Hoppa till innehåll
En 33-årig man i Karlskrona försökte fly när två civilpoliser dök upp utanför hans bostad. Flyktplanen blev kortvarig, och efter nedbrottningen hittade polisen drygt 700 gram marijuana och hasch, omkring 275 000 kronor i kontanter samt en kundlista på Snapchat. Nu döms mannen för narkotikabrott – medan svensk narkotikapolitik firar ännu en historisk seger över en marknad som beräknas öppna igen ungefär fem minuter senare.
Civilpoliserna väntade utanför porten
Det hela började med att polisen fick tips om misstänkt cannabisförsäljning på Pantarholmen i Karlskrona.
Spanare placerades i närheten av en intressant bostad. När en 33-årig man kom ut genom porten kände en civilklädd polis igen honom.
Mannen gjorde då den kriminalpolitiskt välbeprövade bedömningen att det var dags att springa.
Det var en optimistisk analys.
Två civilpoliser hann ifatt honom och brottade ned honom på marken. Trots en uppgiven förmögenhet på omkring 275 000 kronor hade mannen tydligen inte investerat i vare sig bättre löparskor, en personlig tränare eller en genomarbetad reservplan.
Svensk polis kunde därmed inkassera en ovanligt konkret framgång: den misstänkte låg på marken och marknaden stod åtminstone tillfälligt utan kundtjänst.
Drygt 700 gram cannabis och ett mindre sedelberg
Vid husrannsakan i mannens bostad hittade polisen drygt 700 gram cannabis, som i tidigare rapportering huvudsakligen beskrivits som hasch.
Dessutom hittades omkring 275 000 kronor i sedlar och mynt.
Det är förstås fullt möjligt att vara gammaldags och föredra kontanter. Men när spargrisen delar bostad med ett större parti hasch och telefonen innehåller konversationer om cannabisaffärer brukar tingsrätten börja ana att det kanske inte enbart handlar om ett ovanligt aggressivt pensionssparande.
Mannen erkände innehavet men nekade till att cannabisen var avsedd för försäljning. Enligt hans egen berättelse hade han köpt partiet för mellan 20 000 och 30 000 kronor för personligt bruk.
Det är onekligen ett sätt att slippa springa till affären stup i kvarten.
Polisen hade emellertid också säkrat flera konversationer på Snapchat. Meddelandena pekade enligt utredningen mot återkommande kontakter med kunder och en organiserad försäljning av cannabis.
Snapchat bygger visserligen på tanken att meddelanden ska försvinna. Den funktionen är dock betydligt mindre pålitlig när mottagaren heter Polismyndigheten och sparar samtalet i en förundersökning.
Tingsrätten trodde därför mer på polisens utredning än på mannens uppgift om ett mycket omfattande privat lager. Han döms nu för att ha sålt cannabis.
Systembolaget hade åtminstone skickat ett kvitto
Historien är rolig på det där lite svenska sättet: civilpoliser utanför porten, ett misslyckat sprinterlopp, haschkakor i bostaden och 275 000 kronor som ingen hunnit sätta in på ett investeringssparkonto.
Men bakom farsen finns också ett politiskt faktum.
Cannabisförsäljningen i Sverige bedrivs av personer som inte behöver söka licens, kontrollera kundernas ålder, redovisa skatt, analysera produkterna eller berätta vad de faktiskt innehåller.
Det finns ingen innehållsdeklaration, ingen spårbarhet och ingen konsumentombudsman. Det finns bara en mobiltelefon, ett användarnamn och ibland någon som skriver ”bror” alldeles för många gånger.
Systembolaget hade åtminstone skickat ett kvitto.
Det är denna marknad som årtionden av svensk nolltolerans har producerat. Inte ett narkotikafritt samhälle, utan en kontantdriven hemleveransmodell där Snapchat fungerar som butik, reklamplats och kundregister.
En ny historisk seger för det narkotikafria samhället
När en cannabissäljare grips presenteras det ofta som ett betydande slag mot narkotikamarknaden. Produkterna fotograferas, pengarna läggs ut över ett bord och någon säger att insatsen har gjort området tryggare.
Sedan ringer kunderna nästa nummer på listan.
Brottsförebyggande rådet har beskrivit hur den svenska narkotikamarknaden blivit mer professionell och hur sociala medier och meddelandetjänster har gjort narkotikan lättare att beställa. Förbudet har alltså inte stoppat den tekniska utvecklingen. Det har bara sett till att digitaliseringen sker utan bokföring, kvalitetskontroll eller moms.
Politikerna kan förstås fortsätta ropa efter längre straff. Kanske kan man till slut döma en beslagtaget haschkaka till livstid och ge Snapchat näringsförbud.
Men den grundläggande frågan återstår: varför överlåter Sverige en miljardmarknad till den kriminella ekonomin och blir sedan förvånat över att kriminella tjänar pengar på den?
Legalisering betyder reglering
En reglerad cannabismarknad behöver inte vara ett drogliberalt tivoli där staten delar ut joints på kommunhuset.
Den kan ha åldersgränser, licenser, laboratorietester, begränsade öppettider, reklamförbud, tydliga styrkeangivelser och särskilda skatter. Försäljning till minderåriga och handel utanför systemet kan fortfarande vara olaglig och bekämpas av polisen.
Skillnaden är att en reglerad modell försöker flytta pengar från den kriminella ekonomin till lagliga företag, skatteintäkter, förebyggande arbete och vård.
Den svenska modellen gör tvärtom. Först förbjuder staten marknaden. Sedan lämnar staten över marknaden till människor med anonyma konton. Därefter jagar polisen människorna. Slutligen visar politikerna upp kontanterna som bevis för att förbudet behövs.
Det är en perfekt cirkel, bortsett från att den inte löser problemet.
Butiken stängd tills nästa säljare loggar in
Polisen gjorde sitt arbete i Karlskrona. Mannen försökte fly, greps och döms nu för cannabisförsäljning. Det finns inget särskilt hedervärt i att sälja otestade produkter på en helt oreglerad marknad.
Men det finns inte heller något särskilt intelligent i att låtsas att ännu ett beslag betyder att cannabishandeln har försvunnit.
Den här butiken är stängd. Telefonen är beslagtagen och de 275 000 kronorna har fått lämna bostaden.
Någon annanstans har en konkurrent förmodligen just lagt till samma kunder på Snapchat.
Sverige kan därför ännu en gång gratulera sig självt till segern över marijuana. Segern varade i några minuter, kostade ett antal arbetstimmar för polis, åklagare och domstol och lämnade själva marknaden i stort sett orörd.
Men åtminstone vet vi nu en sak:
Om man tänker springa från civilpolisen bör en liten del av rörelsekapitalet tydligen reserveras för ordentliga skor.
Källor:
- Blekinge Läns Tidning
- Blekinge Läns Tidnings tidigare rapportering om fallet
- Sydöstran
- Brå – Narkotikamarknader
- Sveriges riksdag – Narkotikastrafflagen
