Trumpadministrationen hävdade att cannabisanvändare var för farliga för att få äga vapen. Samtliga nio domare i Högsta domstolen höll inte med.

En enig Högsta domstol slog fast att staten inte kan frånta människor deras rätt att äga vapen enbart för att de använder cannabis. Och domare Neil Gorsuch använde regeringens egna argument om omklassificeringen av cannabis för att ytterligare undergräva statens ståndpunkt.

Den korta versionen är denna: Du kan röka cannabis varannan dag och ändå lagligt äga ett vapen. Det fastslog USA:s högsta domstol den 18 juni, och inte en enda av de nio domarna var av avvikande mening.

Det enhälliga beslutet i målet U.S. v. Hemani gick på Ali Danial Hemanis linje. Hemani, en man från Texas, hade berättat för federala utredare att han använde cannabis ungefär varannan dag. När myndigheterna genomsökte hans bostad 2022 hittade de en Glock 9 mm-pistol och 60 gram cannabis.

Regeringen åtalade honom enligt 18 U.S.C. § 922(g)(3), den federala lag som förbjuder personer som använder olagliga droger att inneha skjutvapen. Inga andra brott låg till grund för åtalet. Han anklagades inte för att ha använt vapnet under påverkan, inte för att ha hotat någon och ingen hade kommit till skada. Hela regeringens argument byggde på att han använde cannabis, vilket enligt staten gjorde honom farlig nog för att förlora sin rätt att äga vapen och riskera upp till 15 års fängelse.

Det resonemanget avfärdades av samtliga nio domare.

– Regeringen ber oss att dra slutsatsen att alla som regelbundet använder marijuana per definition är våldsamma och farliga, utan att presentera några ytterligare bevis för det, skrev domare Neil Gorsuch för majoriteten.

– Allt bygger på regeringens eget påstående, ett påstående som dessutom står i konflikt med dess egna regulatoriska åtgärder, fortsatte han.

Den sista delen av uttalandet är särskilt anmärkningsvärd. När Gorsuch hänvisar till regeringens ”egna regulatoriska åtgärder” syftar han på omklassificeringen av cannabis.

Det handlar alltså om samma federala regering som tidigare i år flyttade statligt reglerad och FDA-godkänd medicinsk cannabis till narkotikaklass III genom ett beslut som undertecknades i april av tillförordnade justitieministern Todd Blanche.

Gorsuch påpekade att Washington inte bara har tolererat framväxten av lagliga cannabismarknader i delstaterna – staten har också bidragit till att möjliggöra utvecklingen.

Med andra ord gick regeringen in i rättssalen efter att själv ha intagit en mjukare hållning till cannabis, för att därefter hävda att människor som använder cannabis är för farliga för att få äga skjutvapen.

Högsta domstolen beskrev den positionen som ”besvärande motsägelsefull”.

Översatt från juridiskt domstolsspråk betyder det ungefär: bestäm er för vilken linje ni vill driva.

En begränsad seger – inte ett frikort

Det finns dock anledning att inte dra alltför långtgående slutsatser av domen. Högsta domstolen upphävde inte 18 U.S.C. § 922(g)(3), och lagen finns fortfarande kvar.

Det som domstolen underkände var regeringens bredaste argument – att alla som använder cannabis automatiskt ska betraktas som farliga och därför kan fråntas sin rätt att äga vapen utan ytterligare bevisning.

Gorsuch var noga med att tydliggöra vad domstolen inte tog ställning till. Åtal som rör beroendeproblematik kan fortfarande väckas. Detsamma gäller fall där någon faktiskt varit påverkad eller där staten kan lägga fram konkreta bevis för att en specifik persons drogbruk gör denne farlig.

Det som föll var genvägen: tanken att staten kan hoppa över bevisningen och nöja sig med att peka på att någon använder cannabis.

Den juridiska grunden för beslutet hämtas från Högsta domstolens så kallade Bruen-dom från 2022. Där slog domstolen fast att inskränkningar i rätten att bära vapen måste ha stöd i USA:s historiska tradition av vapenreglering.

Regeringens starkaste argument byggde på lagar från USA:s tidiga historia som riktade sig mot så kallade ”vanedrickare”. Men Gorsuch ansåg att jämförelsen inte höll.

Enligt honom handlade dessa lagar främst om att skydda personer med alkoholproblem och deras familjer från ekonomisk ruin – inte om att utmåla dem som våldsamma eller farliga människor.

Domare Samuel Alito, som skrev ett särskilt yttrande med stöd av domare Elena Kagan, gjorde en liknande bedömning. Han konstaterade att regeringen aldrig lyckades visa att en person som använder cannabis varannan dag befinner sig i ett tillstånd som kan jämföras med en kronisk alkoholist.

Myndigheterna visste inte hur mycket cannabis Hemani använde, hur stark produkten var eller om bruket över huvud taget påverkade hans omdöme. Det enda de kunde visa var att han använde cannabis.

Lagen i fråga är dessutom långt ifrån någon obskyr detalj i den federala lagstiftningen. Det var samma lag som låg till grund för domen mot Hunter Biden 2024.

Samtidigt har omkring 40 amerikanska delstater legaliserat cannabis i någon form, och federala undersökningar visar att antalet regelbundna användare uppgår till tiotals miljoner människor. Det var något som även Högsta domstolen tog fasta på.

– Under dessa omständigheter är marijuanaanvändning i dag jämförbar med alkoholanvändning under USA:s grundande period, står det i domstolens yttrande.

Cannabis finns i dag överallt, blir allt mer normaliserat och möts i många fall av en betydligt mer tillåtande inställning från rättsväsendet än tidigare.

Den märkligaste alliansen i Washington

Det här målet vände upp och ner på de vanliga politiska skiljelinjerna i USA.

På Hemanis sida stod den amerikanska medborgarrättsorganisationen ACLU som medombud. Även den mäktiga vapenorganisationen NRA gav sitt stöd, liksom cannabisreformorganisationen NORML.

På motsatt sida återfanns Trumpadministrationens justitiedepartement, 19 delstatliga justitieministrar, den cannabiskritiska organisationen Smart Approaches to Marijuana (SAM) samt vapenkontrollgruppen Everytown for Gun Safety.

Kort sagt: ACLU och NRA stod sida vid sida mot Everytown och Trumpadministrationens justitiedepartement. Det är en ovanlig kombination som få hade kunnat förutse.

– Dagens enhälliga beslut med röstsiffrorna 9–0 gör det tydligt att staten inte kan kriminalisera vapeninnehav, som Högsta domstolen har slagit fast är en grundläggande konstitutionell rättighet, enbart för att någon använder marijuana, sade ACLU:s juridiska chef Cecillia Wang i ett pressmeddelande.

– Nästan hälften av alla amerikaner uppger att de har använt marijuana någon gång i livet. Den här domen skyddar rättigheterna för miljontals människor, fortsatte hon.

För organisationen Smart Approaches to Marijuana var utgången betydligt svårare att acceptera.

Organisationens vd Kevin Sabet menade att domen riskerar att signalera att dagens betydligt starkare cannabisprodukter utan problem kan kombineras med vapeninnehav.

– Det kan de inte, sade Sabet.

Han tillade att organisationen nu arbetar tillsammans med sina allierade i kongressen för att stärka skyddet mot vad han beskriver som cannabisrelaterat våld, inom ramen för den begränsade dom som Högsta domstolen meddelat.

I praktiken innebär det att organisationen nu hoppas få till stånd lagändringar genom kongressen efter att ha förlorat striden i domstolen.

Vad händer nu?

Domen kommer samtidigt som flera federala myndigheter redan rör sig i samma riktning.

Myndigheten för alkohol, tobak, skjutvapen och sprängämnen (ATF) har publicerat en uppdaterad version av formulär 4473 – dokumentet som måste fyllas i vid köp av skjutvapen från licensierade återförsäljare – för att anpassa det till medicinsk cannabis nya status i narkotikaklass III.

ATF har även tagit initiativ till att begränsa vem som ska betraktas som en ”olaglig drogbrukare” enligt samma federala lagstiftning. Förslaget är för närvarande ute på remiss och allmänheten kan lämna synpunkter fram till den 30 juni.

Samtidigt väntas DEA senare denna månad hålla en bredare utfrågning om omklassificeringen av cannabis. Det blir nästa steg i den pågående processen kring omklassificering – en process som fortfarande inte innebär någon legalisering på federal nivå.

Under flera år har den federala regeringen hävdat att cannabisanvändare är för farliga för att få inneha skjutvapen. Därefter valde samma regering att omklassificera cannabis till en mindre restriktiv narkotikaklass.

Nu har USA:s högsta domstol skickat ett tydligt budskap tillbaka:

Regeringen måste bestämma sig för vilken linje den vill driva.

Läs originalartikeln här!