det andra tillägget.”

Trumpadministrationens högsta juridiska företrädare inför Högsta domstolen, D. John Sauer, hävdade i en inlaga att personer som använder olagliga droger ”utgör en större fara” än personer som dricker alkohol.

I en separat inlaga framhöll justitiedepartementet också att den aktuella rättsfrågan har lett till en växande konflikt mellan flera federala appellationsdomstolar, som har gjort olika bedömningar av lagen. När regeringen bad Högsta domstolen att ta upp målet påpekade Sauer även att den åtalade har både amerikanskt och pakistanskt medborgarskap och påstådda kopplingar till iranska aktörer som är fientligt inställda till USA. Det var dessa misstankar som ursprungligen gjorde honom intressant för FBI.

I december lämnade justitieministrarna i 19 delstater och Washington D.C. in ett gemensamt yttrande där de ställde sig på den federala regeringens sida i Hemani-målet. De uppmanade Högsta domstolen att låta den nuvarande paragraf 922(g)(3) fortsätta gälla. Colorados guvernör sade senare att han inte ansåg att delstaten borde ha intagit den ståndpunkten, trots att delstatens justitieminister stod bakom yttrandet.

Samma månad lämnade organisationen Smart Approaches to Marijuana (SAM) och 21 andra legaliseringsmotståndare in ett eget yttrande. De uppmanade domstolen att slå fast att det federala vapenförbudet för cannabisanvändare är förenligt med konstitutionen. Organisationerna hävdar att cannabisanvändning kan kopplas till både våld och psykoser.

På den andra sidan står flera medborgarrättsorganisationer, däribland American Civil Liberties Union (ACLU), vars jurister finns bland Hemanis juridiska ombud. Även vapenorganisationer som National Rifle Association (NRA) har kritiserat den nuvarande politiken. Enligt dem innebär det generella förbudet en felriktad inskränkning av det andra tillägget för personer som använder en substans som legaliserats i en majoritet av delstaterna och nu delvis omklassificerats på federal nivå.

Dokument som Marijuana Moment har tagit del av visar samtidigt att Bidenadministrationen oroade sig för de rättsliga riskerna med federala mål där personer dömts för vapenbrott enbart för att de använt cannabis och samtidigt innehaft ett skjutvapen.

De tidigare opublicerade riktlinjerna från 2024 utfärdades av den dåvarande presidenten Joe Bidens justitiedepartement. Där uppmanades federala åklagare generellt att vara återhållsamma med att väcka åtal i cannabisärenden, särskilt när det gällde brott som omfattades av de benådningar som Biden utfärdade under sin mandatperiod. En del av riktlinjerna är särskilt relevant för Högsta domstolens prövning av om det nuvarande federala vapenförbudet är förenligt med konstitutionen.

Flera republikanska senatorer har också kommenterat frågan i intervjuer med Marijuana Moment. En av dem framhöll att om personer som dricker alkohol lagligt får köpa och använda skjutvapen bör samma princip gälla för personer som använder cannabis.

I april skickade D. John Sauer, Trumpadministrationens högsta juridiska företrädare inför Högsta domstolen, ett brev till domarna. Där argumenterade han för att administrationens beslut att omklassificera cannabis på federal nivå inte borde påverka domstolens bedömning i Hemani-målet.

Samma månad antydde justitieminister Todd Blanche att Trumpadministrationen snart kan upphöra med att lika aktivt försvara paragraf 922(g)(3), den federala lag som gör det olagligt för personer som använder cannabis eller andra olagliga droger att inneha skjutvapen.

Källa

• Angell, T. (2026). New DOJ Rule Makes It Easier for Marijuana Users to Regain Their Gun Rights. Marijuana Moment, 18 augusti. Tillgänglig på: Marijuana Moment (Hämtad: 18 augusti 2026).