Att hålla fast vid dagens narkotikapolitik är omdömeslöst

Staffan Hübinette attackerade Christian Engströms personvalskampanj Cannabiskrysset. ”Han har svårt att hitta hållbara argument för varför dagens svenska narkotikapolitik skulle vara så framgångsrik” skriver Engström om Hübinette.

Omdömeslösa politiker lierar sig med cannabislobbyn” var rubriken på en debattartikel nu i veckan från förbudslobbyisten Staffan Hübinette. Han är upprörd över att personvalskampanjen Cannabiskrysset listar politiker som vill förändra narkotikapolitiken för att få ner narkotikadödligheten och minska gängvåldet. Och ännu mer upprörd över att det faktiskt finns sådana politiker som kandiderar till riksdagen.

”Omdömeslösa”, ”ansvarslösa” och ”opålitliga” är några av de glåpord Hübinette slänger efter politikerna som vill förändra. Men han har svårt att hitta hållbara argument för varför dagens svenska narkotikapolitik skulle vara så framgångsrik. Och hur skulle han kunna göra det?

Annons
Cannabis i Fokus YouTube

Sverige har den högsta narkotikadödligheten i EU, samtidigt som vi har i särklass flest gängskjutningar. Bägge är en direkt följd av den restriktiva narkotikapolitiken, som gör att brukare med problem hotas med straff istället för att erbjudas hjälp, och att gängen har fått monopol på mångmiljardmarknaden för cannabis.

Det borde vara uppenbart för alla att Sverige behöver se sig om i världen efter goda förebilder och lägga om vår narkotikapolitik till något som fungerar, istället för att fortsätta på den moralistiska nolltoleransdrömmen som givit oss de problem vi har.

Att avkriminalisera brukarna av narkotika, och erbjuda vård till dem som vill ha det, är ett effektivt sätt att rädda liv. För 20 år sedan la Portugal om sin narkotikapolitik på det sättet. De har idag en narkotikadödlighet som är en tiondel av Sveriges. Flera andra länder har gått samma väg med liknande resultat, och tunga internationella organisationer rekommenderar numera skademinimering. Varje år dör många hundra svenskar av överdoser som en bättre politik hade kunnat förhindra. På vilket sätt är det omdömeslöst eller ansvarslöst att vilja se en förändring i linje med internationell erfarenhet?

Legalisering av cannabis har ingenting med narkotikadödligheten att göra, eftersom ingen någonsin dött av en överdos cannabis. Det finns risker och nackdelar med att använda cannabis, men de är inte i närheten av riskerna med tung narkotika eller alkohol.

Det främsta argumentet för att låta cannabis säljas lagligt under reglerade former är att dra bort en del av basinkomsten för de kriminella gängen. Idag har gängen monopol på att sälja cannabis, och tjänar mycket stora och lätta pengar på det monopolet. Enligt polisens senaste uppskattningar kan det röra sig om så mycket som 10 miljarder om året rakt ner i fickan på de kriminella.

Om vi låter cannabis säljas lagligt på ett kontrollerat sätt förlorar gängen det mesta av de här intäkterna. Tre år efter att Kanada legaliserade har de kriminella där tappat mer än hälften av sina inkomster från cannabis, och trenden fortsätter.

Den kriminella marknaden har inte försvunnit helt, som Hübinette mycket riktigt påpekar. Men när ledde den svenska narkotikapolitiken till en halvering av gängens inkomster? Eller en minskning överhuvud taget? Svaret är att det aldrig har hänt.

Så varför skulle det vara ansvarslöst att lära av de goda erfarenheterna från Kanada och från amerikanska delstater som legaliserat? Att bryta gängens makt är en av de allra mest akuta frågorna i Sverige just nu. Då måste vi våga vända på stenen som cannabismiljarderna ligger under.

De politiker som Cannabiskrysset rekommenderar vill att Sverige drar upp huvudet ur sanden, och inleder en seriös diskussion om hur vi kan förändra narkotikapolitiken för att komma tillrätta med de allvarliga samhällsproblem som den nuvarande politiken har skapat.

Tyvärr har inget riksdagsparti ännu vågat ta ställning för att legalisera cannabis eller avkriminalisera brukarna. Men det finns enskilda riksdagskandidater i flera av de etablerade partierna som vill det. Cannabiskrysset listar sådana riksdagskandidater.

Vilka politiker du kan personkryssa i riksdagsvalet beror på vilken valkrets du bor i (är skriven i). Du kan bara rösta på kandidater som ställer upp i din egen valkrets.

Här är de politiker som Cannabiskrysset har hittat som vill legalisera cannabis. De valkretsar där vi tyvärr inte har hittat någon kandidat (ännu) är märkta med —. Men bor du i en valkrets där det finns en politiker från ett parti som du kan tänka dig att rösta på, då kan ditt personkryss hjälpa Sverige att börja se mer nyktert på narkotikapolitiken.

  1. Stockholms kommuns valkrets: Réka Tolnai (C)Romina Pourmokhtari (L)
  2. Stockholms läns valkrets: Romina Pourmokhtari (L)Per Pettersson (C)
  3. Uppsala län: Hannes Sjöberg (L)Olle Romlin (C)
  4. Södermanlands län: —
  5. Östergötlands län: —
  6. Jönköpings län: Andreea G. Vanciu (L)Gustav Malm (C)
  7. Kronobergs län: —
  8. Kalmar län: —
  9. Gotlands län: Hilda Glansholm (C)
  10. Blekinge län: Filip Issal (L)Matthis Grieger (C)
  11. Malmö kommuns valkrets: Niels Paarup-Petersen (C)Rasmus Ling (MP)Simon Chrisander (L)
  12. Skåne läns västra valkrets: Nils Nilsson Puronen (C)Amir Jawad (L)
  13. Skåne läns södra valkrets: Christoffer Karlsson (L)
  14. Skåne läns norra och östra valkrets: —
  15. Hallands län: Algot Thorin (C)Filip Zackrisson (L)
  16. Göteborgs kommuns valkrets: Olle Johnsson (L)Jakob Olsson (C)
  17. Västra Götalands läns västra valkrets: Frej Dristig (SD)
  18. Västra Götalands läns norra valkrets: —
  19. Västra Götalands läns södra valkrets: Kornelius Persson (L)
  20. Västra Götalands läns östra valkrets: —
  21. Värmlands län: —
  22. Örebro län: Karin Mäki-Kala (L)
  23. Västmanlands län: Anton Holmlund (L)Milena Axklo (C)
  24. Dalarnas län: —
  25. Gävleborgs län: Mårten Bjöörn (L)
  26. Västernorrlands län: Valencia Igiraneza (C)
  27. Jämtlands län: Hanna Wagenius (C)
  28. Västerbottens län: Wilma Hvirfvel (L)
  29. Norrbottens län: Patrik Szefer (L)

Författare