Hoppa till innehåll
När Sharon Stone berättade att hon mådde dåligt i en månad efter att ha slutat använda cannabis exploderade rubrikerna. Men säger historien egentligen något om cannabis – eller säger den mer om hur medier fungerar? En ny opinionsartikel menar att det är de avgörande detaljerna som saknas, och att klickvänliga rubriker har fått ersätta en mer nyanserad diskussion om dosering, THC-halter och individuella förutsättningar.
Sharon Stone berättade nyligen att hon mådde mycket dåligt under ungefär en månad efter att hon slutat använda cannabis. Kort därefter fylldes sociala medier och nyhetssajter av rubriker som antydde att cannabis i sig blivit farligare.
Författaren till originalartikeln, som själv beskriver sig som en mångårig cannabisanvändare, menar dock att historien snarare visar hur lätt en komplex medicinsk situation kan förvandlas till en förenklad skräckrubrik. Enligt honom ställde nästan ingen de mest grundläggande frågorna: Vad använde Stone egentligen? Hur starka produkter handlade det om? Hur ofta använde hon dem? Och vilka andra medicinska behandlingar pågick samtidigt?
Två abstinenser samtidigt
I intervjun med Variety berättar Sharon Stone att hon i september förra året avslutade en strokebehandling mot läkarens rekommendation. Hon beskriver den processen som mycket svår och jämför abstinensen från läkemedlet med heroinavvänjning. Under omkring fyra och en halv månad mådde hon mycket dåligt.
Separat från detta slutade hon även använda cannabis. Den abstinensen uppger hon varade i ungefär en månad.
Stone berättar också att hennes neurolog sagt sig ha sett patienter dö på akutmottagningar i samband med marijuana och att hon misstänker att dagens cannabis innehåller andra ämnen än den gjorde när hon var yngre.
Författaren ifrågasätter inte att Stone verkligen mådde dåligt. Däremot menar han att slutsatserna som dragits av många medier är långt ifrån självklara.
Cannabisabstinens finns – men ser annorlunda ut
Cannabis Withdrawal Syndrome är sedan 2013 en erkänd diagnos i den amerikanska diagnosmanualen DSM-5.
Vanliga symtom är irritabilitet, sömnsvårigheter, minskad aptit, rastlöshet och ibland illamående.
Det som däremot inte stöds av den medicinska litteraturen är att cannabisabstinens i sig skulle vara livshotande. Enligt bland annat Cleveland Clinic handlar allvarliga komplikationer i regel om andra läkemedel, andra droger eller bakomliggande sjukdomar.
I Sharon Stones fall pekar författaren på att hennes nervsystem redan belastats kraftigt efter flera månaders utsättning av ett läkemedel mot stroke. Att samtidigt avsluta en långvarig cannabisanvändning är därför, enligt honom, inte jämförbart med att en i övrigt frisk person tar ett kort uppehåll från cannabis.
Han liknar situationen vid att samtidigt ta bort två bärande balkar ur ett hus och sedan bli förvånad över att taket börjar ge vika.
THC-halterna har förändrats dramatiskt
Där författaren anser att Sharon Stone har en viktig poäng är utvecklingen av cannabisprodukternas styrka.
Under 1980-talet låg THC-halten i vanlig cannabisblomma ofta mellan tre och fem procent. I dag innehåller många produkter 20–30 procent THC, medan moderna koncentrat kan innehålla över 90 procent.
Det innebär dock inte att cannabis fått nya mystiska tillsatser, menar han.
Den aktiva substansen är densamma, men mängden THC är betydligt högre och konsumtionsformerna har förändrats. Dagens marknad domineras allt oftare av koncentrat, vape-produkter, live resin och andra högpotenta extrakt som skiljer sig kraftigt från den traditionella cannabis som många använde för ett par decennier sedan.
En person som använder sådana produkter dagligen utvecklar sannolikt ett beroende av betydligt högre THC-doser än någon som röker vanlig cannabisblomma.
Att sluta tvärt kan därför ge en helt annan abstinensupplevelse.
Doseringen spelar större roll än många tror
Artikeln lyfter också fram att själva konsumtionsmönstret påverkar hur mycket THC kroppen faktiskt får i sig.
En stor del av THC-upptaget sker redan under de första sekunderna efter inhalation. Att hålla kvar röken länge ger inte någon större extra effekt, men många användare fortsätter ändå att konsumera högpotenta produkter på samma sätt som de tidigare gjorde med betydligt svagare cannabis.
När både produktstyrkan och konsumtionsmängden ökar samtidigt blir den totala THC-exponeringen många gånger högre än tidigare generationers användning.
Enligt författaren handlar detta mer om dosering än om att cannabisväxten i sig skulle ha förändrats.
Egna erfarenheter efter två decennier
Författaren använder också sina egna erfarenheter som jämförelse.
Han beskriver att han rökt cannabis dagligen i över tjugo år, oftast mindre än två gram cannabisblomma med medelhög THC-halt per dag. Ibland använder han även rosin, RSO, kief eller cannabisinfuserad mat, men mer som ett komplement än som en daglig rutin.
När han själv gör uppehåll upplever han några dagars irritation, sämre sömn och viss rastlöshet. Efter ungefär en vecka är symtomen borta.
Den erfarenheten stämmer, enligt honom, väl överens med vad den vetenskapliga litteraturen beskriver som ett typiskt förlopp vid cannabisabstinens.
Däremot upplever han att de mest långdragna abstinensbesvären oftare rapporteras av personer som använder mycket högpotenta koncentrat eller vape-produkter med mycket höga THC-halter under stora delar av dagen.
Branschen behöver mer forskning
Författaren menar samtidigt att cannabisindustrin inte bör avfärda frågan.
Han pekar på att många vape-produkter innehåller lösningsmedel, förtunningsmedel och andra tillsatser vars långsiktiga effekter fortfarande är otillräckligt studerade.
Detta är, enligt honom, en viktig regulatorisk fråga som bör skiljas från diskussionen om THC-styrka och från Sharon Stones personliga medicinska situation.
Att slå ihop alla dessa frågor till en enda skrämmande rubrik riskerar snarare att skapa förvirring än bättre folkhälsa.
Medier borde ställa fler följdfrågor
Författaren riktar också kritik mot hur medier rapporterat om neurologens uttalande om patienter som ska ha dött efter marijuanaanvändning.
Han menar att sådana påståenden kräver betydligt mer kontext.
Om dödsfallen exempelvis handlade om personer med allvarlig hjärtsjukdom, psykisk sjukdom eller extrema doser av högpotenta produkter är det en helt annan fråga än att påstå att cannabisabstinens i sig orsakat dödsfall.
Den vetenskapliga litteraturen stödjer inte ett sådant samband, skriver han.
Cannabis är ett verktyg – inte en livsnödvändighet
Artikeln avslutas med en mer personlig reflektion.
Författaren beskriver cannabis som ett värdefullt verktyg och säger att växten haft stor betydelse i både hans liv och arbete. Samtidigt menar han att alla användare ibland bör stanna upp och fundera över sitt konsumtionsmönster.
Om ett kort uppehåll känns som en allvarlig hälsokris kan det, enligt honom, vara ett tecken på att användningen blivit mer omfattande än man själv insett.
Han betonar att syftet inte är att skuldbelägga någon, utan att uppmuntra till en mer ärlig diskussion om dosering, produktstyrka och ansvarsfull konsumtion.
Cannabis ska, avslutar han, vara ett verktyg som berikar livet – inte något som ersätter det.
Källor:
- Originalartikel: Cannabis.net – The Sharon Stone Withdrawal Story Isn’t About Weed, It’s About Clickbait Wattage
- Variety – Intervju med Sharon Stone (2026)
- Fox News Digital – Rapportering om Sharon Stones uttalanden
- High Times – Rapportering om Sharon Stones cannabisuttalanden
- LADbible – Rapportering om Sharon Stones intervju
- AOL News – Rapportering om Sharon Stones intervju
- Cleveland Clinic – Information om Cannabis Withdrawal Syndrome och Cannabis Use Disorder
- American Psychiatric Association – Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5)
- Dr. Chris Tuell, Lindner Center of HOPE – Uttalanden om THC-halter och modern cannabis via Fox News Digital
