Hoppa till innehåll
Tullen firar sina rekordbeslag, men Cristian Engström är inte lika imponerad, han skriver: ”Men beslagen hade ingen effekt på tillgången på narkotika, och de motverkade inte gängvåldet på något sätt.”
2023 var ett rekordår i beslag av narkotika, berättade Tullverket på en presskonferens i veckan. Men fastän beslagen av cannabis var tre gånger större än året innan har det inte påverkat den svenska cannabismarknaden alls. Att försöka minska tillgången på narkotika med hjälp av tullen fungerar helt enkelt inte.
Det var påtagligt stolta representanter för Tullverket på presskonferensen, där de också visade upp delar av de gjorda beslagen. Totalt lyckades tullen ta 11 ton narkotika under 2023, så de kunde visa upp rejäla travar med beslagtaget knark för den samlade pressen. Och de är själva övertygade om att beslagen gör stor samhällsnytta.
– När vi tar de här gigantiska beslagen som vi har gjort så slår vi ut nätverk och det påverkar såklart den organiserade brottsligheten och tillgången till narkotika, sa en tulltjänsteman när hon blev intervjuad av SVT.
Men vänta lite, är det verkligen ”såklart” att tullens insatser har påverkat tillgången till narkotika på ett signifikant sätt? De säger själva att de bara tar en bråkdel. Tar de verkligen så mycket att det påverkar narkotikamarknaden?
Om det är så att tillgången har minskat, som tullen hävdar, då borde priset i brukarledet ha ökat. Så fungerar ju lagen om tillgång och efterfrågan på alla marknader, och i synnerhet på helt oreglerade marknader som narkotikamarknaden.
Men vi såg inte till någon prischock på cannabis under 2023. Twittersignaturen Skum Tomte har varje vecka under en längre tid samlat in prisuppgifter på cannabis på darknet. Här är ett diagram över cannabispriset under 2022 och 2023:
Man kan se att priset på både grönt (marijuana) och brunt (hasch) fladdrar lite upp och ned, men den långsiktiga trenden är att priset ligger stabilt. Det går inte att se någon topp som skulle kunna visa att tullens rekordbeslag har drivit upp priserna till följd av mindre tillgång.
Och tittar vi på annan statistik över längre tid ser vi precis samma sak. Varken tullens eller polisens beslag leder till några prisökningar.
I ESO-rapporten om kriminaliseringen av narkotikakonsumtion, som presenterades för ett par månader sedan, finns de här två diagrammen. Det första visar antal beslag som tullen och polisen har gjort. Det andra visar hur narkotikapriserna har utvecklats.
Under decennierna som täcks av diagrammen har polis och tull lagt större och större resurser på att sätta fast smugglare, vilket har lett till fler och fler beslag. Men narkotikapriserna har sjunkit under samma tid. Trots alla beslagen tyder prisutvecklingen på att tillgången på narkotika i samhället har ökat, inte minskat.
Så visst har tulltjänstemännen rätt att känna sig glada och stolta över att de hittade dubbelt så mycket knark förra året som året innan. Grattis, köp en tårta! De har fått det uppdraget av politikerna, och då känns det säkert bra att kunna visa att de jobbar för sina anslag.
Men beslagen hade ingen effekt på tillgången på narkotika, och de motverkade inte gängvåldet på något sätt. Den politiska strategin att försöka stoppa narkotikan vid gränsen fungerar helt enkelt inte.
—
Läs mer:
