Avkriminalisera narkotikabruk på rätt sätt

Kanada, Colorado och Kalifornien är 3 ställen som var väldigt tidiga med en rekreationell legalisering och som dessutom hade ett utbrett medicinskt bruk innan dess. Dessa 3 har också fått agera testpilot för stora delar av industrin vilket såklart har lett till en del misstag. Christian Engström skriver i denna veckas Söndagskrönika om vad vi bör se upp med när det är vår tur.

Att rädda liv och minska skadorna som narkotika förorsakar är det främsta skälet för att avkriminalisera brukarna. Experimentet med att skapa det narkotikafria samhället med straff och poliser har misslyckats. Jämfört med Portugal, som avkriminaliserade för 20 år sedan, kostar den svenska narkotikapolitiken runt 500 liv helt i onödan varje år.

Avkriminalisering handlar bara om att sluta jaga brukarna. Försäljning och import (alltså langning och smuggling) fortsätter vara lika olagligt som tidigare när man avkriminaliserar. Vill man ändra på det, och tillåta försäljning av till exempel cannabis under reglerade former, pratar man legalisering. Det är ett ytterligare steg förutom avkriminaliseringen. Men det är ett separat ämne för en kommande krönika. Här pratar jag bara om avkriminalisering, där huvudmålet är att rädda liv och minska skadeverkningar.

Men det finns också andra fördelar med att avkriminalisera. Polis och rättsväsende lägger idag stora resurser på att sätta dit och straffa vanliga brukare. De resurserna skulle göra mycket mer nytta mot gängkriminalitet och vardagsbrottslighet som drabbar vanliga människor. En avkriminalisering leder också till att skötsamma ungdomar som inte är kriminella kan börja se polisen som en vän som hjälper till att skapa trygghet, inte som en fiende som när som helst kan utsätta vem som helst för förnedrande pissprover och kroppsvisitationer. Det skulle underlätta polisens arbete.

En avkriminalisering gör det också lättare för människor som behöver tillgång till medicinsk cannabis genom att ta bort stigmat runt att bruka cannabis. Medicinsk cannabis är visserligen redan lagligt i Sverige, och det går att få det utskrivet på recept. Men trots att cannabis är en mycket mildare drog med betydligt mindre farliga biverkningar än opioiderna som sjukvården skriver ut på löpande band, ägnar sig myndigheter och enskilda tjänstemän åt att motverka både förskrivning och forskning. Det kan de göra med hänvisning till kriminaliseringen, trots att de skadar patienterna med sitt agerande.

Men om en avkriminalisering ska få bästa effekt ska den göras på rätt sätt. Dessbättre finns det internationella erfarenheter från flera olika västländer som visar vad som fungerar och ger goda resultat. Portugal är det kanske tydligaste och mest kända exemplet. Men många andra länder har också liknande positiva erfarenheter av att sluta behandla brukare med problem som brottslingar, och istället satsa på att hjälpa dem komma tillbaka till ett bättre liv. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt, utan kan stödja oss på internationella erfarenheter och forskning.

De viktigaste punkterna för en lyckad avkriminalisering är:

• Avkriminalisera alla droger, även de allra tyngsta och farligaste. Eller i synnerhet de allra tyngsta och farligaste, faktiskt. Ingen har någonsin dött av en överdos cannabis, så vad man än gör med lagstiftningen runt cannabis påverkar det inte hur många som dör av överdoser. Det är framför allt opioider som heroin, fentanyl och receptbelagda smärtstillande läkemedel som står för de höga dödstalen i Sverige. Kriminaliseringen gör att människor som själva insett att de har problem med sitt beroende drar sig för att söka hjälp. Avkriminaliseras bruket vågar fler söka hjälp i tid.

• Bygg ut beroendevården så att de som söker hjälp verkligen får det också. Skademinimerande åtgärder som sprutbytesprogram och utdelning av överdosmotgiftet Naloxon ska finnas brett tillgängliga i alla regioner. Genomför de förändringar som Samsjuklighetsutredningen föreslår, så att människor som både har problematiskt bruk och psykisk ohälsa slipper bollas runt mellan olika instanser och i slutändan ofta förvägras hjälp. Och utred andra skademinskande åtgärder som fungerat i andra länder.

Det viktigaste skälet till att avkriminalisera är som sagt att brukare ska våga söka hjälp. Då måste det också finnas hjälp att få för att det ska bli meningsfullt. Men gör det det går det ganska snabbt att få ner dödstalen radikalt. Det vet vi från internationella erfarenheter.

• Tillåt innehav av rimliga mängder för personligt bruk. Om man bara tar bort straffen för att ha narkotika i blodet, men fortsätter att straffa människor för vad de har i fickan eller hemma, blir avkriminaliseringen i praktiken ganska meningslös. Då kan polisen fortsätta jaga brukare på nästan samma sätt som idag. Enda skillnaden blir att standardmetoden för att få en fällande dom blir en husrannsakan istället för ett pissprov. Det är inte ens säkert att det skulle upplevas som mindre kränkande av dem som drabbas.

Vad som ska räknas som ”rimliga mängder för personligt bruk” får vi diskutera, men vi har redan sådana gränser för att avgöra vad som räknas som ringa narkotikabrott och inte narkotikabrott av normalgraden. En bra startpunkt är att helt enkelt ta bort straffen på det som idag klassas som ringa narkotikabrott.

• Tillåt odling av cannabis, återigen av rimliga mängder för personligt bruk. Det skulle betyda otroligt mycket för människor som använder cannabis för medicinska ändamål, och som behöver en viss strain (sort) av cannabis för att få bästa effekt mot sin sjukdom. Vi vill inte se några fler kvällstidningsrubriker om ”knarkfabrik”, när det handlar om en människa med en allvarlig kronisk sjukdom som har hittat en medicin som hjälper mot besvären. Att tillåta odling för personligt bruk tar också bort en viss del av pengarna som gängen idag tjänar på cannabisförsäljning, och ger ett lagligt alternativ för dem som röker cannabis, vare sig det är av medicinska skäl eller för nöjesbruk.

• Rensa straffregistret från domar som bara handlar om bruk eller innehav för personligt bruk. I synnerhet för unga människor som vill ta sig in på arbetsmarknaden är en prick i registret ett stort problem. Det är en rent skadlig effekt av dagens kriminalisering, både för individerna som drabbas och för samhället i stort. Ingen ska behöva bli klassad som brottsling bara för att hen har rökt en joint. Om det är okay att Magdalena Andersson har gjort det ska inte ungdomar i förorten pressas ut i utanförskap för att de gjort samma sak.

Det här är huvudpunkterna för en avkriminalisering. Rätt genomfört är det en politik som räddar liv och minskar skadeverkningarna, samtidigt som det spar resurser åt polis och rättsväsende som kan användas mot brottslighet med offer.

En ytterligare fördel är att en avkriminalisering kan genomföras snabbt. Regeringen skulle kunna ta ett första steg redan imorgon genom att ge polisen direktiv att prioritera ner jakten på brukare och fokusera på viktigare brott. Riksdagen skulle snabbt kunna klubba igenom en lagändring om att ta bort straffen för ringa narkotikabrott och samtidigt klassa om odling för personligt bruk som ringa. Och att bygga ut beroendevård och se till att genomföra skademinimerande åtgärder skulle inte heller behöva ta alltför lång tid, om bara den politiska viljan fanns i riksdag och regioner.

Det som man däremot inte uppnår med enbart en avkriminalisering är att knäcka gängens ekonomi, och ta ifrån dem den basinkomst som framför allt försäljningen av cannabis utgör. Vill man på allvar göra någonting åt den skenande gängbrottsligheten är legalisering och reglering av cannabisförsäljningen den politik man behöver titta på. Men det är ett separat ämne för en kommande krönika, som sagt.

Avkriminalisering räddar liv och spar polisresurser, och kan genomföras snabbt. Det är första steget för en humanare och mer verklighetsbaserad narkotikapolitik. Låt oss börja där.

Hela miniserien:

Avkriminalisering och legalisering – vad är vad och varför?
Avkriminalisera narkotikabruk på rätt sätt
Legalisera cannabis på rätt sätt
Avkriminalisera hemodling av cannabis som ett första steg