Hoppa till innehåll
Forskare som analyserat två förhistoriska skelett från Indonesien har upptäckt kraftigt tandslitage och spår av ämnet arekolin. Fynden tyder på att människor kan ha sugit på psykoaktiva arekanötter redan för 25 000 år sedan. Det kan vara det äldsta kända belägget för människans användning av psykoaktiva växter – och kastar samtidigt nytt ljus över en vana som fortfarande är utbredd, trots allvarliga hälsorisker.
Vi vet sedan tidigare att växter och svampar har följt människan sedan urminnes tider – och att vissa av dem har psykoaktiva egenskaper. Nu har forskare hittat vad som kan vara det äldsta kända belägget hittills för att människor har sökt förändrade medvetandetillstånd.
Australiska forskare har undersökt två skelett som hittats på den indonesiska ön Sulawesi. Tänderna var inte bara kraftigt nedslitna, utan innehöll även spår av arekolin – ett psykoaktivt ämne som finns i arekanöten, även kallad betelnöt.
Enligt studien kan det extrema slitaget, som på vissa ställen var så djupt att tandpulpan blottades, ha orsakats av att personerna regelbundet sög på nötterna. På så sätt frigjordes arekolin, nötens främsta neuroaktiva alkaloid. Ämnet kan ge ett milt rus och samtidigt ha en bedövande effekt.
De djupa fårorna i tänderna förbryllade först forskarna. Det ena skelettet var omkring 7 000 år gammalt, medan det andra uppskattades vara mellan 16 000 och 25 000 år gammalt.
– Vad i hela världen gjorde de här människorna? Det ser nästan ut som om någon hade ett borrhuvud format som en rund karamell och slipade bort tandens insida, säger studiens huvudförfattare Adam Brumm till The Guardian.
– Föreställ dig att du hela tiden hade en sten i munnen och flyttade den från ena sidan till den andra. Om du gjorde det dag efter dag, timme efter timme, skulle även den mycket hårda tandvävnaden så småningom nötas ner och bilda sådana här fåror, förklarar Brumm.
Forskarna tror därför att dessa människor kan ha sugit på arekanötter innan man upptäckte att effekten förstärks när nötterna tuggas tillsammans med släckt kalk.
För att pröva teorin genomförde forskarna ett experiment där arekanötter fick ligga i konstgjord saliv. Resultatet visade att små mängder arekolin frigjordes – tillräckligt för att kunna ge en psykoaktiv effekt. Brumm provade även själv:
– Smaken är väldigt bitter och sträv. Hela munnen domnar.
Enligt Brumm kan den bedövande känslan ha varit just den effekt som människorna sökte. Han menar att användarna, som levde innan jordbruket hade etablerats, kan ha fastnat i en ond cirkel. Till en början kan de ha sugit på nötterna för att lindra tandvärk, men den dagliga användningen slet samtidigt ner tänderna. När besvären förvärrades kan de därför ha använt ännu mer för att dämpa smärtan.
Studien pekar därmed på vad som kan vara det äldsta kända belägget för människans användning av psykoaktiva ämnen. Fynden antyder att människor har sökt rus och förändrade medvetandetillstånd åtminstone sedan förhistorisk tid.
Vad är betelnöt, hur används den – och varför bör du inte prova?
Enligt forskarna använder omkring tio procent av världens befolkning arekanöt, framför allt i Syd- och Sydostasien. Bruket är djupt rotat i gamla traditioner och förekommer i flera länder, inom olika sociala grupper och på informella marknader.
För att framkalla den eftersträvade effekten tuggas nöten vanligtvis tillsammans med släckt kalk, inlindad i blad från betelpeppar. Det är därifrån namnet betelnöt kommer, trots att nöten och bladen egentligen kommer från två olika växter.
Blandningen kan ge en stimulerande effekt och ökad koncentrationsförmåga. Enligt vissa källor kan effekten jämföras med att dricka flera koppar kaffe. I Indien används arekanöt exempelvis av människor i fattigdom för att dämpa hunger.
Även om bruket kan verka relativt ofarligt är regelbunden användning förknippad med allvarliga hälsorisker. Dit hör bland annat beroende och cancer, framför allt i munhålan och matstrupen. Användningen har även kopplats till störningar i kroppens hormonella, kardiovaskulära, neurologiska, gastrointestinala, metabola, respiratoriska och reproduktiva system. Det är nästan enklare att räkna upp de delar av kroppen som inte riskerar att påverkas.
Problemet beskrivs i dag av vissa forskare som en förbisedd global folkhälsokris. Det beror både på den omfattande användningen och på de allvarliga hälsokonsekvenserna – men också på att det fortfarande saknas en samordnad global strategi för att begränsa problemet.
Vissa länder, däribland Papua Nya Guinea och Australien, har på egen hand försökt begränsa användningen. Eftersom nöten är både populär och lättillgänglig har åtgärderna hittills haft begränsad effekt.
Källa
- Venini, M. (2026). ”Prehistoric High: 25,000-Year-Old Teeth May Hold the Oldest Evidence of Psychoactive Drug Use”. High Times, 11 september. Tillgänglig på: https://hightimes.com/psychedelics/prehistoric-high-25000-year-old-teeth-may-hold-the-oldest-evidence-of-psychoactive-drug-use/ (hämtad 12 september 2026).
