Hoppa till innehåll
Därför tappar stoners förtroendet när löften om reform förvandlas till utredningar, förhandlingar och fortsatt väntan
Stödet för Trumpadministrationens cannabispolitik har rasat bland amerikanska cannabiskonsumenter. Efter ett snabbt uppsving när presidenten lovade en federal omklassificering börjar allt fler tvivla på att reformerna verkligen kommer att genomföras. Bakom missnöjet finns en växande känsla av att cannabisfrågan främst har använts för att vinna politiska poäng.
När en väljargrupp börjar jämföra politiska löften med faktiska resultat blir den betydligt svårare att övertyga med nya pressmeddelanden. Det är precis vad som nu tycks hända bland USA:s cannabiskonsumenter.
Enligt den senaste kvartalsmätningen från NuggMD och Marijuana Moment uppger 48 procent av cannabiskonsumenterna att de är nöjda eller mycket nöjda med Trumpadministrationens agerande i cannabisfrågan.
Under föregående kvartal låg motsvarande siffra på 73 procent.
Samtidigt uppger 13 procent att de är missnöjda, medan hela 40 procent svarar att de inte har någon uppfattning. Det kan framstå som politisk likgiltighet, men den stora gruppen osäkra väljare kan lika gärna vara ett tecken på besvikelse. Många verkar ha slutat förvänta sig att administrationens stora ord ska leda till den genomgripande reform de hoppades på.
Stödet steg på ett löfte
I slutet av 2025 var stödet för Trump bland cannabiskonsumenterna nere på endast 6 procent. Situationen förändrades dramatiskt i december när presidenten undertecknade en presidentorder som uppmanade myndigheterna att gå vidare med en federal omklassificering av marijuana.
Efter beskedet steg stödet till 73 procent.
Det handlade emellertid inte om en reform som redan hade genomförts. Väljarna belönade ett löfte om att administrationen skulle agera.
I april tog tillförordnade justitieministern Todd Blanche ett mer konkret steg genom att omklassificera delstatligt godkänd medicinsk cannabis och cannabisbaserade läkemedel som godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Dessa produkter flyttades från förteckning I till förteckning III i den federala narkotikaklassificeringen.
Samtidigt inleddes en separat process för att avgöra om även marijuana i bredare bemärkelse, inklusive cannabis för vuxenbruk, skulle flyttas till förteckning III.
Den processen leds av en domare inom narkotikapolisen DEA. Vittnesförhören har avslutats och de avslutande skriftliga inlagorna ska lämnas senast den 17 augusti. Därefter ska domaren lämna en rekommendation, men det slutliga beslutet ligger hos DEA:s administratör.
Medicinska patienter fick ett besked medan övriga fick vänta
För patienter som använder medicinsk cannabis innebar omklassificeringen ett faktiskt framsteg. För de miljontals amerikaner som använder cannabis i de 24 delstater där en reglerad vuxenmarknad har legaliserats återstår däremot ännu en federal förhandling och ännu ett löfte om att frågan behandlas.
Det är i avståndet mellan den medicinska omklassificering som redan genomförts och den bredare reform som fortfarande väntar som förtroendet tycks ha börjat försvinna.
Tyler Elson, innehållsansvarig på NuggMD, pekar på en tydlig skillnad mellan stödet för att omklassificera medicinsk cannabis och efterfrågan på de mer omfattande reformer som konsumenterna egentligen vill se.
En separat undersökning visar dessutom att en majoritet av cannabiskonsumenterna inte tror att omklassificeringen kommer att vara fullt genomförd före årets slut.
Väljarna talar om exakt vad de vill ha
Administrationen behöver inte gissa vad som skulle krävas för att återvinna förtroendet.
I undersökningen svarar 54 procent av cannabiskonsumenterna att de skulle stödja Trumpadministrationen betydligt mer eller något mer om den legaliserade cannabis fullt ut på federal nivå. Hela 39 procent uppger att deras stöd skulle öka betydligt.
Det är i praktiken en politisk färdplan från en stor väljargrupp. Ändå fortsätter administrationen att lägga sin energi på en långdragen förteckning III-process.
Samtidigt har ett utskott i representanthuset röstat för att försöka stoppa processen. Cannabisföretag uppges dessutom ha börjat donera pengar till en politisk aktionskommitté med kopplingar till Trump.
Det väcker en obekväm fråga om vilka intressen som egentligen står i centrum. Är målet en verklig cannabisreform för konsumenter och patienter, eller en begränsad förändring som i första hand gynnar företag med tillräckligt mycket kapital och politiskt inflytande?
Cannabisreformen som trojansk häst
Donald Trump framställs ofta antingen som en räddare eller som ett direkt hot mot det amerikanska samhället. Verkligheten kan vara mer komplicerad.
En möjlig tolkning är att Trump fungerade som ett redskap för att ta kontroll över ett republikanskt parti som hade tappat kontakten med delar av sin egen väljarbas. Många amerikaner var inte nödvändigtvis särskilt engagerade i varje enskild kulturpolitisk konflikt. Däremot reagerade de mot vad de uppfattade som ett ständigt moraliskt tillrättavisande från politiker, medier och institutioner.
Under Bidenåren kombinerades detta missnöje med debatter om censur på sociala medier, illegal invandring och kraftigt ökande federala utgifter. Resultatet blev en bredare motreaktion.
För många väljare blev Trump inte nödvändigtvis ett ideologiskt förstahandsval. Han blev i stället ett sätt att protestera mot dem som uppfattades predika, kontrollera samtalet och tala om för andra vilka åsikter som var tillåtna.
Trump blev den politiska motsvarigheten till ett uppsträckt långfinger.
Problemet är att många av dessa väljare nu börjar misstänka att de fick en annan politik än den de trodde att de röstade för.
Ett populärt löfte med begränsat innehåll
Cannabisfrågan är ett tydligt exempel.
Reform har ett brett stöd över partigränserna. Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt beskrev i april stödet som överväldigande.
Administrationen kunde därför tala om cannabisreform, presentera en presidentorder och ta åt sig äran för att frågan rörde sig framåt. Därefter överlämnades den praktiska processen till DEA:s långsamma administrativa maskineri.
Den federala processen har samtidigt ifrågasatts rättsligt av företrädare för drogtestningsbranschen, ett läkemedelsföretag och organisationer som motsätter sig legalisering.
Mönstret är politiskt effektivt. Väljarna erbjuds ett stort löfte, administrationen får ett snabbt lyft i opinionsmätningarna och den faktiska förändringen skjuts över på myndigheter, domare och framtida beslut.
Men att leverera en tidsplan för fler förhandlingar är inte samma sak som att genomföra en cannabisreform.
När väljarna börjar föra bok över löftena
Det sjunkande förtroendet bland cannabiskonsumenterna är därför knappast överraskande. Det är vad som händer när en väljargrupp börjar bokföra skillnaden mellan vad den har blivit lovad och vad den faktiskt har fått.
Frågan sträcker sig dessutom långt utanför cannabis.
Vad händer med en politisk koalition när tillräckligt många av dess olika grupper inser att deras lojalitet har använts, men inte belönats?
USA kan befinna sig i början av en större politisk förändring som inte kommer att avgöras under en enda mandatperiod. Den kan i stället utvecklas under det kommande årtiondet.
Tucker Carlson och andra profiler har börjat pröva tanken på ett tredje politiskt alternativ. För första gången på länge framstår förutsättningarna för ett verkligt tredje parti inte som fullständigt orealistiska.
En genuint populistisk America First-rörelse, kritisk till kostsamma utländska konflikter och mindre beroende av de stora partiernas finansiärer, skulle kunna locka både besvikna MAGA-väljare och politiskt hemlösa oberoende väljare.
Hur en sådan rörelse skulle ställa sig i enskilda utrikespolitiska frågor, däribland USA:s relation till Israel, är mer osäkert och omstritt. Den grundläggande mekanismen är däremot tydligare: en väljarbas börjar förstå att dess stöd kanske hyrdes med politiska löften i stället för att förtjänas genom konkreta resultat.
Ett ras på 25 procentenheter under ett enda kvartal är ett tydligt varningstecken.
En förtroendekris snarare än ett administrativt misslyckande
Cannabiskonsumenter är inte längre en obetydlig politisk minoritet. De utgör en stor väljargrupp fördelad över många delstater och är samtidigt konsumenter på en marknad värd många miljarder dollar.
Denna grupp gav Trump ökad trovärdighet i en fråga där delar av hans eget parti fortfarande försöker bromsa utvecklingen.
När 40 procent inte längre vill eller kan ta ställning och 54 procent samtidigt förklarar exakt vilken reform som skulle öka deras stöd, borde budskapet vara svårt att missa.
Om administrationens svar ändå bara blir ytterligare förhandlingar, nya tidsfrister och fortsatt väntan handlar problemet inte längre enbart om cannabislagstiftning. Det handlar om förtroende.
En omklassificering kan genomföras när myndigheterna slutligen har behandlat alla dokument. Förlorat förtroende är betydligt svårare att återställa.
Den 17 augusti blir nästa viktiga kontrollpunkt. Då är det de avslutande inlagorna och den faktiska processen som bör granskas, inte administrationens pressmeddelanden.
Källor:
- Originalartikel: Trump’s Cannabis Trojan Horse: Why Stoners Are Losing Faith, Cannabis.net
- NuggMD och Marijuana Moments opinionsmätning
- Trump 2.0 and Cannabis Reform: What to Expect When Republicans Control Washington
- The Rescheduling Circus: Notes from the Cannabis Rescheduling Hearing
- 88% and Rising: America Has Already Made Up Its Mind on Cannabis Legalization
